Adhd
Behandling och stöd
Biståndsbedömda insatser till barn och familjer
Socialtjänsten kan utifrån behov erbjuda öppna biståndsinsatser. Stödet är frivilligt och inte knutet till diagnos.
Målgrupp eller situation
Familjer med barn som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland barn eller ungdomar med adhd i kombination med ytterligare belastande faktorer som leder till hög påfrestning för familjen och svårigheter att få vardagen att fungera. Från 12 år kan ungdomar söka och beviljas stöd utan vårdnadshavares samtycke.
Kunskapsläge
Metoder, insatser och arbetssätt bör tillämpas enligt en sammanvägning av bästa tillgängliga kunskap, barnets eller ungdomens situation och önskemål.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att tidiga insatser ges efter behov till barn och ungdomar med svårigheter som kan bero på adhd eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (prioritet 3).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut. Olika kompetenskrav kan finnas för olika insatser.
Sammanfattning
Socialtjänstens biståndsbedömda insatser erbjuds till barn, ungdomar, vårdnadshavare och närstående utifrån behov. Insatserna kan erbjudas individuellt, till hela familjen och i form av gruppverksamhet.
Genomförande
En biståndsbedömd insats ska alltid föregås av en utredning av barnets och familjens resurser och behov. Utifrån vad som framkommer i utredningen planeras och genomförs insatser tillsammans med familjen. Vid utformning av insatser behöver man ta hänsyn till barnets eller ungdomens svårigheter och den långvariga belastning på föräldraskapet som detta kan medföra. Insatserna och målet med dessa ska beskrivas i en genomförandeplan.
Syftet med insatserna är att hjälpa barnet eller ungdomen och/eller familjen att hantera beteenden och situationer som leder till problem. Familjen har en ansvarig socialsekreterare som initierar och följer upp beslutade insatser.
Om det finns behov av samordnade insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas.
Samarbete med familjen
För att insatsen ska ge det stöd som avses ska man
- tydligt formulera målet med insatsen som man kommit överens om med familjen eller ungdomen
- skapa förtroende hos familjen eller ungdomen så att de vågar och vill berätta om svårigheter och ta emot hjälp
- anpassa bemötande och förhållningssätt och visa respekt, lyhördhet och intresse för individen och familjens situation
- säkerställa att familjen eller ungdomen ges möjlighet till informerade val
- hjälpa både barn och vårdnadshavare att förstå och hantera sin situation och sina känslor, reaktioner och beteenden
- stödja familjens motivation till förändring
- hantera eventuella kriser som kan uppstå under pågående kontakt
- vid behov samordna insatser inom socialtjänsten och med externa verksamheter.
Motivationsarbete är ofta centralt och behöver genomsyra arbetet med barn, ungdomar och familjer. Motiverande samtalsstöd kan erbjudas i olika konstellationer växelvis, exempelvis med hela familjen, enskilt med barnet eller ungdomen och enskilt med syskon.
Vardagsnära stöd
Exempel på insatser i socialtjänstens öppenvård.
Stöd i vardagen
Behandlingspersonal inom öppenvården ger stöd för att skapa struktur i vardagen, exempelvis rutiner för frukost, packa skolväska, skärmtid, läxläsning och förberedelse för att gå och lägga sig, få nattro.
Stödjande samtal
Barn och familjer får uttrycka tankar och känslor om sin situation. Syftet är ofta att stärka barnets och föräldrarnas vilja och kraft att göra en förändring som de känner sig osäkra eller oroliga inför.
Öppenvårdsinsatser reglerade i socialtjänstlagen
Vid behov ska socialtjänsten erbjuda stöd genom:
- Kontaktperson
Stöd till ungdomar med begynnande beteendeproblem, för att till exempel gå och träna tillsammans, prata om viktiga frågor och hjälpa till med läxor.
(3 kap 6 b § 1 st. SoL) - Särskilt kvalificerad kontaktperson
Insats till barn och ungdomar som löper en förhöjd risk att utveckla missbruk eller kriminellt beteende på grund av egna problem eller på grund av riskfaktorer i familjen eller närmiljön.
(3 kap 6 b § 2 st. SoL) - Kontaktfamilj
Vid behov av avlastning för vårdnadshavare eller i de fall barnet eller ungdomen har behov av stöd och stimulans utöver det vårdnadshavarna kan erbjuda.
(3 kap 6 b § 1 st. SoL) - Hemtjänst
Praktisk hjälp i bostaden, exempelvis genom att handla, laga mat och göra post- och bankärenden.
(4 kap. 1 § SoL) - Vård- och stödsamordnare eller case manager
Underlättar och samordnar barnets eller ungdomens och närståendes kontakter med olika vårdgivare och myndigheter.
Stöd- och behandlingsprogram
Socialtjänsten kan inom ramen för öppenvårdsinsatser erbjuda stöd enligt vissa metoder och stöd- och behandlingsprogram. Vilka metoder och program som ska finnas tillgängliga är inte reglerade i lag utan är upp till varje kommun att fatta beslut om.
Exempel på metoder och program som kan vara relevanta för målgruppen:
- Parenting young children (PYC)
Föräldrastödsprogram som genomförs i hemmet och vänder sig till föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns behov av att utveckla och stärka föräldrafärdigheter. - Aggression Replacement Training (ART)
Preventionsprogram för ungdomar 12–20 år som har svårigheter med att hantera sin aggressivitet. - De otroliga åren, stöd till föräldrar med barn 3–8 år som har känslomässiga eller beteendeproblem.
- Funktionell familjeterapi (FFT)
Insats för familjer med ungdomar i åldrarna 11–18 år som visar ett utagerande beteende, har begått brott eller missbrukar. - Multisystemisk terapi (MST)
Intensiv familjebaserad öppen insats för familjer med ungdomar 12–17 år som har allvarliga beteendeproblem, exempelvis kriminalitet, skolsvårigheter och alkohol- och narkotikaproblem. - Komet
Stöd till föräldrar för ökat positiva samspel med sina barn samt förbättra förmåga att hantera vardagsproblem och konfliktsituationer. - rePulse
Program för impulskontroll och träning av sociala färdigheter, finns framtagen för såväl mindre barn som ungdomar och vuxna. - Community Parent Education (COPE)
Stöd till föräldrar med barn 3–12 år med någon form av utagerande beteende. Programmet finns även utarbetat för ungdomar.
Uppföljning
Genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Systematisk uppföljning görs med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem och se till så att de får rätt stöd. Uppföljningen bör genomföras i dialog med barn och familjer. Kunskap om individers upplevelser, insatser och och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Material
Öppna insatser - planera, genomföra och följa upp, Kunskapsguiden
Samtal med barn, Kunskapsguiden