Adhd hos barn, ungdomar och vuxna

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Om tillståndet

Adhd hos barn, ungdomar och vuxna

Sammanfattning

Adhd innebär ett ihållande mönster av ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet. För att man ska ställa en adhd-diagnos ska ett flertal symtom ha visat sig före 12 års ålder, förekomma på minst två områden, till exempel både hemma och i skolan eller på arbetet, och störa eller försämra funktionsförmågan i vardagen.

Adhd är en långvarig funktionsnedsättning som debuterar under utvecklingsperioden, ofta med tecken på svårigheter redan i förskoleåldern, och leder successivt till svårigheter i vardagen.

I ett längre perspektiv leder adhd till en ökad risk för skolmisslyckande, relationsproblem, psykiska besvär, norm­brytande beteende och trafik­olyckor. Med rätt stöd och behandling kan de negativa konsekvenserna av adhd minska.

Begreppet adhd

Adhd står för attention-deficit/hyperactivity disorder och är en så kallad utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse. Ibland används också termen add som syftar på den form av adhd som framför allt präglas av problem med ouppmärksamhet, och inte av hyperaktivitet eller impulsivitet.

Begreppet utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse kommer från de manualer som används i sjukvården när man ställer diagnos. Termen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är mer spridd inom svensk skola och socialtjänst och föredras av de flesta som har adhd.

Symtomen varierar mellan individer och beroende på ålder hos samma individ, och många olika kombinationer av symtom är möjliga. Symtomens svårighetsgrad brukar också variera beroende på yttre stress och belastning.

Symtom på adhd brukar vara svårare att upptäcka hos flickor och kvinnor, och hos äldre.

Ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet

Tre typer av symtom utmärker adhd: ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Exempel på ouppmärksamhet:

  • frekventa slarvfel i skolarbete eller arbete
  • en tendens att fastna i detaljer
  • svårt att hålla fokus genom en hel film eller vid bokläsning
  • dagdrömmeri
  • svårt att läsa igenom eller följa instruktioner ordentligt
  • svårt att organisera och planera
  • undviker att göra saker som är jobbiga eller tråkiga
  • distraherbarhet
  • svårt att komma i tid eller bli klar med uppgifter i tid
  • svårt att komma ihåg uppgifter eller avtalade tider.

Exempel på hyperaktivitet:

  • svårt att sitta stilla
  • en tendens att resa sig och gå iväg under t.ex. lektioner eller möten
  • känsla av inre rastlöshet
  • svårt att utföra aktiviteter lugnt och stilla
  • ofta på språng, uppe i varv
  • pratar överdrivet mycket, även i situationer där det stör
  • undvikande av situationer där man förväntas sitta kvar en längre tid
  • upplevd inre stress vid stillasittande.

Exempel på impulsivitet:

  • svara på frågor innan de ställts färdigt
  • en tendens att avbryta andra
  • svårt att vänta, stå i kö
  • svårt att hantera sitt humör eller benägenhet att hamna i slagsmål
  • benägenhet för riskfyllt beteende.
Symtomen och funktionsnedsättningen är varaktiga

Många av symtomen på adhd är vanliga vid flera andra tillstånd och sjukdomar, till exempel stressrelaterade tillstånd, ångesttillstånd, depression och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Skillnaden mellan de tillstånden och adhd är att adhd är ett varaktigt tillstånd där symtomen och funktionsnedsättningen består.

Ibland är det också svårt att skilja adhd från till exempel bipolär sjukdom eller borderline personlighetssyndrom eftersom symtomen liknar varandra.

Utveckling av tillståndet

Ofta visar sig tecken på adhd under småbarnsperioden, men kan då vara svåra att skilja från normala variationer i utveckling. Ofta är det i den tidiga skolåldern som problemen blir tillräckligt tydliga för att adhd ska kunna konstateras.

Tidigt är det ofta motorisk rastlöshet som präglar tillståndet, men successivt tenderar detta att övergå i en inre upplevelse av rastlöshet eller otålighet. Tillståndet brukar vara relativt stabilt under ungdomsåren, och motorisk rastlöshet brukar minska ytterligare under tidiga vuxenår, medan problem med ouppmärksamhet, planeringssvårigheter, inre rastlöshet och impulsivitet blir kvar.

