Tillgängliggöra skolans lärmiljö

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Förebyggande insatser

Tillgängliggöra skolans lärmiljö

Att tillgängliggöra lärmiljön är särskilt främjande för elever som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser.

Målgrupp eller situation

Elever i skolan.

Kunskapsläge

Tillgängliga lärmiljöer är gynnsamma för alla barn och elever i deras utveckling och lärande. Stöd för genomförande finns i allmänna råd och kommentarsmaterial från Skolverket samt i material från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Hela miljön och det sammanhang som eleven befinner sig i under en skoldag påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö får alla elever bättre förutsättningar för att nå upp till de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. 

För elever som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är en tillgänglig lärmiljö ofta avgörande. Ju mer tillgänglig en lärmiljö är, desto färre extra anpassningar och särskilt stöd behöver skolan sätta in på individnivå.

Tillgängliggörande av lärmiljön kan göras pedagogiskt, fysiskt och socialt och det finns flera olika kunskapsmaterial som fokuserar specifikt på lärmiljön i skolan.

Genomförande

Att tillgängliggöra lärmiljön innebär att anpassa miljön och sammanhanget som eleverna befinner sig i under skoldagen så att de fungerar oavsett elevernas funktionsförmåga. Insatser och anpassningar för att tillgängliggöra lärmiljöerna kan göras utan att det fattas något formellt beslut. De är av mindre ingripande karaktär och ingår i ordinarie undervisning, som till exempel tidsstöd som är synligt för hela klassen. Lärare, elevhälsans personal och övrig skolpersonal bör ha ett löpande samarbete i arbetet med tillgängliga lärmiljöer.

Inför arbetet med att tillgängliggöra lärmiljöer bör skolan göra en kartläggning av lärmiljöerna för att se vilka förändringar som gör både miljön och sammanhanget mer tillgängliga för eleverna. De förändringar som görs ska vara gynnsamma för alla elever.

En tillgänglig lärmiljö gör det också lättare att se om en enskild elev behöver stöd på en individuell nivå. Om en anpassning är nödvändig för att en elev ska kunna tillgodogöra sig undervisningen ska den anpassningen hanteras som extra anpassning för den eleven. En del anpassningar kan i en verksamhet vara en del i att tillgängliggöra lärmiljön, men i en annan verksamhet räknas som en extra anpassning.

Tydliggörande pedagogik handlar om att:

  • säkerställa att den pedagogik som används gör det möjligt för alla elever att ha svar på frågorna "varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen"
  • skapa förutsägbarhet, genom att t.ex. visuellt tydliggöra hållpunkter för lektionen, dagen eller veckan
  • planera tid för återhämtning
  • använda text- och bildstöd, arbeta efter en steg-för-steg-modell samt ge tidsstöd när man ger instruktioner
  • strukturera och planera det som ska göras vid skapande aktiviteter genom visuellt stödjande arbetsordningar
  • anpassa läromedel, t.ex. genom anpassningar av texter och möjlighet att lyssna på texter
  • ge förklaringar av ett ämnesområde på flera sätt, t.ex. genom en film.

Utveckling av färdigheter och kunskapsinhämtning handlar om att:

  • ge stöd och arbeta utifrån elevernas ålder och mognad
  • använd assisterande teknik, t.ex. digitala hjälpmedel och appar
  • använda sig av och utgå ifrån elevernas intressen
  • stärka elevens självreglering genom återkommande självskattning av fokus och prestation.

Att kommunicera på ett tydligt och anpassat sätt genom att:

  • använda flera kommunikationssätt t.ex. bilder, filmer, text och tal vid genomgångar
  • använda kommunikationsstöd i form av bild- och symbolstöd, tecken som stöd eller samtalsmatta
  • fördela ordet med hjälp av föremål för att hjälpa eleverna att rikta fokus och hejda impulser
  • ge positiv och tydlig återkoppling när en elev eller gruppen gör något bra.

Öka tillgängligheten i den fysiska miljön genom att:

  • märka upp vad som finns i skåp och lådor med bilder och text och ha orienteringsskyltar för rum
  • rensa intrycken i rummen genom att ha neutrala färger på inredning, se över ljud och ljus och strukturera uppsatta arbeten på väggarna
  • minska ljud och ljusintryck som kan störa, exempelvis flimrande ljuskällor, skrapljud från stolar och säkerställa ljuddämpande material i bordsskivor och lådor
  • skapa avgränsade lekmiljöer utomhus där varje avgränsat område har ett tydligt syfte och är självinstruerande
  • skapa möjlighet för rörelse genom att till exempel ha gummiband på stolsbenen, en balansbräda att stå på, en sittdyna eller att lägga in korta rörelsepass för hela klassen
  • ha olika alternativ till att sitta vid sin bänk, till exempel möjlighet att stå, ligga på en matt, sitta på en yogaboll 
  • ha undervisning utomhus eller att på ett fysiskt aktivt sätt få delta i undervisningen till exempel att få svara på frågor genom att gå till olika platser med svarsalternativ
  • använda hjälpmedel för att hantera sinnesintryck, som stressbollar, hörselkåpor och avskärmingsmöjligheter.

En tillgänglig social lärmiljö skapas genom att: 

  • alla elever får en positiv anknytning till vuxna i skolan
  • utgå från förhållningssättet att elever gör rätt om de kan
  • ställa öppna frågor och använda metoder som hjälper eleverna i sin kommunikation och förståelse, exempelvis ritprat 
  • föregå med goda exempel och vägleda eleverna i  hur man hanterar konflikter på ett bra sätt
  • ge elever inflytande och delaktighet samt en känsla av att “höra till” 
  • arbeta med förstärkt samspel och sociala berättelser
  • ge stöd och struktur i den fria leken inom- och utomhus
  • ha gemensamt framtagna regler kring hur samvaron i skolan ska se ut.
  • PAX i skolan, Pax spelet GBG (Good Behavior Game)
    En uppsättning verktyg som syftar till att skapa ett klassrum präglat av lugn, trygghet, glädje och studiero. PAX Good Behavior Game har internationellt använts i alla skolans årskurser, men i Sverige är det i dagsläget främst anpassat för lågstadiet.

  • PALS i skolan
    Evidensbaserad modell som har utvecklats för att möta utmaningarna i skolan. PALS riktar sig till skolans personal och ger verktyg för att hantera skolvardagen med eleverna på ett så bra sätt som möjligt.


  • Levla
    Material som fokuserar på specifika situationer som uppstår i lärmiljön. En del av materialet utgörs av en
    åtgärds- och anpassningsbank (skola och fritidshem).

  • Skolkompassen
    Bok med verktyg för pedagoger att kunna använda för att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna anpassa lärmiljön och kompensera och utveckla elevers färdigheter i skolan. Material finns att ladda ner gratis. 

  • DART, Uttrycka åsikter med samtalsmatta

  • Bildstöd, Region Västra Götaland

  • Skapa bildstöd, Symbolbruket

Uppföljning

Uppföljning av generellt förebyggande arbete med anpassningar och stöd i skolan görs inom ramen för uppföljningen av undervisningen. Det är respektive lärare som ansvarar för uppföljningen och analysen av undervisningens resultat. Om uppföljningen och analysen görs i arbetslaget och/eller på skolnivå bidrar det till kollegialt lärande om anpassningar och stöd, och skapar en gemensam syn på tillgänglighet.

Frågor att använda för att följa upp hur tillgänglig lärmiljön är:  

  • Har eleverna förutsättningar för att kunna svara på frågorna “varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen” i undervisningen?
  • Hur bidrar skolans lärmiljö till elevernas förutsättningar att nå kunskapsmålen?
  • Är vårt arbetssätt effektivt i förhållande till nyttan för eleverna?
  • Finns det tillräckliga fysiska anpassningar i lärmiljön för elever med olika funktionsnedsättningar?
  • Finns det alternativa läromedel eller tekniska hjälpmedel för elever med olika inlärningsstilar eller behov, t.ex. talande böcker eller text-till-tal-program?
  • Har alla planerade åtgärder genomförts och i vilken utsträckning?
  • Har åtgärderna tillgodosett de behov som identifierades i kartläggningen?
  • Hur kan vi ta reda på hur eleverna upplever den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön?

Material

Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket 2022

Öka studieron med tillgänglig undervisning, Skolverket

Studiepaket NPF, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Digitalt lärandeSpecialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Adhd - Hitta läromedel, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Märkning

  • Utförare: Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Logoped, Arbetsterapeut, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)