Tillgängliggöra skolans lärmiljö

Adhd (beräknas färdigt mars 2020)

Förebyggande insatser

Tillgängliggöra skolans lärmiljö

Tillgängliggöra lärmiljön så att den möter elevernas behov. Att tillgängliggöra lärmiljön är särskilt främjande för elever som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser.

Målgrupp eller situation

Elever i skolan.

Kunskapsläge

Det allmänna forskningsläget inom pedagogik och särskilt stöd samt beprövad erfarenhet visar att en tillgänglig lärmiljö är gynnsamt för barn och elever i deras utveckling och lärande. Arbete med lärmiljöer stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut

Sammanfattning

Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö får alla elever bättre förutsättningar för att nå upp till kunskapskraven. För elever som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är en tillgänglig lärmiljö ofta avgörande. Ju mer tillgänglig en lärmiljö är, desto färre extra anpassningar och särskilt stöd behöver skolan sätta in på individnivå.

Genomförande

Med lärmiljö menas all kontext där elever lär, exempelvis klassrum, rastaktiviteter, fritidshemsvistelse och arbetsplatsförlagt lärande. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar oavsett individens funktionsförmåga.

Tillgängliggörande av lärmiljön kan göras pedagogiskt, fysiskt och socialt och det finns flera olika kunskapsmaterial som fokuserar specifikt på lärmiljön i skolan.

Inför arbetet med att tillgängliggöra lärmiljöer bör skolan genomföra en kartläggning av lärmiljöer för att få stöd för lämpliga förändringar som gör verksamheten mer tillgänglig för eleverna.

Insatserna ska vara gynnsamma för alla elever men kan för vissa elever vara nödvändiga förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om så är fallet ska insatserna hanteras som individuella extra anpassningar.

Tillgängliga lärmiljöer kan införas utan att det fattas något formellt beslut om detta. Insatserna är, i likhet med extra anpassningar till enskild elev, av mindre ingripande karaktär och ingår i ordinarie undervisning.

Tydliggörande pedagogik handlar om att:

  • säkerställa att den pedagogik som används gör det möjligt för alla elever att ha svar på frågorna "varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen"
  • skapa förutsägbarhet, genom att till exempel visuellt tydliggöra hållpunkter för lektionen, dagen eller veckan
  • planera tid för återhämtning
  • använda text- och bildstöd, arbeta efter en steg-för-steg-modell samt ge tidsstöd när man ger instruktioner
  • strukturera och planera det som ska göras vid skapande aktiviteter genom visuellt stödjande arbetsordningar
  • anpassa läromedel, exempelvis genom anpassningar av texter och möjlighet att lyssna på texter
  • ge förklaringar av ett ämnesområde på flera sätt, exempelvis genom en film.

Utveckling av färdigheter och kunskapsinhämtning handlar om att:

  • ge stöd och arbeta utifrån elevernas ålder och mognad
  • använd assisterande teknik, exempelvis digitala hjälpmedel och appar
  • använda sig av och utgå ifrån elevernas intressen.

Att kommunicera på ett tydligt och anpassat sätt genom att:

  • använda flera kommunikationssätt t ex bilder, filmer, text och tal vid genomgångar
  • använda kommunikationsstöd i form av bild- och symbolstöd, tecken som stöd eller samtalsmatta.

En tillgänglig fysisk lärmiljö handlar om att:

  • märka upp vad som finns i skåp och lådor med bilder och text och ha orienteringsskyltar för rum
  • rensa intrycken i rummen genom att ha neutrala färger på inredning, se över ljud och ljus och strukturera uppsatta arbeten på väggarna
  • minska ljud och ljusintryck som kan störa, exempelvis flimrande ljuskällor, skrapljud från stolar och säkerställa ljuddämpande material i bordsskivor och lådor
  • skapa avgränsade lekmiljöer utomhus där varje avgränsat område har ett tydligt syfte och är självinstruerande
  • använda hjälpmedel för att hantera sinnesintryck, som stressbollar, hörselkåpor och avskärmingsmöjligheter.

En tillgänglig social lärmiljö handlar om att:

  • alla elever har en positiv anknytning till vuxna i skolan
  • utgå från förhållningssättet att elever gör rätt om de kan
  • vid konflikter ställa öppna frågor och använda metoder som hjälper eleverna i sin kommunikation och förståelse, exempelvis ritprat
  • lära elever hur man hanterar konflikter på ett bra sätt
  • ge elever inflytande och delaktighet samt en känsla av att "höra till"
  • arbeta med förstärkt samspel och sociala berättelser
  • ge stöd och struktur i den fria leken inom- och utomhus.

Uppföljning

Uppföljning av generellt förebyggande arbete med anpassningar och stöd i skolan görs inom ramen för uppföljningen av undervisningen. Det är respektive lärare som ansvarar för uppföljningen och att man genomför förbättringar utifrån uppföljningens resultat. Uppföljningen kan med fördel göras i arbetslaget och på skolnivå eftersom det bidrar till kollegialt lärande om anpassningar och stöd samtidigt som det skapar en gemensam syn på tillgänglighet.

Material

Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sid 10-11, Skolverket

Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö, SPSM

DATE, SPSM

Levla, Umeå kommun

Skolkompassen, Gothia Fortbildning

Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd s. 14-15, Planera Undervisningsprocessen, Skolverket (pdf, ny flik)

Uttrycka åsikter med samtalsmatta, DART, Västra Götalandsregionen

Seriesamtal - Ritprat - Levla lärmiljö, Umeå kommun (pdf, ny flik)

Sociala berättelser - Levla lärmiljö, Umeå kommun (pdf, ny flik)

Förstärkt samspel - Levla lärmiljö, Umeå kommun (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Logoped, Arbetsterapeut, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)