Särskilt stöd- och åtgärdsprogram i skolan

Adhd (beräknas färdigt mars 2020)

Behandling och stöd

Särskilt stöd- och åtgärdsprogram i skolan

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär än extra anpassningar. Insatserna ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Målgrupp eller situation

Elever med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland elever med adhd, som löper risk att inte uppnå kunskapskraven.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens kunskapsstöd anger att en fullföljd grund- och gymnasieskola är en viktig skyddsfaktor och att de elever som behöver särskilt stöd ska erbjudas detta. Särskilt stöd regleras i skollagen och ska ges när en elev löper risk att inte nå kunskapskraven.

Kompetenskrav

Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds och att eventuellt beslut om särskilt stöd fattas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp, enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektor inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor.

Sammanfattning

Särskilt stöd ska ges som ett komplement till och i första hand inom ramen för den ordinarie undervisningen i syfte att säkerställa att eleven kan tillgodogöra sig undervisningen. Insatser inom särskilt stöd innebär mer omfattande och/eller varaktiga stödinsatser än extra anpassningar. Det särskilda stödet beskrivs i ett åtgärdsprogram.

Genomförande

Särskilt stöd är insatser av ingripande karaktär som oftast inte kan ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd blir aktuellt när elevens behov av stöd inte kan tillgodoses genom extra anpassningar. Även fritidshem bör anpassas utifrån elevens situation och behov av särskilt stöd. Beslut om eventuella stödinsatser ska föregås av en utredning av behovet av särskilt stöd.

Särskilt stöd till elever med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland elever med adhd, ska ges utifrån kunskap om och förståelse för de specifika svårigheterna och dess konsekvenser i skolan. Skolan bör säkerställa att lärmiljön är tillgänglig för elever med dessa svårigheter. När beslut om särskilt stöd fattas ska ett åtgärdsprogram upprättas.

Insatser som kan ges som särskilt stöd:

  • Regelbundna specialpedagogiska insatser som innebär stöd i ett visst ämne, undervisning av speciallärare under en längre tid och/eller anpassningar för att göra undervisningen mer tillgänglig.
  • Placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning.
  • Förstärkt vuxenstöd vid rast, i matsal eller annan situation för att eleven behöver stöd i utveckling av de sociala och kommunikativa färdigheterna.
  • Förstärkt vuxenstöd i ett eller flera ämnen för att tydliggöra och/eller konkretisera och bibehålla fokus på uppgiften.
  • Anpassad studiegång inom grundskolan som medför att man kan göra avvikelser från timplan, undervisningstimmar, ämnen eller mål för utbildningen.
  • Reducering av program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskola, vilket innebär att eleven befrias från en eller flera kurser eller från gymnasiearbetet.
  • Studiehandledning på modersmålet.
  • Förlängd undervisningstid på ett nationellt program, vilket innebär att eleven får längre tid på sig att genomföra utbildningen.

Vårdnadshavare och elev måste få information om vilka konsekvenser anpassad studiegång eller reducering av program ger för framtida studier. Vid placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång ska elevens behov avgöra i vilken omfattning och under vilken tidsperiod som eleven ska placeras. Omfattning och tid avgör om åtgärden ska betraktas som särskilt stöd. Kortare insats som inte sker oftare än en eller ett par gånger i veckan ska inte ses som placering i särskild undervisningsgrupp.

När en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska man upprätta ett åtgärdsprogram som beskriver

  • elevens behov
  • vilka insatser som ska göras, på individ-, grupp- och organisationsnivå
  • vem som ansvarar för genomförande
  • syftet med insatserna
  • hur insatserna ska genomföras
  • när insatserna ska följas upp och utvärderas.

Åtgärdsprogrammet bör innehålla konkreta och mätbara, utvärderingsbara samt tidsbestämda mål. Målen bör formuleras med hänsyn till resultatet av den pedagogiska utredningen och tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Eventuella extra anpassningar, uppgifter om eleven har en diagnos eller insatser som genomförs av eller tillsammans med andra huvudmän ska inte inkluderas i åtgärdsprogrammet.

Ett åtgärdsprogram som utarbetats i kommunala eller statliga skolor blir en allmän handling. Vissa uppgifter i åtgärdsprogrammet kan dock skyddas genom lagstiftningen om sekretess. I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen.

Om eleven efter utredning inte bedöms vara i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslutet att inte utarbeta något åtgärdsprogram. Beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram kan överklagas av vårdnadshavare och/eller av elev som fyllt 16 år.

Vårdnadshavare och/eller elev som fyllt 16 år kan också överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram.

Överklagan om beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram eller en överklagan om innehållet i ett åtgärdsprogram skickas till Skolverkets överklagandenämnd enligt 28 kap.16 § skollagen. Överklagandenämnden kan antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

Uppföljning

Stödet och åtgärdsprogrammet ska kontinuerligt följas upp utifrån tids- och ansvarsplan beskrivet i åtgärdsprogrammet. När åtgärder gett önskat resultat eller av annan orsak inte längre är aktuella ska åtgärdsprogram avslutas.

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Kurator, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)