Barn och ungdomar

Hos barn och ungdomar är förekomsten av adhd ungefär 5 %

Vuxna

Hos vuxna är förekomsten något lägre, ca 3–4  %. Cirka 60–70 % av de som får diagnosen adhd i barndomen har kvar betydande uppmärksamhetssvårigheter i vuxen ålder, medan problem med att reglera aktivitetsnivå och impulser avtar.

Äldre

När det gäller adhd hos äldre vet man inte lika mycket, men en studie från 2020 visar att drygt 2 % av de som är över 50 år har adhd.

Samtidiga psykiatriska tillstånd

Förekomsten av samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar vid adhd är hög, 50–90 % av barn med adhd har ett eller flera samtidiga tillstånd, till exempel depression, ångest, trotssyndrom, tvångs­syndrom och uppförande­störning. 

Även hos vuxna finns en ökad förekomst av till exempel ångest- och depressionstillstånd, utmattningssyndrom och missbruk, och risken för bipolär sjukdom och schizofreni är ökad. 

Det finns också en ökad förekomst av andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism, intellektuell funktionsnedsättning och andra inlärningssvårigheter hos individer med adhd. Språkstörning och dyslexi förekommer i högre grad jämfört med normalpopulationen.

Sömnproblem är vanligt vid adhd och leder till trötthet dagtid som gör att adhd-symtomen förvärras.

Samtidig somatisk sjukdom

De flesta som har adhd är kroppsligt väsentligen friska. Men flera somatiska sjukdomar är vanligare hos individer med adhd än hos andra.

Exempel på somatiska sjukdomar och hälsoproblem som är vanligare hos barn med adhd:

  • övre luftvägssjukdomar
  • astma och allergi
  • epilepsi
  • ökad risk för olycksfall.

Exempel på somatiska sjukdomar och hälsoproblem som är vanligare hos vuxna med adhd:

  • astma och allergi
  • magåkommor
  • smärtsyndrom
  • stressrelaterade sjukdomar
  • sköldkörtelrubbningar
  • epilepsi
  • fetma.

Vuxna med adhd har något förhöjd risk för:

  • hjärt-kärlsjukdomar
  • sjukdomar orsakade av rökning, alkohol och narkotika
  • diabetes.

Det finns somatiska tillstånd som kan ge adhd-liknande symtom, som till exempel sömnapné och hypertyreos. Adhd-symtomen kan också vara en del av ett genetiskt syndrom, även om det är ovanligt eftersom syndromdiagnoser i sig är ovanliga.

Adhd orsakas till närmare 80 % av genetiska faktorer. Även om vissa specifika gener har visats korrelera med adhd, har man inte kunnat påvisa något direkt orsakssamband.

Övriga riskfaktorer är relaterade till händelser under graviditet, förlossning eller nyföddhetsperiod eller miljön under tidig uppväxt.

Exempel på riskfaktorer är:

  • alkoholeffekter under graviditeten
  • vissa infektioner
  • mycket och extremt för tidig födsel
  • låg födelsevikt
  • kramper under nyföddhetsperioden
  • behandling med strålning, cellgifter eller hormoner under tidig barndom.

Även historia av misshandel i uppväxtfamilj och omständigheter som lett till placeringar utanför hemmet är riskfaktorer som bidrar till sårbarhet för adhd.

Adhd anses inte vara ett tillstånd som går att bota, men med rätt behandling kan symtomen lindras och många med adhd kan leva ett bra liv.

Adhd bör behandlas med flera olika typer av insatser parallellt. I första hand rekommenderas en kombination av läkemedel och psykoedukation. Psykoedukationen bör ges till både individen med adhd och till närstående.

Om symtomen kvarstår efter läkemedelsbehandling och psykoedukation kan man lägga till psykologisk behandling i form av kognitiv beteendeterapi, och kognitivt stöd för bättre funktion i vardagen.

Material

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår