Tillgängliggöra förskolans lärmiljö

Adhd (beräknas färdigt mars 2020)

Förebyggande insatser

Tillgängliggöra förskolans lärmiljö

Tillgängliggöra lärmiljön så att den möter barnens behov. Att tillgängliggöra lärmiljön är särskilt främjande för barn som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser.

Målgrupp eller situation

Barn i förskolans verksamhet.

Kunskapsläge

Det allmänna forskningsläget inom pedagogik och särskilt stöd samt beprövad erfarenhet visar att en tillgänglig lärmiljö är gynnsamt för barn och elever i deras utveckling och lärande. Arbete med lärmiljöer stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö får alla barn bättre förutsättningar för att utvecklas mot målen i läroplanen. För barn som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är en tillgänglig lärmiljö ofta avgörande. Ju mer tillgänglig en lärmiljö är, desto färre stödåtgärder behöver förskolan sätta in på individnivå.

Genomförande

Med lärmiljö menas all kontext där barnen deltar i förskolans verksamhet, exempelvis lek-, skapande- och samlingsrum, vilorum, matsal och utemiljö. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar oavsett individens funktionsförmåga.

Genom att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön blir verksamheten tillgänglig för barnen. Det görs genom att skapa tydlighet och struktur samt genom användande av goda bemötandestrategier.

Insatserna ska vara gynnsamma för alla barn, men kan för vissa vara en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om så är fallet ska insatserna hanteras som stöd för enskilt barn i förskolan, utifrån skollagen.

Arbetet bör föregås av en kartläggning av lärmiljöer för att få kunskap om vilka förändringar som kan göra verksamheten mer tillgänglig för barnen.

Tydliggörande pedagogik handlar om att:

  • säkerställa att den pedagogik som används gör det möjligt för alla barn att ha svar på frågorna ‘varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen’
  • skapa förutsägbarhet, genom att till exempel visuellt tydliggöra hållpunkter för aktiviteten, dagen eller veckan
  • planera tid för återhämtning
  • använda text- och bildstöd, arbeta efter en steg-för-steg-modell samt ge tidsstöd när man ger instruktioner
  • strukturera och planera det som ska göras vid skapande aktiviteter genom visuellt stödjande arbetsordningar
  • i lämplig omfattning och utifrån tydligt syfte använda assisterande teknik som digitala hjälpmedel och appar
  • utifrån ålder och mognad arbeta med vardagsaktiviteter, exempelvis påklädning och mat- och hygiensituationer
  • använda olika kommunikationssätt vid samlingar och aktiviteter, exempelvis bilder, fysiska föremål, kroppsspråk, tal och sång
  • använda kommunikationsstöd i form av bild- och symbolstöd, tecken som stöd eller samtalsmatta.

En tillgänglig fysisk lärmiljö handlar om att:

  • märka upp vad som finns i skåp och lådor med bilder och text och ha orienteringsskyltar för rum
  • rensa intrycken i rummen genom att ha neutrala färger på inredning, se över ljud och ljus och strukturera uppsatta arbeten på väggarna
  • minska ljud- och ljusintryck som kan störa, exempelvis flimrande ljuskällor, skrapljud från stolar och säkerställa ljuddämpande material i bordsskivor och lådor
  • använda hjälpmedel som hörselkåpor och skärmar
  • skapa avgränsade lekmiljöer utomhus där varje avgränsat område har ett tydligt syfte och är självinstruerande.

En tillgänglig social lärmiljö handlar om att:

  • alla barn har en positiv anknytning till vuxna på förskolan
  • utgå från förhållningssättet att barn gör rätt om de kan
  • vid konflikter ställa öppna frågor och använda metoder som hjälper barnen i sin kommunikation och förståelse, exempelvis ritprat
  • ge barn inflytande och delaktighet samt en känsla av att “höra till” men samtidigt ta hänsyn till att vissa barn har svårt om valmöjligheterna blir för stora och att vissa barn kan behöva stöd
  • arbeta med förstärkt samspel och sociala berättelser
  • använda hjälpmedel som stressbollar för att hantera sinnesintryck
  • ge stöd och struktur i den fria leken inom- och utomhus
  • anpassa barngruppens sammansättning och storlek utifrån dess förutsättningar och behov samt om möjligt dela in barnen i mindre grupperingar.

Uppföljning

Förskolans pedagogiska upplägg utvärderas och följs upp av personal och rektor för att säkerställa kvalitet och utveckling. Uppföljningen kan med fördel göras i arbetslaget eftersom det bidrar till kollegialt lärande om anpassningar och stöd samtidigt som det skapar en gemensam syn på tillgänglighet.

Material

Stödmaterial, Specialpedagogiska skolmyndigheten

DATE lärmaterial, SPSM

Levla, Umeå kommun

Förskolekompassen, Gothia Fortbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö, SPSM

Uttrycka åsikter med samtalsmatta, DART, Västra Götalandsregionen

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning - En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014 2014, Skolverket

I läroplan för förskolans (Lpfö 18) mål anges vad förskolan ska ge varje barn för att få förutsättningar att utvecklas.

Allmänna råd om måluppfyllelse, Skolverket

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Psykolog, Logoped, Arbetsterapeut, Kurator, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår