Behandling vid diagnostiserad adhd, barn och ungdomar

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Behandling och stöd

Behandling vid diagnostiserad adhd, barn och ungdomar

Insatserna vid diagnostiserad adhd på specialiserad nivå kompletterar de rådgivande och psykosociala insatserna.

Målgrupp eller situation

Barn och ungdomar med diagnostiserad adhd.

Kunskapsläge

I Socialstyrelsens kunskapsstöd och beslutsstöd anges att stöd och behandling för individer med adhd bör vara multimodal, d.v.s. bestå av en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, kognitiva hjälpmedel och vid behov även läkemedelsbehandling. Nationella riktlinjer är under utarbetande av Socialstyrelsen. 

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Behandling vid adhd syftar till att minska symtomen, höja funktionsnivån och stärka självkänslan. Behandling av adhd minskar också risken för att utveckla andra samtidiga psykiatriska och sociala problem.

Behandling för adhd bör bestå av en kombination av olika insatser, det mest betydelsefulla är de som ges i barnets vardagsmiljö, både hemma, i skolan och på fritiden.

Följande insatser kan erbjudas efter individuell bedömning:

  • rådgivande och psykosociala insatser
  • psykoedukation
  • läkemedelsbehandling
  • insatser i samverkan med andra verksamheter
  • anpassningar och kognitivt stöd
  • insatser riktade mot föräldrar och familj
  • psykologisk behandling
  • behandling av andra samtidiga psykiatriska tillstånd.

Planerad behandling vid diagnostiserad adhd bör dokumenteras i en vårdplan. I vårdplanen görs en gemensam överenskommelse med barnet eller ungdomen och vårdnadshavare om vad behandlingen ska fokusera på, hur den ska utformas och hur uppföljning och utvärdering ska göras. Erbjud påminnelser om besökstider.

Genomförande

När man väljer vilken behandling och vilka insatser som ska ges ska man ta hänsyn till

  • barnets ålder och mognad, symtombilden, graden av funktionsnedsättning, förekomst av andra samtidiga psykiatriska eller somatiska tillstånd
  • skydds- och riskfaktorer i familjen, i skolan och på fritiden
  • att adhd är varaktigt och behoven ser olika ut i olika faser av livet
  • att stödinsatser kan behövas från flera olika aktörer som behöver samverka med varandra, barnet eller ungdomen och deras familjer.

Det bör finnas en beredskap för att anpassa insatserna när förhållanden i barnets eller ungdomens liv förändras.

Psykoedukation är basen i behandlingen. Med kunskap minskar risken för negativa reaktioner och negativa samspelsmönster.

Psykoedukation omfattar information och råd

Om adhd:

  • förekomst, orsaker, prognos och variation över livet
  • symtomens uttryck i vardagen
  • vad i miljön som kan bidra till eller försämra symtom.

Svårigheter vid adhd:

  • vanliga svårigheter som t.ex. sömnproblem
  • andra vanliga psykiatriska tillstånd vid adhd
  • hur adhd påverkar familjen som helhet, t.ex. föräldraskapet och syskons roll.

Olika typer av insatser:

Barn och ungdomar i åldrarna 6–17 år med adhd bör erbjudas läkemedelsbehandling för adhd-symtomen som en del i en multimodal behandling. När det gäller sömnproblem där förstärkt sömnhygien inte gett effekt bör läkemedelsbehandling med melatonin övervägas.

Behandling av adhd innefattar flera kompletterande insatser som planeras och utförs av olika aktörer i samverkan, oftast sjukvården och förskolan/skolan.

Resultatet av utredningen och den samlade bedömningen bör kommuniceras till barnets eller ungdomens förskola eller skola och ligga till grund för anpassningar i förskole-/skolmiljön.

En samordnad individuell plan, SIP, upprättas vid behov av samordning av insatser mellan olika huvudmän.

Föräldrar med egen problematik

När barnet eller ungdomen utreds för adhd eller när behandling inleds händer det att föräldrar tar upp att de känner igen svårigheterna hos sig själva. Till exempel adhd eller depression hos föräldern kan försvåra behandlingen och då kan man behöva vägleda föräldern till egen hjälp.

Anpassningar bör göras koordinerat i hem och skola. Anpassning vid adhd handlar till exempel om att

  • anpassa bemötande, kravnivå och förväntningar efter barnets förmåga
  • avgränsa och tydliggöra uppgifter
  • reducera intryck i miljön
  • lägga in pauser
  • ge omväxling med fysisk rörelse eller byte av uppgift.
Kognitivt stöd

En arbetsterapeutisk utredning kan visa vilka behov som finns för att få vardagen att fungera bättre. Olika kognitiva stöd kan underlätta och till viss del kompensera för svårigheterna, till exempel:

  • struktur och rutiner
  • dygnsrytm och rutiner för sömn
  • strategier för att hantera tid
  • strategier för att komma ihåg
  • att upprätthålla motivation och koncentration
  • anpassning av miljö
  • förhållningssätt och bemötande
  • kognitiva hjälpmedel.

Om barnet eller ungdomen bor på flera ställen kan gemensamma rutiner och möjlighet att ta med eller ha dubbla hjälpmedel betyda mycket.

Adhd hos barn och ungdomar utlöser oftare än annars en negativ föräldrastil med kritik och tjat, vilket leder till ökade konflikter mellan förälder och barn. Barnets eller ungdomens funktionsnedsättning medför ofta en ökad belastning på föräldraskapet, något som i sin tur ökar risken för separation.

Föräldrastödsprogram

Föräldrastödsprogram kan vara verksamma vid adhd hos barn under sex år och från 6–12 år om de ges i kombination med anpassningar i skolan.

Föräldrastödsprogram har särskild betydelse när föräldern har svårt att omsätta råd och psykoedukation i vardagen, till exempel på grund av att samspelet i familjen är ansträngt eller när föräldern har egna svårigheter.

Metoden CPS – Problemlösning i samförstånd

Metoden CPS, Problemlösning i samförstånd (Collaborative and proactive solutions), är användbar i alla åldrar vid beteendeproblem som har sin grund i bristande flexibilitet och låg frustrationstolerans och syftar till att hjälpa föräldrar och barn att hitta samarbetslösningar. Den har effekt vid problemskapande beteende hos barn med adhd och trotssyndrom. Svåra adhd-symtom hos barn kan förbättras med en kombination av CPS och läkemedelsbehandling.

För ungdomar kan psykologisk behandling, som färdighetsträning och kognitiv beteendeterapi, KBT, ge övergripande effekter på funktionsnivån i vardagen. I många fall blir effekten större när KBT kombineras med läkemedelsbehandling. Det är mest verksamt om behandlingen kan ges i samarbete med föräldrar och lärare.

KBT-behandling stöttar eller förbättrar olika funktioner och fokuserar på problem eller svårigheter som till exempel socialt samspel med jämnåriga, självkontroll, problemlösning, att lyssna, att handskas med och uttrycka känslor eller träning av acceptans av adhd-symtomen.

Behandling av adhd syftar även till att minska risken för och behandla andra samtidiga psykiatriska tillstånd. Vid annan samtidig diagnos bör man värdera hur adhd-symtomen påverkar och påverkas av det andra tillståndet.

Om det andra tillståndet bedöms vara sekundärt till adhd kan symtomen ofta förbättras genom behandling för adhd. Behandling av adhd leder till förbättrade möjligheter för barnet eller ungdomen att tillgodogöra sig annan behandling, till exempel att kunna genomföra hemarbete med exponering vid KBT för samtidigt tvångssyndrom. I andra fall kan de båda tillstånden behöva behandlas parallellt.

Vanliga samtidiga psykiatriska tillstånd som till exempel lindrig depression, ångestsyndrom och trotssyndrom bör behandlas parallellt med adhd.

Vid adhd med samtidiga svårare tillstånd som till exempel svår depression, svår ätstörning, PTSD eller skadligt bruk eller beroende, se behandling vid komplexa behov.

Uppföljning

För att kunna bedöma effekten av behandlingsinsatserna ska man göra en uppföljning. När utredning och behandling ges stegvis är systematisk uppföljning en förutsättning för att avgöra vad som är tillräckliga insatser.

Gör uppföljningen tillsammans med barnet eller ungdomen och närstående, och i samverkan med förskola/skola.

Diskutera med barnet eller ungdomen och närstående om det behövs kompletterande behandlingsinsatser. Vid otillräcklig effekt eller kan kompletterande utredning vara motiverad.

Material

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – Ett kunskapsstöd, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Första linje-boken, Uppdrag psykisk hälsa (pdf, ny flik)

Riktlinje adhd, SFBUP, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)

Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)

Beröm och logik ingår i program som dämpar barns utagerande, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlare | Behandlingsassistent | Skötare, Logoped, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår