filtrera innehåll

filtrera innehåll

Adhd

1. Nivå och process

arrow down

2. Om tillståndet

arrow down

Märkning

Inget innehåll matchar dina valda filter.

3. Tidiga tecken och tidig upptäckt

arrow down

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Inget innehåll matchar dina valda filter.

4. Kartläggning och utredning

arrow down

Generell kartläggning av psykiatriska symtom och bakomliggande eller bidragande orsaker hos barn. Vägledande inför diagnostisk utredning, val av stöd- och behandlingsinsatser och remittering.

Målgrupp eller situation

Barn/ som söker för psykisk ohälsa eller som i samband med annan sökorsak visar tecken på psykisk ohälsa.

Kunskapsläge

Nationella riktlinjer är under utarbetande av Socialstyrelsen. SBU publicerade 2013 en systematisk litteraturöversikt. Man fann då inga studier som utvärderade hela den diagnostiska processen. Det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för samtliga 15 diagnostiska instrument som utvärderades i rapporten. SBU:s slutsats var att användandet av diagnostiska instrument bör ske på ett strukturerat och utvärderingsbart sätt och att diagnostiska instrument tillsammans med övriga utredningsmetoder är en del i processen för att identifiera ADHD.

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut. Användning av MINI-KID förutsätter utbildning i instrumentet.

Sammanfattning

En initial psykiatrisk kartläggning görs genom ett öppet samtal med barn och vårdnadshavare och psykiatrisk anamnes, kompletterat med kroppslig undersökning vid behov. Användning av strukturerade bedömningsinstrument och suicidriskbedömning är del i kartläggningen.

En effektiv kartläggning är bara så omfattande som krävs för att ringa in problem och styrkor att arbeta vidare med.

Genomförande

Initial bedömning av psykiatriska symptom ska göras med ett helhetsperspektiv. Psykisk ohälsa och uttryck för psykisk funktionsnedsättning beror ofta på flera faktorer i kombination -- till exempel egen sårbarhet (genetisk och erfarenhetsbaserad), somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer, skadligt substansbruk och skolsituation. Problem inom ett område kan ge negativa följdverkningar på andra områden, men flera problem kan också uppstå samtidigt oberoende av varandra.

Ett öppet samtal med utgångspunkt i individens berättelse och önskemål

Initial kartläggning görs genom samtal med barnet/ungdomen och med närstående, vanligen föräldrar eller annan vårdnadshavare.

I samtal med barn i synnerhet är det viktigt att vara öppen med hur samtalet kommer att gå till och vad det kan leda till så att barnet vet vad hen kan förvänta sig. Tala om hur mycket tid ni har för samtalet så att det viktigaste hinns med.

Utgångspunkten i kartläggningen bör vara det som barnet och vårdnadshavare önskar hjälp med.

För att göra samtalet mindre laddat för barnet kan det vara bra att växla mellan mer övergripande och neutrala frågor och detaljfrågor om problemområden.

Det finns ämnen som kan vara svåra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller våld i familjen, övergrepp eller självskadebeteende – att ställa frågor kring dessa ämnen rutinmässigt och explicit är generellt det bästa tillvägagångssättet.

För att hämta information från tidigare eller pågående kontakter behöver medgivande inhämtas från vårdnadshavare och barn (beroende på ålder och mognad).

Psykiatrisk anamnes

Inled kartläggningen med en psykiatrisk anamnes som börjar med ett öppet samtal om det som individen söker hjälp för. Se utvidgat psykiatriskt anamnesstöd i rutan nedan.

Sökorsak
  • Symtom och problem (enligt vårdnadshavare/barnet/inremitterande).
 Påverkan
  • Hur och när problemet/symtomen märks
  • Konsekvenser för individen och personer i dess närhet (familj, sysselsättning, fritid)
Historia och förlopp
  • Debut
  • Varaktighet
  • Förlopp, utlösande faktorer/händelser
  • Tidigare episoder/svårigheter. Eventuell utvecklingsavvikelse.
  • Behandlingskontakter (pågående/avslutade)
Önskemål
  • Önskemål om förändring, mål, förhoppningar om framtiden
  • Önskemål om typ av hjälp
Livssituation
  • Familj och relationer
  • Sysselsättning
  • Hälsovanor (stress, sömn, fysisk aktivitet, skadligt substansbruk)
  • Omvälvande livshändelser

Psykisk ohälsa

  • Allmäntillstånd, psykiska symtom
  • Vårdkontakter och behandling med anledning av psykisk ohälsa (pågående/tidigare)
  • Medicinering, psykofarmaka och/eller annan medicin (pågående/tidigare)
  • Utvecklingsrelaterade avvikelser (övergripande)
  • Användning av nikotin, alkohol och andra psykoaktiva substanser

Socialt

  • Boende, familjesituation, utbildningsnivå, sysselsättning, fritid
  • Psykosociala stressorer, till exempel sjukdom, våld eller missbruk i familjen, problem i skolan, mobbning, grooming, ekonomiska problem eller omvälvande livshändelser
  • Traumatiska erfarenheter

Våld

  • Våldsutsatthet
  • Utsätter andra för våld

Kroppslig hälsa

  • Allmäntillstånd, kroppsliga symtom/ohälsa/funktionsnedsättning (pågående/tidigare)
  • Vårdkontakter och behandling med anledning av för kroppslig ohälsa (pågående/tidigare)
  • Medicinering, psykofarmaka och/eller annan medicin (pågående/tidigare)
  • Allergier eller överkänslighet

Levnadsvanor

  • Sömn, kost, fysisk aktivitet

Ärftlighet

  • Psykisk sjukdom hos första- eller andragradssläkting

Övergripande funktionsskattning

  • Symtomens påverkan i vardagen (sysselsättning, socialt, fritid)

Psykisk status

  • Yttre kännetecken
  • Kognitiv funktion (vakenhet, orientering, uppmärksamhet och minne)
  • Psykomotorik (inklusive mimik och eventuella tics)
  • Samspel (formell och emotionell kontakt, kommunikation)
  • Stämningsläge
  • Tankeinnehåll och –form
  • Eventuell suicidalitet
  • Insikt samt inställning till behandling

Bedömning och handläggning

Värdera anamnes, kartläggning och utfall av eventuell somatisk undersökning och provtagning och ta ställning till primär frågeställning. Återföring ska göras till barnet/ungdomen, närstående och den som eventuellt har remitterat.

Vid lindriga svårigheter kan kartläggningen i sig och information och råd öka förståelsen för symtom och svårigheter. Det kan bidra till ökade möjligheter att främja funktionen i vardagen, lugna oroliga föräldrar och ge dem tillit till sin förmåga att hjälpa sitt barn.

Även för barnet eller ungdomen kan hjälpen bestå av att få veta att det man känner och upplever är normala reaktioner.

Information och råd kan vid behov också ges till skolan. Där finns kunskap om stöd och anpassning för barn med tex koncentrationssvårigheter för att de ska klara målen i skolan som kan underlätta för barnet oavsett om orsaken är adhd eller något annat.

Även vid mer uttalade problem kan information och råd ge ökad hanterbarhet i väntan på utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om tillståndet, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka. Läs mer om insatser som kan ges vid lindriga tecken på adhd och/eller i väntan på utredning (0-1a).

Om information och råd är otillräckligt och barnets och familjens problem kvarstår eller förvärras och barnet uppvisat ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet i hem, skola och fritid bör utredning med inriktning mot utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse påbörjas (se kompletterande anamnes i rutan nedan).

Lotsning och samverkan

En eventuell remiss ska innehålla de uppgifter som framkommit i anamnesen och en tydlig frågeställning eller preliminär diagnos. Barn/vårdnadshavare ska tillfrågas om de accepterar besök/vård på annat sjukhus, informeras om att remiss skrivs och ge samtycke till att journalen kommer att överföras dit.

Vid tecken på ohälsa och svårigheter som ligger utanför den egna verksamhetens uppdrag, till exempel problem som är isolerade till skolan, oro för att barnet eller ungdomen far illa eller kroppslig sjukdom, tillämpas rutiner för att lotsa vidare eller genomföra synkroniserade insatser med angränsande verksamheter såsom elevhälsa, socialtjänst, BUMM.

Kompletterande anamnes

Utredningen bygger vidare på den initiala psykiatrisk kartläggning (länk) med fördjupad anamnes kring följande områden för att ringa in tecken på utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse, inklusive adhd:

Utvecklingsavvikelser
  • Graviditet/Förlossning.
  • Uppfödning, (amning, matvanor som barn) följt tillväxtkurvor
  • Utveckling (motorisk, språklig, kognitiv, social, emotionell utveckling)
Hälsa
  • Sömn och kost
  • Hälso- och sjukdomshistoria
  • Psykiatrisk sjukhistoria, inklusive suicidförsök
  • Läkemedel, läkemedelshistoria
  • Syn- och hörselundersökning
Socialt
  • Familj
  • Skola
  • Kamratrelationer, aktuella och tidigare
  • Fritidsaktiviteter
  • Psykiatriska problem eller ADHD i släkten som kan tyda på genetisk sårbarhet eller en extra belastning/riskfaktor
Aktuellt
  • Nytillkomna händelser som påverkar barnet och familjen, vid behov fördjupning kring den aktuella livssituationen

 

Tillståndsspecifika instrument

ACE exempel på är en semistrukturerad diagnostisk intervju för att identifiera adhd-symtom hos barn.

Tillståndsspecifika screeningformulär till föräldrar, skola och ungdom kan ge kompletterande information om förekomst och grad av symtom.

Se rekommenderade instrument med inriktning på utvecklingsrelaterade avvikelser (inklusive adhd) och samsjuklighet i rutan nedan.

Fortsatt handläggning

Om den initiala utredningen visar att hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse saknas ska utredningen avslutas. Sammanfattning av utredningen dokumenteras i journalen och återförs (länk återföring till patient/närstående och ev inremitterande)

Barn som fortsatt har svårigheter kännetecknande för subklinisk adhd bör erbjudas behandlingsinsatser med inriktning på psykoedukation och föräldrastöd (0-1a).

Om hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse föreligger och symtom på adhd funnits genom utvecklingen ska diagnostisk utredning med inriktning på adhd påbörjas. Ovanstående behandlingsinsatser bör också erbjudas i väntan på diagnostisk utredning.

Ta ställning till om andra tillstånd bör omhändertas innan utredning fullföljs:

  • pågående skadligt substansbruk (länk beroende-VIP)
  • sviter av allvarliga traumatiska händelser (länk VIP ångest-dep)
  • genomgripande psykosocial svikt (länk socialtjänstens insats)

Instrument vid misstanke om utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse

  • SNAP IV
  • Nordiskt formulär 5-15 - utvecklingsrelaterade svårigheter och beteendeproblem 
  • ASSQ
  • SRS II

Psykiatrisk samsjuklighet

  • SDQ skattning av psykiska symtom. 
  • CRAFFT screeningför alkohol- och drogbruk  AUDIT-C, DUDIT eller ASSIST-Y
  • PHQ-9 depression 
  • RCADS
  • GAD-7 generaliserad ångest  
  • Trauma mini

Funktionsnivå

  • CGI bedömarskattning av sjukdomsgrad
  • C-GAS Generell skattning av funktionsnivå via Children´s Global Assesment Scale 

 

 

 

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Inget innehåll matchar dina valda filter.

5. Behandling och stöd

arrow down

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Märkning

Generell kartläggning av psykiatriska symtom och bakomliggande orsaker hos barn. Vägledande inför diagnostisk utredning, val av stöd- och behandlingsinsatser och remittering.

Målgrupp eller situation

Barn/vårdnadshavare som söker för psykisk ohälsa eller som i samband med annan sökorsak visar tecken på psykisk ohälsa.

Kunskapsläge

Kompletteras.

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut. Användning av MINI-KID förutsätter utbildning i instrumentet.

Sammanfattning

En initial psykiatrisk kartläggning görs genom ett öppet samtal med barn och vårdnadshavare, psykiatrisk anamnes och kroppslig undersökning. Användning av strukturerade bedömningsinstrument och suicidriskbedömning är del i kartläggningen.

En effektiv kartläggning är bara så omfattande som krävs för att ringa in problem och styrkor att arbeta vidare med.

Genomförande

Initial bedömning av psykiatriska symptom ska göras med ett helhetsperspektiv. Psykisk ohälsa och uttryck för psykisk funktionsnedsättning beror ofta på flera faktorer i kombination -- till exempel egen sårbarhet (genetisk och erfarenhetsbaserad), somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer, skadligt substansbruk och skolsituation. Problem inom ett område kan ge negativa följdverkningar på andra områden, men flera problem kan också uppstå samtidigt oberoende av varandra.

Ett öppet samtal med utgångspunkt i individens berättelse och önskemål
Initial kartläggning görs genom samtal med barnet/ungdomen och med närstående, vanligen föräldrar eller annan vårdnadshavare.

I samtal med barn i synnerhet är det viktigt att vara öppen med hur samtalet kommer att gå till och vad det kan leda till så att barnet vet vad hen kan förvänta sig. Tala om hur mycket tid ni har för samtalet så att det viktigaste hinns med.

Utgångspunkten i kartläggningen bör vara det som barnet och vårdnadshavare önskar hjälp med.

För att göra samtalet mindre laddat för barnet kan det vara bra att växla mellan mer övergripande och neutrala frågor och detaljfrågor om problemområden.

Det finns ämnen som kan vara svåra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller våld i familjen, övergrepp eller självskadebeteende – att ställa frågor kring dessa ämnen rutinmässigt och explicit är generellt det bästa tillvägagångssättet.

För att hämta information från tidigare eller pågående kontakter behöver medgivande inhämtas från vårdnadshavare och barn (beroende på ålder och mognad).

Psykiatrisk anamnes
Inled kartläggningen med en psykiatrisk anamnes som börjar med ett öppet samtal om det som individen söker hjälp för. Se utvidgat psykiatriskt anamnesstöd i rutan nedan.

Sökorsak

  • Symtom och problem (enligt vårdnadshavare//barnet). Hänsyn till eventuell remittent, till exempel elevhälsa.

Påverkan

  • Hur och när problemet/symtomen märks
  • Konsekvenser för individen och personer i dess närhet (familj, sysselsättning, fritid)

Historia och förlopp

  • Debut
  • Varaktighet
  • Förlopp, utlösande faktorer/händelser
  • Tidigare episoder/svårigheter. Eventuell uppväxtavvikelse.
  • Behandlingskontakter (pågående/avslutade)

Önskemål

  • Önskemål om förändring, mål, förhoppningar om framtiden
  • Önskemål om typ av hjälp

Livssituation

  • Familj och relationer
  • Sysselsättning
  • Hälsovanor (stress, sömn, fysisk aktivitet, skadligt substansbruk)
  • Omvälvande livshändelser

Standardiserade instrument
Generellt är standardiserade instrument förenade med brister i specificitet och sensitivitet (falska positiva respektive falska negativa testresultat). Däremot minskar de risken för att information missas och bör användas som underlag i den anamnetiska intervjun. För en del är det lättare att vara öppen i formulär än i samtal.

Exempel på instrument är intervjuguiden MINI-KID och frågeformuläret SDQ.

Somatisk undersökning och medicinska test
Vid bedömning av psykiatrisk problematik/frågeställning undersök om problemen beror på eller kompliceras av somatisk sjukdom.

  • Somatisk status: allmäntillstånd, hjärta och lungor, puls och blodtryck. Allmän neurologisk status.
  • Blodstatus, Na, K, Krea, ALAT/ASAT/G-GT, Albumin, TSH, S-Ca, P-Glukos. Vid behov tillägg av Kobalamin, 25-OH D-vit, PEth/CDT.
  • Överväg drogscreening

Suicidriskbedömning
Individen kan på grund av omständigheterna bedömas vara i farozonen för suicid utan att uppge allvarliga suicidtankar. En strukturerad suicidriskbedömning ska alltid göras.

Förslag på sonderande frågor för suicidriskbedömning:

  • Har du tänkt på att göra dig själv illa någon gång?
  • Har du någon gång tänkt att det var bättre om du inte fanns?
  • Har du tänkt att det vore bättre om du var död, eller önskat att du var död?
  • Har du tänkt ut ett sätt för att döda dig själv?
  • Har du någon gång försökt att döda dig själv?

Vid akut eller hög suicidrisk eller behov av psykiatrisk heldygnsvård ska hen remitteras för akut bedömning inom specialistpsykiatrin. Vid mycket hög suicidrisk i samband med allvarlig psykisk störning där vårdnadshavare motsätter sig vård ska vårdintyg enligt LPT övervägas.

Uppföljning

Värdera anamnes och kartläggning och ta ställning till primär frågeställning. Återföring ska göras till barnet/ungdomen, närstående och den som eventuellt har remitterat.

Insatser vid lindriga symtom eller i avvaktan på inledande utredning för adhd
Vid lindriga svårigheter kan kartläggningen i sig och information och råd som ökar förståelse för symtom och svårigheter och bidrar till ökade möjligheter att främja förbättrad funktion i vardagen lugna oroliga föräldrar och ge tillit till den egna förmågan att hjälpa sitt barn.

Även för barnet eller ungdomen kan hjälpen bestå av att få veta att det man känner och upplever är normala reaktioner.

Information och råd kan vid behov också ges till skolan. Där finns kunskap om stöd och anpassning för barn med tex koncentrationssvårigheter för att de ska klara målen i skolan som kan underlätta för barnet oavsett om orsaken är adhd eller något annat.

Vid mer uttalade problem kan information och råd ge ökad hanterbarhet i väntan på utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om tillståndet, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka. Läs mer om insatser som kan ges vid lindriga tecken på adhd och/eller i väntan på utredning (0-1a).

Insatser vid lindriga till medelsvåra symtom eller i avvaktan på diagnostisk utredning för adhd
Om information och råd är otillräckligt och barnets och familjens problem kvarstår eller förvärras och barnet uppvisat ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet i hem, skola och fritid bör utredning med inriktning mot utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse påbörjas.

Kompletterande anamnes
Utredningen bygger vidare på den initiala psykiatrisk kartläggning (länk) med fördjupad anamnes kring följande områden för att ringa in tecken på utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse, inklusive adhd:

Utvecklingsavvikelser

  • Graviditet/Förlossning.
  • Uppfödning, (amning, matvanor som barn) följt tillväxtkurvor
  • Utveckling (motorisk, språklig, kognitiv, social, emotionell utveckling)

Hälsa

  • Sömn och kost
  • Hälso- och sjukdomshistoria
  • Psykiatrisk sjukhistoria, inklusive suicidförsök
  • Läkemedel, läkemedelshistoria
  • Syn- och hörselundersökning

Socialt

  • Familj
  • Skola
  • Kamratrelationer, aktuella och tidigare
  • Fritidsaktiviteter

Ärftlighet

  • Psykiatriska problem eller ADHD i släkten som kan tyda på genetisk sårbarhet eller en extra belastning/riskfaktor

Aktuellt

  • Nytillkomna händelser som påverkar barnet och familjen, vid behov fördjupning kring den aktuella livssituationen.

Tillståndsspecifika instrument
Tillståndsspecifika screeningformulär till föräldrar, skola och ungdom kan ge kompletterande information om förekomst och grad av symtom.
Se rekommenderade instrument med inriktning på utvecklingsrelaterad avvikelser (inklusive adhd) och samsjuklighet i rutan nedan.

Fortsatt handläggning
Om den initiala utredningen visar att hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse saknas ska utredningen för detta avslutas. Sammanfattning av inledande utredning dokumenteras i journalen och återförs (länk återföring till patient/närstående och ev remitterande)

Barn och vårdnadshavare som fortsatt har svårigheter kännetecknande för subklinisk adhd bör erbjudas behandlingsinsatser med inriktning på psykoedukation och föräldrastöd (0-1a).

Om hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse föreligger och symtom på adhd funnits genom utvecklingen ska diagnostisk utredning med inriktning på adhd påbörjas. Ovanstående behandlingsinsatser bör också erbjudas i väntan på diagnostisk utredning.

Ta ställning till om andra tillstånd bör omhändertas innan utredning fullföljs:

  • pågående skadligt substansbruk (länk beroende-VIP)
  • sviter av allvarliga traumatiska händelser (länk VIP ångest-dep)
  • genomgripande psykosocial svikt (länk socialtjänstens insats)

Lotsning och samverkan
Vid tecken på ohälsa och svårigheter som ligger utanför den egna verksamhetens uppdrag, till exempel problem som är isolerade till skolan, oro för att barnet eller ungdomen far illa eller kroppslig sjukdom, tillämpas rutiner för att lotsa vidare eller genomföra synkroniserade insatser med angränsande verksamheter såsom elevhälsa, socialtjänst, BUMM.

En eventuell remiss ska innehålla de uppgifter som framkommit i anamnesen och en tydlig frågeställning eller preliminär diagnos. Barn/vårdnadshavare ska tillfrågas om hen accepterar besök/vård på annat sjukhus, informeras om att remiss skrivs och att journalen kommer att överföras dit.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Inget innehåll matchar dina valda filter.

6. Uppföljning på individnivå

arrow down

Märkning

Märkning

Märkning

Inget innehåll matchar dina valda filter.

7. Uppföljning på verksamhetsnivå

arrow down

Innehåll under utveckling

Inget innehåll matchar dina valda filter.

8. Lagar och regler

arrow down

Märkning

Märkning

Märkning

Inget innehåll matchar dina valda filter.