Uppföljning av stödinsatser i förskolan och skolan

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Uppföljning på individnivå

Uppföljning av stödinsatser i förskolan och skolan

Förskolans och skolans uppföljning av olika typer av stödinsatser.

Målgrupp eller situation

Barn och elever med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser som får stödinsatser, däribland barn och elever med adhd.

Kunskapsläge

Skollagen och Skolverkets allmänna råd anger vad skolan ska dokumentera och följa upp. Skolinspektionen har identifierat ett behov av ökad systematik i uppföljningen av effekter av insatser.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

I förskolan ansvarar rektor för att stöd följs upp och utvärderas. I skolan är det läraren som följer upp och utvärderar generella anpassningar och extra anpassningar medan rektor beslutar hur uppföljningen av särskilt stöd och åtgärdsprogram ska göras.

Genomförande

Följ upp och utvärdera effekten av genomförda insatser på ett systematiskt sätt. Uppföljning av stödinsatser i förskola och skola avser:

Uppföljningen kan visa om och hur insatser behöver justeras för att möta barnets eller elevens behov. Barnet eller eleven och vårdnadshavare bör alltid göras delaktiga i uppföljning av insatserna. Om barnet eller eleven har insatser från sjukvården och vårdnadshavare ger sitt samtycke kan insatserna även följas upp i samverkan.

De generella anpassningar som görs för hela gruppen, dvs arbetet med att organisera och planera för undervisningen inom ramen för ledning och stimulans samt tillgängliggöra lärmiljöer, bör följas upp inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. De insatser eller anpassningar som ges på gruppnivå men som är förutsättningar för att ett enskilt barn eller elev ska må bra och utvecklas i förskolan eller skolan ska följas upp individuellt.

Uppföljningen ska ske kontinuerligt utifrån insatser och behov och bör inkludera en analys av

  • om insatser har genomförts som planerat
  • i vilken utsträckning stödet haft förväntad effekt
  • om barnet utvecklas i riktning mot målen i läroplanen
  • nya omständigheter som påverkar behovet av stöd.

Uppföljning av extra anpassningar bör göras kontinuerligt för att säkerställa att eleven

  • uppnår kunskapskraven
  • fungerar bra tillsammans med kamrater
  • har en bra relation till de vuxna på skolan
  • trivs och känner sig trygg i skolan.

Exempel på underlag som kan användas vid uppföljningen:

  • betyg och resultat på prov och andra tester
  • närvarostatistik
  • observationer genomförda av speciallärare eller specialpedagog
  • lärarens observationer i det dagliga arbetet
  • samtal med elev och vårdnadshavare
  • självskattning och kamratbedömning, exempelvis enkäter, intervjuer eller skattningsformulär
  • formativ bedömning
  • annan kartläggning av kunskapsutvecklingen.

Om genomförda anpassningar har haft önskad effekt bör man arbeta för att vidmakthålla effekten över tid.

Om genomförda anpassningar inte gett tillfredsställande effekt bör detta leda till att kartlägga ytterligare för att komma fram till förslag på justeringar i de extra anpassningarna. Vid behov ska även en utredning av behov av särskilt stöd genomföras.

En uppföljning av åtgärdsprogrammet bör inkludera en analys av

  • om elevens behov, definierade i den pedagogiska utredningen, tillgodoses av åtgärderna
  • om åtgärderna genomförts som planerat
  • i vilken utsträckning mål och delmål har uppnåtts
  • om eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
  • nya omständigheter påverkar elevens behov av stöd
  • det särskilda stödets effekt på elevens framtida förutsättningar för fortsatta studier.

Exempel på underlag som kan användas vid uppföljningen:

  • betyg och resultat på prov och andra tester
  • närvarostatistik
  • observationer genomförda av speciallärare eller specialpedagog
  • lärarens/elevassistentens observationer i det dagliga arbetet
  • samtal med eleven och vårdnadshavare
  • självskattning och kamratbedömning, exempelvis enkäter, intervjuer eller skattningsformulär
  • formativ bedömning
  • annan kartläggning av kunskapsutvecklingen.

Uppföljningen visar om åtgärdsprogrammet behöver uppdateras med justering av behovsbeskrivning och/eller planerade åtgärder.

Vad som ska dokumenteras och hur dokumentationen ska ske varierar beroende på vilken typ av stöd som uppföljningen avser.

Ledning och stimulans:
Det finns inget lagkrav på specifik dokumentation av ledning och stimulans. Förskolan har krav på dokumentation som syftar till att följa barnens utveckling och lärande men också att analysera och utvärdera utbildningens kvalitet. Skolans ledning och stimulans kan dokumenteras i Skolverkets omdömesblanketter.

Stöd till barn i förskolan:
Stödinsatser för enskilt barn i förskolan ska dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska visa på hur förskolan möter barnets behov och stödjer utveckling och lärande. I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är rektorn som bestämmer hur insatserna ska följas upp och dokumenteras.

Extra anpassningar:
Krav på dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt beroende på skolform. I årskurs 1-5 ska extra anpassningar dokumenteras och följas upp i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, IUP, medan det i årskurs 6-9 är upp till rektor hur extra anpassningar dokumenteras. I gymnasiet finns inget formellt krav på dokumentation men det är rektors ansvar att stödja lärarna i deras arbete att utveckla effektiva former för dokumentation.

Särskilt stöd:
Skolan ska dokumentera utredningar om behov av särskilt stöd skriftligt. Åtgärdsprogrammet är en samlad dokumentation av elevens behov och de insatser som har eller ska genomföras.

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)