Arbetsterapeutisk utredning

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kartläggning och utredning

Arbetsterapeutisk utredning

Utredning av individens förutsättningar och behov för ökad självständighet och delaktighet.

Målgrupp eller situation

Individer med uttalade svårigheter med aktiviteter och delaktighet i vardagslivet.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd anger att:

  • utredning och diagnostik av adhd ofta behöver kompletteras med bedömning av t.ex. arbetsterapeut
  • det kan behövas miljöanpassning, strategier och hjälpmedel för att få struktur på tillvaron och klara av dagliga rutiner
  • kartläggning om behovet av kognitivt stöd alltid bör ingå i vårdplaneringen.

Kompetenskrav

Legitimerad arbetsterapeut. Vid användning av vissa bedömningsinstrument kan krav på certifiering och/eller utbildning förekomma.

Sammanfattning

En arbetsterapeutisk utredning baseras på intervju (med individen och/eller närstående), skattningsformulär, observation och/eller tester.

Utifrån resultat tar man ställning till vilka insatser individen behöver för att nå en så hög grad av självständighet och delaktighet som möjligt i sin vardag. Utredningen kan också användas som underlag för ansökan om insatser från kommunen eller vara en del i utredning och diagnostik.

Arbetsterapeutiska insatser är personcentrerade och utförs alltid i samverkan med individen och eventuellt närstående.

Genomförande

                          

Utredningen av individens funktion och förmåga till aktivitet görs genom intervjuer, skattningar, observationer och tester. Innehållet i utredningen anpassas både efter individens förutsättningar och behov och efter omgivningens krav. Det kan till exempel handla om personlig vård, boende, fritid, arbete, utbildning och sysselsättning.

Vid behov kan man göra en del av utredningen och bedömningen i individens hemmiljö eller annan relevant miljö, som till exempel skola eller arbetsplats. Det ger ofta värdefull och kompletterande information.

Informera om hur utredningen går till

Innan utredningen görs ska individen och eventuellt närstående eller vårdnadshavare informeras om:

  • vad arbetsterapi är och vilken roll arbetsterapeuten har
  • vad syftet med utredningen är och vad resultatet av utredningen kan leda till
  • vilka delar som ingår i utredningen
  • när utredningen planeras att starta och när den förväntas vara klar.

Observera att man alltid ska fråga efter samtycke till en utredning.

  • Vilka aktiviteter som individen vill och/eller behöver utföra, och vilka som är prioriterade.
  • Hur miljön ser ut där individen ska utföra sina aktiviteter.
  • Vilka aktiviteter som fungerar bra och vilka aktiviteter som är svåra.
  • Vilka faktorer som möjliggör eller hindrar individens aktiviteter och delaktighet i vardagslivet.
  • Om det finns det behov av insatser och vilka.
  • ADL-taxonomin
    För individer med psykisk funktionsnedsättning: bedömningsinstrument för kartläggning av en individs förmåga att utföra dagliga aktiviteter.
    (Vuxna och anpassningar för barn.)
  • AMPS
    Bedömningsinstrument som mäter individens motoriska färdigheter och processfärdigheter.
    (Från 3 år.)
  • ATMS-S
    Standardiserat självskattningsinstrument som identifierar individens egna upplevelser av sina problem med att hantera tid och organisera aktiviteter.
    (Vuxna)
  • BAS
    Bedömning av anpassningar i skolmiljö.
    (Från ca 7 år.)
  • BOT 2
    Bedömning av fin och grovmotorik.
    (4–21 år)
  • COSA-S
    Barns mening om aktiviteter.
    (7–17 år)
  • DOA
    Dialog om arbetsförmåga.
    (Individer i arbetsför ålder.)
  • KaTid
    Test för kartläggning av tidsuppfattning.
    (5–17 år)
  • PEGS
    (5–9 år)
  • PRPP
    Bedömningsinstrument som ger förståelse för sambandet mellan kognitiv informationsbearbetning och utförandet av vardagsaktiviteter.
    (Alla åldrar.)
  • Sensory Profile
    Adolescent/Adult Sensory Profile (AASP). Självskattningsinstrument för bedömning av sensorisk bearbetning.
    (Från 11 år.)
  • Sensory Profile 2
    Skattningsskala för bedömning av sensorisk bearbetning.
    (0–14 år.)
  • Skol-AMPS
    Bedömning av skolbarn i klassrumsmiljö.
    (Skolbarn)
  • SPM
    Bedömning av svårigheter med bearbetning av sensorisk information.
    (5–12 år)
  • TVMS3
    Bedömning av visuell finmotorisk koordination.
    (Från 3 år.)
  • WCPA
    Aktivitetsbaserat test för bedömning av kognitiva funktioner.
    (Från 12 år och uppåt.)

Resultatet av utredningen återges till individen, eventuellt närstående, utredningsteamet samt andra berörda parter i individens omgivning, till exempel Försäkringskassan, socialtjänst eller skolan. Säkerställ att informationen är begriplig och uppfattats rätt. Erbjud skriftlig information om det behövs.

Utifrån utredningsresultat och individens prioriterade aktivitetsområden kan man ge förslag och rekommendationer om vidare interventioner, till exempel kognitivt stöd i olika former. Målet är att individen ska bli mer självständig och mer delaktig i olika livsområden.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Arbetsterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår