Skolans systematiska kvalitetsarbete

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Uppföljning på verksamhetsnivå

Skolans systematiska kvalitetsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att bidra till måluppfyllelse och utveckling av utbildningen.

Målgrupp eller situation

Skolans huvudman, rektor, personal, barn och elever och vårdnadshavare.

Kunskapsläge

Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår från skollagen, läroplanerna samt Skolverkets stödmaterial som bygger på forskning och beprövad erfarenhet inom skolområdet.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut. 

Sammanfattning

Skolans verksamheter ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det görs på nationell nivå, huvudmannanivå och på enhetsnivå.

Rektor ansvarar för kvalitetsarbetets genomförande.

Genomförande

Skolans systematiska kvalitetsarbete regleras i skollagen och genom läroplanerna. Rektor ansvarar för att skapa rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. En del huvudmän har centralt framtagna rutiner eller digitala verktyg. Rektor och huvudman ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras på ett adekvat sätt.

Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inkludera planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och utgå från

  • målen i läroplanerna
  • kunskapskraven i läroplanerna
  • identifierade utvecklingsområden på skolan och/eller huvudmannanivå.

På enhetsnivå ska barn eller elever och vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Delaktighet bidrar bland annat till samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

De insatser som skolan gör för att möta barns och elevers behov och förutsättningar kvalitetssäkras genom att de införlivas i skolans systematiska kvalitetsarbete. På så sätt kan personal och rektor följa effekten av att till exempel arbeta med tillgängliga lärmiljöer för barn och elever.

Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete bygger på en cyklisk process med fyra faser som ska ge svar på frågorna ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”.

Var är vi?
Skolan börjar med att kartlägga nuläget utifrån målen för utbildningen och prioriterade utvecklingsområden. För att kunna beskriva nuläget bör skolan utgå från information som finns i:

  • betygsstatistik, sammanställningar av provresultat samt systematiskt genomförda tester av elevernas förmågor
  • enkäter ställda till barn och elever och/eller vårdnadshavare av skolan eller andra berörda instanser
  • närvarostatistik
  • ärenden som inkommit till enhet/huvudman i form av t.ex anmälan av kränkande behandling, klagomål eller skolinspektionsärenden
  • dokumentation av kollegialt lärande, arbetssätt, personalkonferenser, undervisningsplaneringar med relevans för undervisningens kvalité
  • dokumentation av ställningstaganden som skolan gjort utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Kartläggningen av nuläget bör ge svar på hur:

  • elevernas kunskapsutveckling ser ut på grupp-, klass- och skolnivå
  • eleverna upplever trygghet och studiero, skolmiljö, undervisningens kvalitet samt sitt välbefinnande
  • frånvarostatistiken och statistiken för anmälningsärenden ser ut
  • verksamheten arbetar för att bidra till barnens utveckling, lärande och välbefinnande
  • verksamheten vilar på forskning och beprövad erfarenhet.

Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen.

Vart ska vi?
Utifrån kartläggningen av nuläget görs en analys för att identifiera utvecklingsområden och relevanta insatser i förhållande till de nationella målen.

Analysen bör ge svar på vad i verksamheten som behöver förändras och/eller utvecklas för att stärka skolans arbete med att uppnå målen i skollagen och läroplanerna. Vid behov kan en fördjupad analys genomföras för att få särskild insikt i ett avgränsat utvecklingsområde.

I analysen ingår att

  • jämföra, för att hitta skillnader, mönster, tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker
  • tolka och förklara, för att förstå vilka rimliga förklaringar som finns till resultaten
  • problematisera och kritiskt granska det man kommit fram till.

Hur gör vi?
Utifrån analysen tas en plan fram där utvecklingsområden, mål och förväntade effekter formuleras.

Planen bör innehålla:

  • förväntade effekter av planerade utvecklingsinsatser
  • beskrivning av nya/förändrade arbetssätt och metoder
  • på vilket sätt delaktighet säkerställs
  • beskrivning av förutsättningar som krävs för genomförande
  • beskrivning av relevant vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vid genomförande av planen behöver skolan

  • säkerställa att insatsen leder mot planeringens mål
  • stämma av prioriteringar för långsiktighet
  • kontinuerligt följa upp och vid behov justera planen.

Hur blev det?
För att kunna följa upp måluppfyllelse behöver skolan kontinuerligt skapa underlag för utvärdering och ny nulägesbeskrivning.
Detta kan göras genom att t.ex:

  • genomföra fokusgrupper med elever, personal, vårdnadshavare
  • kontinuerligt följa upp elevernas resultat, närvaro, välbefinnande och upplevelse av insatsen genom t.ex. statistiksammanställningar eller enkäter
  • systematiskt och kontinuerligt dokumentera uppföljningar i förhållande till de nationella målen, genomförda insatser och förväntade effekter.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en cyklisk och ständigt pågående process. Utifrån resultaten startar processen om med ny nulägesbedömning.

Material

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. SOU 2016:94 : Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro

BRUK- verktyg för självskattning, Skolverket.

Systematiskt kvalitetsarbete, Skolverket

Läroplan för förskolan, lpfö 18, Skolverket

Reviderad läroplan 2019 för förskoleklass, fritidshem och grundskola, Skolverket

Läroplan för grundsärskolan, 2018, Skolverket

Läroplan för gymnasiet, 2011, Skolverket

Läroplan för gymnasiesärskolan, 2013, Skolverket

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)