Somatisk undersökning

Somatiska sjukdomar

Tidigare och nuvarande sjukdomar och eventuellt aktuella kroppsliga besvär/symtom. Har någon utredning av kroppsliga besvär gjorts inom den somatiska vården? Om ja, vad visade den utredningen? Inför läkemedelsbehandling ska i synnerhet riskfaktorer för och symtom på hjärt-kärlsjukdom efterfråga.

Mediciner

Aktuell medicinering (inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel).

Ärftlighet

Ärftlighet för somatisk sjukdom, i synnerhet för hjärt-kärlsjukdom inför läkemedelsbehandling.

En somatisk undersökning omfattar allmäntillstånd, längd och vikt, puls och blodtryck och auskultation av hjärta och lungor. Vid utredning för adhd hos barn inkluderas även en bedömning av neurologiskt status och motorisk utveckling. En utvidgad somatisk undersökning görs om fynd eller anamnes talar för att det behövs.

Den somatiska undersökningen kompletteras vid behov med provtagning (blodprov, drogscreening). Om anamnes och/eller fynd vid den somatiska undersökningen visar att fortsatt undersökning av kardiolog eller neurolog behövs, kan vilo-EKG respektive EEG behöva göras först, men dessa undersökningar ingår inte rutinmässigt.

Allmäntillstånd

• Verkar individen vara vid god hälsa?
• Kan man se tecken på kroppslig sjukdom?
• Finns avvikande rörelsemönster (som skulle kunna tala för neurologisk sjukdom)?
• Finns utseendemässiga särdrag som kan inge misstanke om ett genetiskt syndrom (ovanligt)?

Längd och vikt

• Är BMI normalt? 
• För barn: följer barnet sin tillväxtkurva?
• Insättning av läkemedel: längd och vikt kontrolleras för utgångsvärden.
• Pågående medicinering med adhd-läkemedel: Vikt (och längd för växande individer) kontrolleras regelbundet eftersom adhd-läkemedel kan påverka aptiten och ge viktförändring.

Puls och blodtryck

• Insättning av läkemedel: hjärt-kärlsjukdom, inklusive obehandlad hypertoni, måste uteslutas.
• Pågående medicinering med adhd-läkemedel: puls och blodtryck måste kontrolleras regelbundet eftersom adhd-läkemedel kan påverka både blodtryck och puls.

Auskultation av hjärta och lungor

• Inför insättning av läkemedel behöver eventuell hjärt-kärlsjukdom upptäckas och utredas.
• Pågående medicinering med adhd-läkemedel: hjärtstatus ska utvärderas regelbundet vid läkemedelsuppföljning för att upptäcka eventuella nytillkomna hjärtbesvär som kan kräva åtgärd.

Vid undersökning av barn inhämtas uppgifter om eventuella komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt om resultat av kontrollerna vid BVC och av elevhälsans medicinska insats. Be om att få ta del av journaler från förlossning, BVC och elevhälsan. 

• Finns uppgifter om utvecklingsavvikelser eller andra hälsofaktorer som har betydelse för den aktuella problematiken? 
• Kontrollera tidigare syn- och hörselundersökning, när gjordes de och vad visade de? Kan det behövas förnyad undersökning? 

Bedöm neurologiskt status:

• Finns tecken på neurologiska avvikelser, t.ex. ataxi eller fokala neurologiska symtom, som behöver utredas vidare av barnläkare eller barnneurolog?
• Har barnet svårigheter med koordination, fin- eller grovmotorik som bidrar till funktionsnedsättningen?

Om anamnes, uppgifter om ärftlighet eller iakttagelser talar för att det behövs gör man en utvidgad somatisk undersökning. Den kan innefatta:

Undersökning av mun och svalg

• Dagtrötthet kan bero på obstruktiv sömnapné som orsakar eller bidrar till adhd-symtomen. Inspektera mun och svalg och fråga om snarkning och andningsuppehåll under sömnen. Hos yngre barn kan förstorade tonsiller ge upphov till obstruktiv sömnapné.
• Vid utredning av barn kan tandanomalier och/eller högt gomtak ge indikation på genetiskt syndrom och ge underlag för fortsatt utredning hos barnläkare och/eller klinisk genetik.

Inspektion av huden

• Finns hudsymtom som inger misstanke om neurofibromatos typ 1 (som café-au-lait-fläckar, neurofibrom, fräknar i armhålor och ljumskar) eller tuberös scleros (som depigmenterade fläckar, angiofibrom, bindvävsknutor vid nagelbanden)?
• Vid anamnes på självskadebeteende är det angeläget att inspektera huden, men det behöver göras med respekt för att det kan finnas mycket skamkänslor förknippade med självskadebeteende.   
• Finns stickmärken som kan ge misstanke om skadligt bruk och beroende?
• Finns blåmärken eller andra skador som inger misstanke om utsatthet för våld?

Palpation av sköldkörteln

• Förstorad eller ömmande sköldkörtel indikerar sköldkörtelsjukdom och behöver utredas.

Om anamnes eller status ger misstanke om eventuell somatisk sjukdom kan den somatiska undersökningen kompletteras med blodprov.

Följande kan övervägas:

• TSH, och eventuellt fritt-T4
• Blodstatus och eventuellt CRP eller SR
• Ferritin
• fP-glukos
• D-vitamin, B12 och folat, (särskilt vid selektivt ätande eller vegankost)
• Kreatinin eller cystatin C samt natrium, kalium, kalcium,
• ALAT/ASAT och eventuellt GT
• CDT/PEth.

Kartläggning av användning av alkohol och psykoaktiva substanser ska göras inför och under diagnostisk utredning och behandling för individer över 13 år och för yngre vid behov. Behovet av drogtest och hur ofta det bör göras ska bedömas individuellt.

Möjliga misstankar och åtgärder

Hjärt-kärlsjukdom

Ärftlighet för allvarlig hjärt-kärlsjukdom, och/eller fynd talande för hjärtsjukdom.

• Remiss till kardiolog/barnkardiolog, eventuellt kompletterat med vilo-EKG. Vid insättning av adhd-medicin och samtidig hjärt-kärlsjukdom och/eller vid förekomst av hjärtsjukdom eller plötslig död hos unga (under 35 år) bland förstagradssläktingar och/eller anamnes på svimningar vid ansträngning ska kardiolog/barnkardiolog konsulteras innan medicin sätts in.

Neurologiska symtom

Till exempel motoriska avvikelser, sidoskillnad i motoriken, ataxi, klart avvikande tonus (hypotoni eller ökad tonus), tillbakagång av färdigheter, framför allt motoriska, eller misstanke om epilepsi.

• Remiss till neurolog/barnneurolog. Beroende på lokala rutiner kompletteras remiss med EEG vid frågeställning epilepsi.

Hudsymtom med misstanke neurofibromatos eller tuberös skleros

• Remiss till primärvård/barnläkare eller neurolog/barnneurolog.

Behandlingskrävande tillstånd

Behandlingskrävande tillstånd och där inte förnyad provtagning bedöms vara tillräckligt.

• Remiss till i första hand primärvård/barnläkare för uppföljning eller till somatisk specialistvård.

Misstanke om genetiskt syndrom

Atypisk adhd-bild, samtidig utvecklingsstörning, utseendemässiga särdrag eller andra strukturella avvikelser som ger misstanke om genetiskt syndrom:

• Ta ställning till remiss för genetisk utredning i samråd med individen eller barnet och dess föräldrar.

Försenad motorisk utveckling hos barn

• Kompletterande bedömning och eventuella insatser via arbetsterapeut eller fysioterapeut och eventuellt remiss till barnneurolog.

Sömnapnésyndrom

• Remiss till primärvård/barnläkare alternativt öronläkare.

Självskadebeteende

• Uppföljning enligt vård- och insatsprogram för självskadebeteende

Utfall i drogscreening och/eller anamnes på skadligt bruk eller beroende

• Uppföljning enligt vård- och insatsprogram för missbruk och beroende.