Adhd hos äldre

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Om tillståndet

Adhd hos äldre

Sammanfattning

Det finns än så länge relativt lite kunskap om adhd hos äldre, men de beskrivningar som finns tyder på att adhd kan kvarstå långt upp i åren.

En studie visar att färre än hälften av de äldre som fått adhd-diagnos har fått behandling, vilket visar på att medvetenheten om adhd hos äldre behöver bli större. Verksamheter som vänder sig till äldre behöver även ha kunskap om adhd som en möjlig funktionsnedsättning hos äldre med psykosocial problematik.

Äldre med adhd har till stora delar samma svårigheter som yngre, men åldrandet påverkar hur adhd uttrycks. Äldre med adhd brukar rapportera problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet. De har också mer problem med exekutiva svårigheter och minne jämfört med andra äldre.

Svårigheter med att automatisera sysslor gör att de ofta blir känsliga för förändringar och oförutsägbarheter.

Det är ganska vanligt att den motoriska hyperaktiviteten avtar med åren. Däremot uppger många äldre med adhd att de har en känsla av inre rastlöshet och en ökad stresskänslighet. Tecken på hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hos äldre kan vara överdriven pratighet och omständlighet i samtal.

Hos äldre dröjer sig i allmänhet följande symtom kvar även när de tydligaste symtomen avtagit:

  • inre oro
  • svårt att koncentrera sig
  • svårt att planera uppgifter och tid
  • problem med arbetsminnet
  • svårt att reglera känslor
  • sömnproblem av olika slag.

Vården uppfattar ofta adhd-symtomen hos äldre som tecken på ångest, nedstämdhet eller utmattningstillstånd.

Sociala problem och svårigheter

Äldre med adhd

  • har fler konflikter
  • har högre förekomst av skilsmässor
  • upplever mer ensamhet
  • har lägre inkomst
  • har sämre självförtroende
  • upplever sig oftare ha svårt att hantera sin vardag

En studie från 2020 visar att drygt 2 % av de som är över 50 år har adhd.

Äldre med adhd har fler generella hälsoproblem som

  • oregelbundna matvanor
  • övervikt
  • rökning
  • skadligt bruk (missbruk) och beroende.

Äldre med adhd söker oftare sjukvård och rapporterar ohälsa som

  • astma
  • migrän
  • diabetes
  • depressiva symtom
  • självmordstankar
  • ångest över flera års tid.

När det gäller adhd och demens, finns det få studier. Några har visat koppling mellan adhd och utvecklandet av Lewy body demens samt mellan symtom på adhd i barndomen och utvecklandet av Parkinsons sjukdom.

Adhd hos äldre orsakas av samma riskfaktorer tidigt i livet som adhd hos barn.

Med korrekt diagnos och behandling kan många äldre med adhd leva ett gott liv med hög livskvalitet. Innehållet i behandlingen av adhd hos äldre bör utformas utifrån den äldres önskemål och behov. Om rätt stöd och behandling sätts in blir också samtidiga sjukdomar och problem mer lättbehandlade.

Framgångsrik behandling av adhd hos äldre kräver noggrann uppföljning, både medicinsk och psykiatrisk. Det behövs också tvärprofessionell kompetens och samverkan mellan

  • psykiatri (helst äldrepsykiatri)
  • geriatrik
  • minnesmottagning
  • primärvård
  • socialtjänst (hemtjänst och äldreomsorg).
Psykologisk behandling

Psykologisk behandling bör ingå. Att bearbeta upplevelser tidigare i livet och få stöd i att hantera vardagen förbättrar självförtroendet och motverkar och förebygger nedstämdhet och ångest.

Att skapa och upprätthålla rutiner i vardagen så att tillvaron blir tydlig och förutsägbar motverkar stress och frustration.

Läkemedelsbehandling

Kunskapen om läkemedelsbehandling vid adhd för äldre är begränsad och kliniska riktlinjer saknas. Man är försiktig med läkemedelsbehandling för äldre på grund av oro för ökad somatisk sårbarhet och otillräcklig evidens.

Närstående till äldre med adhd är ofta de som kompenserar för svårigheterna genom att stötta och backa upp, bestämma och planera. I bästa fall är det något som alla är nöjda med och som fungerar väl. Men det kan ibland skapa negativa mönster i relationerna utan att individen och de närstående reflekterar över det.

När strukturen och rutinen med ett arbetsliv försvinner vid pensionering, eller om en stöttande partner lämnar eller dör, kan den äldre med adhd stå helt utlämnad till att organisera tillvaron på egen hand. Det kan dels förstärka symtomen, dels utlösa tidigare dolda adhd-problem, vilket i sin tur kan leda till både psykisk ohälsa och somatisk sjukdom.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår