Adhd
Kartläggning och utredning
Utreda elevers behov av särskilt stöd
Särskilt stöd ges till elever som trots extra anpassningar inte uppnår eller riskerar att inte uppnå kunskapskraven.
Målgrupp eller situation
Elever som riskerar att inte klara av lägsta förväntade kunskapskrav trots extra anpassningar.
Kunskapsläge
Särskilt stöd regleras i skollagens 3:e kapitel. Stöd för genomförande finns i allmänna råd och stödmaterial från Skolverket.
Kompetenskrav
Pedagogisk kompetens är en förutsättning men beroende på frågeställning kan den behöva kompletteras med t.ex. psykologisk, psykosocial eller medicinsk kompetens. Den som ansvarar för utredningen avgör vilka kompetenser som behövs.
Sammanfattning
Om det visar sig att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven trots extra anpassningar bör man utreda behovet av särskilt stöd. Det bör göras skyndsamt. Det som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar är insatsernas omfattning och/eller varaktighet. Särskilt stöd kräver rektorsbeslut.
Utredningar av behov av särskilt stöd kan variera i omfattning. Ibland kan utredningen göras relativt snabbt och enkelt, i andra fall krävs en mer grundlig utredning för att kartlägga och analysera elevens hela situation.
Genomförande
Utredningen ska ge skolan ett underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka behov av stöd som finns. För att utreda behovet av särskilt stöd behöver man undersöka de bakomliggande orsakerna till svårigheterna. Det kan handla om psykiska besvär, svårigheter i det sociala samspelet, psykosocial problematik, funktionsnedsättning, koncentrationssvårigheter och/eller upprepad eller långvarig frånvaro.
En utredning av elevens behov av särskilt stöd bör innehålla en kartläggning (del 1) och en pedagogisk bedömning (del 2).
Kartläggning av elevens förutsättningar i relation till undervisningens krav (del 1)
Kartläggningen ska ge information om elevens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning i relation till lärmiljön och undervisningens nuvarande utformning.
Exempel på underlag i kartläggningen:
Individnivå
- resultaten från nationella prov samt betyg
- lärarnas och skolpersonalens observationer av eleven i olika situationer och lärmiljöer
- genomgång av eventuella extra anpassningar som hittills har gjorts i undervisningen och vad de har lett till
- uppgifter från eleven och elevens vårdnadshavare
- den skriftliga individuella utvecklingsplanen
- eventuella tidigare åtgärdsprogram
- frånvaro
- information från eventuella tidigare skolor
- ev. bedömningar och utredningsunderlag från elevhälsan eller hälso- och sjukvården
- information om elevens fungerande och behov inom fritidshemsverksamhet.
Gruppnivå
- vilka pedagogiska metoder som används och hur lärmiljöer är utformade
- hur den aktuella elevgruppens sammansättning påverkar undervisningssituationen.
Organisationsnivå
hur skolans organisation och resursfördelning påverkar elevens förutsättningar i undervisningen.
Pedagogisk bedömning av elevens behov av särskilt stöd (del 2)
När kartläggningen är klar görs en gemensam analys av de behov som finns för att nå kunskapskraven och övriga mål för utbildningen. Analysen följs av en pedagogisk bedömning.
Bedömningen bör ge svar på:
- om stödbehovet kan tillgodoses genom extra anpassningar
- om stödbehovet bör tillgodoses genom särskilt stöd
- vilket stöd som behövs och i vilken omfattning
- beslut om särskilt stöd eller ej.
Om utredningen leder fram till ett beslut om särskilt stöd ska skolan i samråd med eleven och vårdnadshavare utforma ett åtgärdsprogram där det tydligt framgår vilka anpassningar som behöver göras och hur. Om bedömningen istället är att elevens behov av stöd kan säkerställas utan särskilt stöd fattar den som varit ansvarig för utredningen beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. Eventuella extra anpassningar som behöver göras dokumenteras då i elevens individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana upprättas.
Samråd med elevhälsan
Elevhälsan kan bidra med information och kunskap om elevers pedagogiska, medicinska, psykosociala och psykologiska status och bör vara delaktiga i samband med utredning av behovet av särskilt stöd.
Vilka professioner som medverkar beror på frågorna, men också på lokala förutsättningar. Vissa skolhuvudmän har idag tillgång till exempelvis arbetsterapeuter och logopeder, utöver de professioner som krävs enligt skollagen.
Medverkan av elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insats i utredningen kräver alltid vårdnadshavarnas medgivande.
Dokumentation och överklagan
Skolan ska dokumentera utredning av särskilt stöd i två delar: kartläggning respektive bedömning av behovet av särskilt stöd. Av dokumentationen ska det framgå när utredningen gjordes, vem som var ansvarig och vilken befattning den ansvariga har. Det bör också framgå om eleven, elevens vårdnadshavare och/eller extern kompetens har varit involverade i utredningen. Tidigare utredningar om behov av särskilt stöd och andra utredningar ska uppges i dokumentationen. Vårdnadshavare och elev över 16 år ska alltid få ta del av utredningen när den är klar.
Elevens vårdnadshavare och elever som har fyllt 16 år har rätt att överklaga ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, liksom innehållet i ett beslutat åtgärdsprogram.
Uppföljning
Om utredningen väcker frågor om elevens utvecklingsnivå i relation till kraven i grundskolans kursplan kan den pedagogiska bedömningen kompletteras med en bedömning av om eleven har en intellektuell funktionsnedsättning som ger rätt att ansöka om att bli mottagen i grundsärskola.
Ibland kan en utredning om särskilt stöd väcka frågan om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel adhd, språkstörning eller autism. Eleven kan då behöva utredas vidare av specialister inom vården. Om skolpsykolog varit involverad i utredningen utifrån frågeställning om skolform eller kognitiva förmågor kan skolpsykologen med vårdnadshavares medgivande skicka en remiss till lämplig specialistenhet. I annat fall kan skolan bistå vårdnadshavare med underlag till en egenremiss.
Utlåtanden från utredningar som görs inom hälso- och sjukvården tillför ofta värdefull information vid bedömningen av elevens behov av särskilt stöd.
Material
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd, Skolverket
Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, Skolverket 2014 (pdf, ny flik)
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket