Bemötande och förhållningssätt vid adhd

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Kommunikation och delaktighet

Bemötande och förhållningssätt vid adhd

I mötet med individer med adhd kan bemötandet behöva anpassas. Gott bemötande och god kommunikation är centralt för jämlik vård och omsorg.

Sammanfattning

Vad som uppfattas som ett gott bemötande kan variera, men grundläggande för goda relationer är att visa respekt och intresse för individens situation. All kommunikation bör anpassas efter individens ålder och mognad.

  • Betrakta adhd som en funktionsnedsättning.
  • Undvik att bagatellisera svårigheterna.
  • Moralisera inte över tillkortakommanden.
  • Visa medkänsla och acceptans.
  • Tänk att individen vill göra sitt bästa.
  • Förmedla att du står på individens sida och inte är motpart.
  • Tänk på att individen inte är sin funktionsnedsättning, utan lär känna människan bakom.

Individer med adhd möter ofta en bristande förståelse från omgivningen eftersom deras beteende kan upplevas svårbegripligt och störande i förhållande till rådande sociala normer.

Hos barn kan det framstå som att föräldrarna brustit i uppfostran och vuxna kan framstå som ansvarslösa, normbrytande och självcentrerade. Individen kan uppleva omvärldens reaktioner som moraliserande och nedvärderade vilket kan påverka individens självkänsla och delaktighet negativt.

  • Hjälp till att sätta ord på både starka sidor och svårigheter.
  • Uppmärksamma och visa uppskattning för det som fungerar.
  • Hitta många tillfällen och sätt att visa uppskattning.
  • Visa uppskattning också för små framsteg.
  • Undvik att kombinera beröm och kritik.
  • Överse med en del brister eller uppmuntra strategier att hantera dem.

Individer med adhd riskerar att få en negativ självbild som är präglad av egna misslyckanden och omgivningens negativa reaktioner. Det kan göra det svårt att själv se sina starka sidor och samtidigt att få en realistisk bild av sina svårigheter och hur man ska hantera dem.

  • Försök ta reda på vad som är rimliga krav för individen.
  • Sänk kravnivån när det behövs.
  • Prioritera vad som är viktigast.
  • Jämför inte med vad andra jämnåriga klarar.
  • Ge erfarenheter av att lyckas vilket skyddar mot misslyckanden.
  • Ge stöd i att utveckla färdigheter och förmågor.
  • Uppmuntra självständighet och autonomi.

Föräldrar, lärare och andra blir ofta frustrerade över att barnet eller ungdomen inte klarar av det man förväntar sig i förhållande till vad jämnåriga klarar. Det brukar särskilt gälla färdigheter som har med självreglering att göra. Hos vuxna kan svårigheter inom dessa områden allvarligt hindra utvecklingen mot eget ansvarstagande och autonomi.

  • Uttryck förväntningar exakt, tydligt och konkret.
  • Var kortfattad och begränsa antal ord och meningar.
  • Undvik negationer och frågor.
  • Dela upp instruktioner i flera steg.
  • Ta hänsyn till individens begränsade uthållighet.
  • Tänk på tonfall och gester.
  • Använd bildstöd eller skriftlig information.
  • Stäm av att individen uppfattat rätt.
  • Var lyhörd för reaktioner, bekräfta att du förstått.

Individer med adhd har svårt att uppfatta budskap som är mångtydiga och vaga. Uppmärksamhetsproblem och impulsivitet gör det svårt att uppfatta långa meningar och instruktioner och följden kan bli att information missuppfattas eller bara uppfattas delvis.

  • Hjälp till att fokusera på en sak i taget.
  • Avgränsa och prioritera.
  • Ge stöd i att komma igång med uppgifter.
  • Dela upp uppgifter i mindre delar och steg.
  • Börja med det lättaste.
  • Hjälp till att motivera.
  • Ge tät och återkommande feedback vid genomförandet.
  • Agera utifrån här och nu och inte då och sedan.
  • Erbjud fysisk närvaro som stöd och att göra saker tillsammans.
  • Erbjud täta pauser för att fylla på energi.
  • Hjälp till att avsluta om det behövs.

Individer med adhd kan ha svårt att utföra uppgifter och sysslor som förväntas av dem, i synnerhet om de inte är motiverade. Många har problem med att prioritera, avgränsa, ta tag i saker och fullfölja uppgifter. För omgivningen kan det vara en utmaning att undvika moraliserande och irriterade reaktioner på individens svårigheter.

Att introducera och uppmuntra användning av kognitivt stöd i mötet med individen kan kompensera för svårigheterna och bidra till självständighet och oberoende, till exempel:

  • kalendrar och scheman
  • påminnelsehjälpmedel
  • tidshjälpmedel
  • att göra-listor
  • bildstöd.
  • Förebygg problemsituationer genom planering och förberedelse.
  • Försök eliminera situationer som skapar onödiga konflikter.
  • Bevara lugnet och låt dig inte provoceras.
  • Trappa inte upp konflikter genom egna reaktioner.
  • Tänk på kroppsspråk och tonfall.
  • Ge inte olämpligt beteende uppmärksamhet.
  • Ha överseende med det mindre viktiga och välj dina strider.
  • Ingrip med lugn och fasthet om du behöver sätta stopp.

Svårigheterna med känsloreglering, impulsivitet och sårbarhet för frustration kan medföra att individer med adhd lätt hamnar i konflikter med sin omgivning och att konflikterna blir intensiva och svårhanterliga. Det är centralt att man i sitt bemötande försöker begränsa konflikterna och att man kan hantera dem sansat när de ändå inträffar. Det kan ställa stora krav på den som utsätts för provocerande beteenden men är värt ansträngningen.

  • Ta i förväg reda på hur man bäst kommunicerar med individen.
  • Involvera de som känner individen, exempelvis närstående och personal, i samtal, stöd och insatser.
  • Använd ett rakt, enkelt och entydigt språk tillsammans med de hjälpmedel som passar bäst för individen, såsom t.ex. tecken, bildstöd eller föremål.
  • Avsätt tid eftersom individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta mer tid för att kommunicera och förstå.
  • Begränsa mängden information och upprepa flera gånger.
  • Försäkra dig om att individen har förstått och är delaktig i den information som ges.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för insatser som är till för att förbättra en individs möjlighet att kommunicera.

  • Var tydlig och saklig.
  • Ha ett förstående och stödjande förhållningssätt.
  • Visa en vilja att förstå problembeskrivningen från vårdnadshavare och närstående.
  • Försäkra dig om att vårdnadshavare och närstående är fullt involverade i beslut som rör stöd, behandling och omvårdnad.
  • Var medveten om svårigheter som kan vara förknippade med adhd, både i samhället och i hemmet.
  • Informera om att det finns stöd och insatser att få.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Psykolog, Undersköterska | Behandlare | Behandlingsassistent | Skötare, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår