Genomförandeplan

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Kommunikation och delaktighet

Genomförandeplan

En genomförandeplan beskriver hur beviljade insatser ska verkställas utifrån individens önskemål och behov.

Målgrupp eller situation

Individer som är beviljade insatser från socialtjänsten, när insatserna har börjat verkställas. 

Kunskapsläge

Beslut om stödinsatser, vård och behandling för en enskild individ ska dokumenteras enligt lag. Socialstyrelsen har föreskrifter som ska följas vid handläggning och dokumentation.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

En genomförandeplan ska skapa en tydlig struktur för hur en insats ska genomföras. Genomförandeplanen finns för att säkerställa att insatserna utformas utifrån individens behov och önskemål samt att insatserna följs upp och utvärderas.

Det innebär att, utifrån biståndsbeslutet, i samråd med individen

  • upprätta en plan för hur insatsen ska genomföras
  • dokumentera planerade aktiviteter
  • lista uppsatta mål och delmål
  • följa upp och utvärdera insatserna.

Genomförande

Genomförandeplanen ska ta sin utgångspunkt i utförarens uppdrag eller i en eventuell vårdplan. En genomförandeplan upprättas i regel hos utföraren och beskriver hur en insats ska genomföras i praktiken. Stödet utformas tillsammans med individen utifrån nämndens beslut om insatser. När planen utgår från individens önskemål och behov ökar förutsättningarna för att besluten blir gemensamma och att individen fortsätter utöva inflytande över sitt stöd.

Genomförandeplanen blir inte bara en karta utan också ett hjälpmedel för att på bästa sätt stödja individens rätt till självbestämmande och integritet. Insatsen kan kompletteras med insatser som delaktighet och medbestämmande och delat beslutsfattande.

En genomförandeplan är en skriftlig överenskommelse mellan individen och socialtjänsten om vad som ska göras och hur. Individen ska kunna påverka innehållet i planen. För att tydliggöra delaktigheten är det bra att skriva ned och särskilja vad som är individens perspektiv, önskemål och behov och vad som har framförts av till exempel personal, god man eller närstående. Om individen själv inte har uttryckt sina önskemål bör det framgå hur personalen har gått tillväga för att fånga upp individens intressen och mål.

Målet för insatsen ska utformas individuellt och bygga vidare på de mål som har fastställts för insatsen i utredning, beställning, vårdplan och beslut. Målen i genomförandeplanen bör ha en tydlig koppling till individens vardagssituation och uttrycka vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå. Det kan till exempel handla om att klara sin försörjning, klara ett självständigt boende eller skapa och upprätthålla sociala kontakter.

Genomförandeplanen ska hållas aktuell. Därför ska den revideras i samråd med individen när situationen förändras. Det är avgörande att alla är överens om innehållet och att eventuella missförstånd blir utredda. Det är bra att informera både muntligt och skriftligt. Det går också att presentera informationen på till exempel lättläst svenska, punktskrift eller inspelad på teckenspråk.

I samband med att genomförandeplanen upprättas ska ni ta upp vilka individer som ska få ta del av den. Det handlar om att respektera individens integritet och bör återkomma varje gång planen följs upp. Om individen får insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas om det finns behov av att samordna insatserna och om individen inte motsätter sig det.

I vissa situationer finns ytterligare krav på dokumentation, exempelvis vid beslut, överklaganden och avslut av insats. Det finns också särskilda krav på dokumentation av handläggning, genomförande och uppföljning av insatser som rör barn och unga samt för personer omhändertagna enligt lagen om vård av missbrukare.

  • Om individen har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som har tagits till hens synpunkter och önskemål.
  • Hur en insats ska genomföras i praktiken.
  • Hur utföraren ska samverka med till exempel handläggare, socialsekreterare, hälso- och sjukvården, skolan eller Arbetsförmedlingen.
  • Vem som är ansvarig för att genomföra aktiviteter.
  • Vilket eller vilka mål som gäller, enligt de beslut som individen fått.
  • När planen har fastställts.
  • När och hur insatsen ska följas upp.
  • Vilka andra personer som har varit med och upprättat genomförandeplanen.

Det händer att individer som har fått insatser inte vill ha en genomförandeplan. Börja i så fall med att förklara varför planen görs och ge konkreta exempel på hur den gör nytta. Om individen fortfarande motsätter sig planen behöver uppgifterna ändå dokumenteras enligt föreskrifterna. Oavsett skälet till att en individ eller hens legala företrädare tackar nej till en genomförandeplan är det viktigt att som personal försöka förstå varför. När det står klart blir det ofta lättare att återkomma till frågan och på nytt förklara syftet med genomförandeplanen.

Uppföljning

Genomförandeplanen hålls aktuell och revideras minst en gång om året och vid förändrade behov i samråd med individen. Om individens behov av stöd har ökat eller minskat ska det återkopplas till handläggaren. Tillägg och ändringar inom ramen för nämndens beslut kan göras direkt i dokumentet förutsatt att det tydligt framgår vad som gäller.

Av dokumentationen vid uppföljning bör det framgå:

  • När och på vilket sätt insatsen har följts upp.
  • Hur individen uppfattar insatsen i förhållande till sina behov och önskemål.
  • Om det har använts standardiserade bedömningsmetoder som en del i uppföljningen och i så fall vilken eller vilka.
  • Vilken bedömning som har gjorts om insatsen har genomförts enligt individens beslut och gällande författningar.
  • Vilken bedömning som har gjort av individens situation.
  • Om några behov av åtgärder har identifierats genom uppföljningen.

Exempel på frågor att ställa vid uppföljning:

  • Har det gått som vi planerat?
  • Har individen kommit närmare eller nått sina mål eller delmål?
  • Har vi som personal respekterat individens önskemål om hur hen vill ha stödet utfört?
  • Har samtliga inblandade tagit sitt ansvar och genomfört överenskomna åtgärder
  • Har något förändrats i individens situation?

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår