Samverkan mellan förskola eller skola och vården vid utredning av adhd

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kartläggning och utredning

Samverkan mellan förskola eller skola och vården vid utredning av adhd

Samverkan mellan förskolan eller skolan och hälso- och sjukvården i samband med att barn eller ungdom genomgår utredning för adhd.

Målgrupp eller situation

Barn och ungdomar som genomgår utredning inom sjukvården med frågeställning adhd.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd anger att information om barnets eller ungdomens symtom och funktion i förskolan/skolan bör inhämtas i samband med utredning för adhd. Resultatet av utredningen bör återkopplas till förskolan/skolan och ligga till grund för planering av pedagogiska anpassningar och stöd.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Förskolan eller skolan har bäst kännedom om hur svårigheter och symtom visar sig i förskole- respektive skolmiljön, och hur anpassningar och stöd fungerar där. Vården kan erbjuda kunskap om behoven hos barn och ungdomar med adhd. Därför är det bra om förskolan eller skolan, elevhälsan och sjukvården kan samarbeta och utbyta information, både under utredningen och när den är klar. Barnet eller ungdomen och vårdnadshavare måste ge sitt samtycke till informationsutbytet.

Genomförande

Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar grundar sig på en noggrann kartläggning av hur symtom och svårigheter kommer till uttryck i olika miljöer, vanligen i hemmet, förskolan eller skolan och på fritiden. Förskolan eller skolan har god kännedom och dokumentation om hur svårigheter och symtom hos enskilda barn eller ungdomar visar sig i den miljön. Deras information om hur mycket anpassning och stöd som behövs är väsentlig och kan bidra till vårdens bedömning av hur och i vilken grad funktionsnivån är påverkad. 

När utredningen är klar bör vården ge återkoppling till den pedagogiska personalen i förskolan eller skolan. Informationen om barnets eller ungdomens svårigheter och behov är vägledande för hur stödet i förskolan eller skolan utformas för att främja barnets eller ungdomens utveckling och lärande. Fortsatta insatser bör planeras och utformas i samarbete mellan familjen, vården och förskolan eller skolan och följas upp systematiskt.

Utbyte av information är väsentligt för att bedöma behovet av insatser i olika miljöer.

Information från förskolan
  • Beskrivningar som kan ges av personal.
  • Skattningar av symtom och funktion via formulär.
  • Möjlighet till observation i förskolemiljö vid behov.
  • Information från specialpedagog, i förekommande fall.
  • Förskolans handlingsplan för barn i behov av stöd.
Information från skolan
  • Beskrivningar som kan ges av personal.
  • Den dokumentation som finns i elevens elevakt.
  • Skattningar av symtom och funktion via formulär.
  • Möjlighet till observation i skolmiljö vid behov.
  • Information från elevhälsan.
Information från vården
  • Vad utredningen visat med fokus på barnets behov, styrkor och svårigheter.
  • Konkreta beskrivningar som knyter an till upplevda svårigheter i förskolan eller skolan.
  • Genomförda och planerade insatser inom sjukvården.

Elevhälsan är bland annat en stödfunktion till elever som har svårigheter och till undervisande personal. Elevhälsan har medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens och när de varit involverade kan de bidra med information om

  • vilka hinder för lärande, utveckling och hälsa som identifierats
  • vilka insatser som genomförts för att ge eleven förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål
  • resultat av utredning avseende orsaker till inlärningsproblem och eventuell ohälsa
  • åtgärder och anpassning som eleven har eller har haft utifrån utredningens resultat.

Om eleven eller vårdnadshavaren kontaktar elevhälsan för insatser som inte faller inom elevhälsans uppdrag hänvisas de vidare till en lämplig vårdgivare. Elevhälsan kan då vara behjälplig med relevant information. 

Adhd ger konsekvenser för lärande och medför ofta behov av varaktigt stöd och anpassning i förskolan eller skolan, parallellt med de insatser som ges av vården. När utredningen är genomförd kan vården med vårdnadshavares samtycke kommunicera bedömning och rekommendationer, antingen i form av ett skriftligt utlåtande eller genom ett möte.

Resultaten av utredningen kan ge underlag för fortsatt planering av insatser i förskolan eller skolan. Rektor tar ställning till hur behoven bäst tillgodoses inom ramen för förskolan eller skolans uppdrag och kan vid behov aktualisera insatser via elevhälsan.

Insatsernas utformning och intensitet kan variera. Stadiebyten, lärarbyten och andra förändringar i barnets eller ungdomens liv är kritiska skeden och samverkan bör fokusera på förebyggande strategier med syfte att säkra att barnet eller ungdomen får det stöd som behövs.

De här samtalsfrågorna om barnkonventionen kan användas som utgångspunkt vid till exempel ett SIP-möte, i behandlingskonferens eller andra möten där beslut tas som rör barns psykiska hälsa.

Artikel 6

Barnet har rätt till liv och utveckling. Sätt barnet i centrum och fundera, ur barnets perspektiv, på vad barnet behöver för att utvecklas. Barnkonventionen har en helhetssyn på barnets utveckling. Barnrättskommittén talar om en fysisk, psykisk, social, andlig och moralisk utveckling. Dessa delar samspelar och behövs för en fullgod utveckling.

Fråga er:

Vad behöver barnet för att utvecklas ur ett helhetsperspektiv? Hur kan vi behöva samverka, internt eller externt, för att fatta beslut för barnets bästa?

Artikel 2 och artikel 23

Alla barn ska ges likvärdiga villkor i våra verksamheter. Här bör man ställa sig frågan om det finns barn som riskerar att diskrimineras på grund av till exempel ålder, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning. Barnkonventionen lyfter särskilt vikten av att barn med en funktionsnedsättning inte diskrimineras.

Fråga er:

Finns det några diskriminerande faktorer som försvårar barnets rätt till en god hälsa och utveckling? Hur kan vi agera för att motverka diskriminering?

Artikel 12

Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och att få dessa beaktade. Barnets eget perspektiv är nödvändigt för att vi ska kunna uttala oss om barnets bästa. Tänk på att förbereda barnet med den information som krävs för ett meningsfullt inflytande.

Fråga er:

Vad vet vi om barnets egna synpunkter om sin situation eller vilka insatser som kan behövas? Om vi inte har inhämtat barnets synpunkter redan, hur kan vi göra detta?

Artikel 3

Vi är skyldiga att bedöma vad som är bäst för barnet, med stöd i till exempel forskning, erfarenhet, lagstiftning, konventionens rättigheter och barnets egna åsikter. Det som är bäst för barnet ska väga lite tyngre än andra intressen, om det finns sådana.

Fråga er:

Vad bedömer vi är barnets bästa i den aktuella situationen? Hur kan vi fatta ett beslut som går i linje med barnets bästa?

Uppföljning

För att bedöma om stödet är adekvat bör uppföljning av insatser ske i samverkan och dialog mellan familjen, förskolan/skolan och vården. Det kan synliggöra behovet av att modifiera insatsernas utformning och/eller intensitet genom t.ex. ökade pedagogiska anpassningar eller medicinjustering. Över tid kan det finnas en risk att insatser upphör och att problemen ökar. Då kan samverkan bidra till att påminna om funktionsnedsättningen och de behov som finns.

Material

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Skola | Elevhälsa, Förskola | Pedagogisk omsorg, Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår