Adhd hos flickor och kvinnor

Adhd (beräknas färdigt mars 2020)

Om tillståndet

Adhd hos flickor och kvinnor

Sammanfattning

Adhd är samma tillstånd hos flickor och kvinnor som hos pojkar och män, men deras symtom och svårigheter visar sig ofta på andra sätt. Flickors och kvinnors svårigheter och specifika behov hamnar lätt i skymundan och upptäcks senare än hos pojkar och män. Det försenar och försvårar deras möjligheter att få rätt stöd och insatser i tid.

Adhd hos flickor märks inte lika ofta i skolan, därför bör föräldrarnas beskrivning av symtomen vara vägledande när man tar ställning till om man ska göra en adhd-utredning eller inte.

Orsakerna till könsskillnaderna vid adhd är inte helt klarlagda. Förmodligen beror det på både biologiska, sociala och kulturella faktorer.

Vissa symtom är vanligare bland flickor och kvinnor. Flickor har oftare brister i uppmärksamheten utan uppenbar överaktivitet och impulsivitet. Överaktivitet och impulsivitet hos flickor och kvinnor kan ta sig andra uttryck, som till exempel

  • nagelbitning
  • tvinna eller suga på håret
  • tugga tuggummi
  • överdriven pratsamhet.

Flickors svårigheter tenderar att tolkas utifrån andra förklaringsmodeller och oftare som personlighetsdrag än symtom på adhd. Flickor med adhd söker ofta hjälp först när kraven från skolan ökar eller när de sociala svårigheterna blir för stora, ibland först på högstadiet eller ännu senare. Resultatet blir att flickor ofta utsätts för allvarligare skolmisslyckanden, får fler psykiatriska diagnoser eller uppfattas ha lägre begåvning.

Sociala svårigheter

Vissa sociala svårigheter är vanligare hos flickor och kvinnor med adhd. Förmodligen kan de till viss del förklaras av sociala förväntningar på femininitet och maskulinitet.

  • Flickor med adhd har ofta större svårigheter i sociala relationer.
  • Familjer där en dotter har adhd beskriver ofta ansträngda relationer.
  • Mammor med adhd beskriver en hög stress, och att de lever med en ständig oro och känsla av att inte klara av att vara förälder.

Adhd är vanligare hos pojkar än hos flickor, hos flickor är förekomsten 2–5 %. Flickor diagnostiseras senare än pojkar och de får oftare diagnosen adhd, huvudsakligen ouppmärksam form.

I takt med ökad förståelse för att symtomen delvis kan ta sig andra uttryck hos flickor och kvinnor än hos pojkar och män har skillnaderna i förekomst minskat. Studier av vuxna tyder på att det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har kvar svårigheterna relaterade till adhd livet ut.

Samtidiga psykiatriska tillstånd

Majoriteten av alla flickor och kvinnor med adhd har någon form av psykisk sjukdom eller något neuropsykiatriskt tillstånd utöver adhd. Vanliga diagnoser är:

  • trotssyndrom
  • uppförandestörning
  • ångestsyndrom
  • depression
  • bipolär sjukdom
  • ätstörningar
  • skadligt bruk (missbruk) och beroende
  • traumasyndrom.
Självskadebeteende och ätstörningar

Det är vanligare att flickor skadar sig själva än att pojkar gör det. De riskfaktorer som är vanliga vid självskadebeteende är också vanliga vid adhd och adhd hos unga flickor är en riskfaktor för självskebeteende i tonåren.

Flickor med adhd har också mer än tre gånger så stor risk för att utveckla ätstörningar under tonåren jämfört med de utan adhd, bulimia nervosa är den vanligaste typen av ätstörning.

Trauma och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Flera studier visar att flickor med adhd är mer utsatta för sexuellt våld och andra former av negativa livshändelser som till exempel skoltrauman och mobbning. De utvecklar dessutom oftare symtom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vid traumatiska händelser jämfört med dem utan adhd.

Orsakerna till adhd för flickor och kvinnor är desamma som för pojkar och män, men orsakerna till könsskillnaderna i symtom och förekomst är inte helt klarlagda. Sannolikt spelar både biologiska faktorer som könshormoner, olika sårbarhet för risker under graviditet och spädbarnstid och sociala och kulturella faktorer roll.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Mödra- och barnhälsovård, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Tandvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår