Kognitivt stöd

Adhd (beräknas färdigt mars 2020)

Behandling och stöd

Kognitivt stöd

Individuellt anpassat stöd i vardagen med syfte att kompensera för nedsatt förmåga och bidra till ökad aktivitet och delaktighet i vardagen.

Målgrupp eller situation

Barn, ungdomar och vuxna som på grund av kognitiva svårigheter har svårt att skapa struktur i sin vardag och klara av dagliga aktiviteter.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens kunskapsstöd anger att kognitivt stöd och hjälpmedel bör erbjudas som del av specialiststöd och behandling.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut och förutsättningar för att följa förskrivningsprocessen och de lokala rutinerna vid förskrivning.

Sammanfattning

Kognitivt stöd kan underlätta vardagen och till viss del kompensera för de begränsningar som kognitiva svårigheter kan medföra. Insatserna kan inkludera anpassningar i den fysiska miljön, anpassat förhållningssätt i den psykosociala miljön, stöd för att etablera rutiner samt tips om konsumentprodukter och förskrivning av hjälpmedel.

Genomförande

Rekommendationer om kognitivt stöd utgår ifrån en individuell behovsbedömning där individen och eventuellt närstående är delaktiga i dialogen om aktivitetsproblem och tänkbara lösningar på det som inte fungerar.

En arbetsterapeut kan tillsammans med individen göra en arbetsterapeutisk utredning som kan vara vägledande för val och utformning av det kognitiva stödet.

Kognitivt stöd är allt som gör det lättare att förstå, planera, komma ihåg och organisera vardagen. För att få vardagen att flyta på bättre kan insatserna handla om:

  • struktur och rutiner
  • dygnsrytm och rutiner för sömn
  • strategier för att hantera tid
  • strategier för att komma ihåg
  • att upprätthålla motivation och koncentration
  • anpassning av miljö
  • förhållningssätt och bemötande
  • kognitiva hjälpmedel.

Ofta behövs olika former av kognitivt stöd som förstärker varandra. Det behöver även säkerställas att stödet fungerar i den miljö där det ska användas.

I många fall behöver individen också själv prova för att se vinsten med det kognitiva stödet, därför behöver insatsen följas upp och utvärderas gemensamt.

Efter en behovsbedömning i socialtjänsten kan man också få vissa stödinsatser därifrån, som till exempel boendestöd, kontaktperson, god man eller personligt ombud.

Vardagen kan underlättas genom:

Rutiner

  • Bestämda rutiner för dagen och veckan.
  • En tydlig och överskådlig kalender där viktiga aktiviteter är inlagda.
  • Ett schema över dagen, eventuellt med bilder, som synliggör vilka aktiviteter som är planerade och i vilken ordning de ska utföras.
  • En planering där aktiviteter planeras in utifrån individens energinivå och aktivitetens krav på energinivå.
  • Veckomatsedel.

Visuell översikt

  • Digitala planeringsverktyg som vid behov kan delas med andra.
  • En whiteboard som är placerad väl synligt.
  • Olika färger som kan underlätta att överblicka vilka aktiviteter dagen består av.
  • Bilder som förenklar för hjärnan att ta in information.
  • Förkortningar som triggar minnet.

Strukturera och förenkla uppgifter

  • Dela upp en större uppgift i mindre delmoment.
  • Steg för steg-instruktioner för uppgifter som t.ex. att städa, laga mat, tvätta.
  • Identifiera vilka aktiviteter som bör undvikas att utföra på specifika tider, t.ex. för att undvika att fördröja sänggående eller komma för sent till skola eller jobb.
  • Förbereda genom att t.ex. lägga fram kläder som en del i kvällsrutinen för att minska stressen på morgonen.
  • Använda autogiro och e-faktura.

Främja en balanserad dygnsrytm och god sömnhygien genom att:

  • stiga upp och gå och lägga sig på samma tider under veckans alla dagar
  • ha tydliga kvälls- och morgonrutiner
  • ta hjälp med att vakna, t.ex. väckarklockor eller appar med successivt stigande ljus, behagliga väckningsljud, ett larm i rätt sömncykel eller väckning av en närstående eller boendestödjare
  • vara försiktig med tupplurar
  • vara fysiskt aktiv och helst utomhus och i dagsljus
  • äta på fasta tider
  • ta medicin på samma tid varje dag
  • i möjligaste mån undvika nikotin, kaffe, energidrycker och alkohol, särskilt sent på dagen och kvällen
  • vid behov prova tyngdtäcke (finns med olika tyngd och i olika material).

Hjälpsamma strategier för att uppfatta tidens gång och vara medveten om hur lång tid något tar:

  • Planera in ALL tid, förutom själva aktiviteten även förberedelse, transport, återhämtning och omställning till nästa aktivitet.
  • Bestäm hur lång tid varje moment i en specifik uppgift eller rutin får ta.
  • Använd ett planeringsverktyg där tidsramar för aktiviteter synliggörs med en tydlig början och ett tydligt slut.
  • Ta hjälp av tidur, speciella klockor och timers som kan visualisera tid och påminna.

Minska belastning och stress i vardagen genom

  • att göra-listor, t.ex. röstinspelning på mobilen, digitala planeringsverktyg
  • ljud- eller textpåminnelser, t.ex. på mobilen, i klocka eller i kalender
  • medicindoserare med alarm
  • fast placering för föremål som är viktiga och som används ofta
  • checklista med föremål som ska med till skolan eller arbetet
  • timer på spis, kaffebryggare, strykjärn och andra apparater
  • fast dag i månaden för betalning av exempelvis fakturor.

Att upprätthålla motivationen och koncentrationsnivån kan underlättas genom

  • korta arbetspass med tydliga och avgränsade uppgifter
  • inplanerade pauser för möjlighet att röra på sig
  • fokus på en sak i taget, städa undan sådant som inte behövs i stunden
  • att involvera och ta stöd av andra
  • en lista med möjlighet att bocka av uppgifter vartefter de blir gjorda
  • så få störande ljud- och synintryck som möjligt
  • medvetenhet om hur de egna energinivåerna ser ut över en dag och vilka aktiviteter som tar respektive ger energi
  • föremål med sensorisk eller motorisk stimulans, t.ex. stressbollar, fidget-leksaker, tangles eller bolldyna att sitta på.

Främja förmågan att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser genom att

  • reducera distraherande intryck som surrande fläktar eller stark belysning
  • erbjuda möjlighet att avskärma sig eller sitta avskilt vid uppgifter som kräver koncentration
  • rensa och sortera i hemmet, slänga det som ska slängas och plocka ihop det som ska sparas
  • ha fast placering och ändamålsenliga förvaringssystem för olika saker, gärna uppmärkt med text och/eller bild
  • använda bilder som tydliggör och skapar struktur för viktiga aktiviteter
  • använda pärmar med registersystem för struktur på viktiga papper
  • utföra extra anpassningar i skolmiljö genom t.ex. tydliggöra vad som ska göras, bryta ner lektionsmoment och visualisera undervisningen med en tidslinje.

Visa förståelse och respekt för individens situation genom bemötande och förhållningssätt. Det kan man göra genom att

  • dela upp information i flera steg och stäm av att individen uppfattat informationen rätt
  • tänka på tonfall och gester
  • använda visuellt stöd för att tydliggöra
  • ta hänsyn till behov av paus
  • ge tät och återkommande feedback
  • erbjuda skriftliga minnesanteckningar.

Gör dagen, lektionen, mötet, arbetsdagen eller andra situationer mer begriplig, meningsfull och hanterbar genom att svara på frågorna:

  • Vad ska jag göra?
  • Var ska jag vara?
  • När ska jag göra det?
  • Hur ska ska jag göra?
  • Hur länge ska jag hålla på?
  • Med vem ska jag göra det?
  • Behöver jag ha med mig något?
  • Vad händer efteråt?

Många individer kan vara i behov av stöd för att komma in i nya rutiner eller att använda ett kognitivt stöd. Information om det kognitiva stödets funktion, nytta och användning kan därför behöva ges också till exempelvis närstående eller personal inom socialtjänst eller skola. Det är en stor fördel om kognitivt stöd introduceras redan under uppväxtåren.

På 1177 Vårdguiden finns information om hjälpmedel för kognitivt stöd, vart man vänder sig, hur bedömning och utprovning går till samt eventuella avgifter. Observera att sortimentet för hjälpmedel samt regler för förskrivning ser olika ut över landet.

  • Vid behov av medicinteknisk produkt eller konsumentprodukt tillämpas förskrivningsprocessen som består av följande steg: utprovning, information, instruktion och träning, samt utvärdering och uppföljning.
  • Information bör ges muntligt och skriftligt och anpassas till mottagaren, det gäller särskilt vid kognitiva funktionsnedsättningar. Vissa användarmanualer för hjälpmedel kan behöva förenklas. Inlärning av ett nytt hjälpmedel underlättas ofta genom stegvisa instruktioner.
  • Förskrivning görs enligt lokala riktlinjer inom respektive kommun och region.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av det kognitiva stödets användbarhet utifrån uppsatta mål bör göras regelbundet. Vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel ansvarar förskrivare över att följa upp och utvärdera funktion och nytta.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Anpassning | Hjälpmedel
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår