Adhd
Tidiga tecken och tidig upptäckt
Orosanmälan gällande barn och ungdomar
När man bör göra orosanmälan till socialtjänsten och anmälningsskyldighet avseende barn och ungdomar.
Målgrupp eller situation
Barn eller ungdomar som far illa, t.ex. på grund av vuxnas missbruk, våld eller på grund av eget beteende.
Kunskapsläge
Orosanmälan gällande barn styrs av socialtjänstlagen (SOL).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Personal inom till exempel skola, sjukvård och socialtjänst som får reda på eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten (orosanmälan). Den som funderar på att anmäla bör lita på sina iakttagelser och sin erfarenhet. Ta gärna kontakt med närmaste socialtjänst för konsultation. Även den som inte är anmälningsskyldig bör göra en anmälan.
Att barn far illa kan handla om psykiskt våld och kränkningar, omsorgssvikt, allvarliga relationsproblem i hemmet, våld, sexuella övergrepp och hedersrelaterad förtryck.
OBS! Det räcker med misstanke för att göra en anmälan. Vid oro för våld, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat förtryck ska vårdnadshavare inte informeras om att anmälan görs.
Genomförande
Den som är anmälningsskyldig ska genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Anmälan ska helst göras skriftligt. Man är också skyldig att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning.
Så fungerar anmälningsskyldigheten
- Skyldigheten är personlig och kan inte överlåtas till kurator, sjuksköterska, chef eller annan.
- Skyldigheten är ostoppbar. Det betyder att vare sig en chef eller någon annan får hindra anmälan.
- Man kan inte vara anonym om man är anmälningsskyldig.
- Samråd med t.ex. arbetsledare, kollega eller socialtjänst får inte fördröja anmälan.
Verksamheter som har skyldighet att anmäla till socialtjänsten
De myndigheter och verksamheter som möter barn och ungdomar bör ha rutiner för hur anmälningar till socialtjänsten ska göras, och den som är ansvarig för verksamheten ska se till att all personal känner till de rutinerna.
Verksamheter som omfattas är till exempel skolor, hälso- och sjukvården, Polisen och Kriminalvården.
Socialtjänsten gör en bedömning
När en anmälan kommer in har socialtjänsten 14 dagar på sig att göra en förhandsbedömning av om det finns skäl att öppna en utredning. Ofta kallas föräldrarna eller vårdnadshavarna till ett inledande samtal. Socialtjänsten kan också ta kontakt med den som gjort anmälan för att inhämta mer information. Redan samma dag som anmälan har kommit in görs alltid en bedömning av om det finns ett omedelbart skyddsbehov eller inte.
Exempel på vad som ska anmälas
Det räcker med misstanke för att göra en anmälan.
Psykisk misshandel
Barnet blir utsatt för kränkningar. Det kan vara att förringa, nedsätta, hota, skrämma, diskriminera, kontrollera, bestraffa, isolera.
Omsorgssvikt
När vårdnadshavare medvetet eller omedvetet inte tillgodoser barnets behov, till exempel om barnet
- inte får tillräckligt med mat
- har kläder som är smutsiga, inte passar eller inte är rätt för årstiden
- har bristande hygien, dålig tandhälsa eller medicinska behov som inte tillgodoses
- får ta ett för stort ansvar för sig själv eller familjemedlemmar i förhållande till sin ålder och mognad
- inte får gå i skolan eller möjlighet att leka.
Allvarliga relationsproblem i hemmet
Stora konflikter mellan föräldrar och/eller syskon, återkommande konflikter med andra närstående.
Våld (fysisk misshandel) eller sexuella övergrepp
Alla typer av våld och sexuella övergrepp.
Hedersrelaterad problematik
Hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel att barnet eller ungdomen riskerar att utsättas för barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning samt att föras utomlands i syfte att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning.
Utsätter själv sin hälsa och utveckling för påtaglig risk
Eget beteende som till exempel
- riskbruk eller missbruk
- kriminalitet
- vistas i riskmiljöer där det förekommer droger
- vistas i riskmiljöer där det förekommer kriminalitet/gäng.
Barnkonventionen och föräldrabalken
Barnkonventionen
Av de 51 artiklarna i barnkonventionen är de som främst berör anmälan om barn som far illa:
- artikel 2 om icke-diskriminering
- artikel 3 om barnets bästa
- artikel 6 om barnets rätt till liv och utveckling
- artikel 12 om barnets rätt att göra sin röst hörd och bli lyssnad till.
Föräldrabalken 6 kap. 1 §
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Uppföljning
Den som är anmälningsskyldig kan få återkoppling om utredning har öppnats, om utredning pågår eller om beslut fattats om att inte inleda utredning, men i övrigt råder sekretess.
Material
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, Socialstyrelsen
Information riktad till barn
Välkommen till Mina Rättigheter, Barnombudsmannen