Barnkonventionen

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Lagar och regler

Barnkonventionen

Barnkonventionen reglerar barns rättigheter och lika värde.

Sammanfattning

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. Fyra vägledande och grundläggande artiklar slår fast att 

  • alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2) 
  • barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) 
  • alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) 
  • alla barn har rätt att uttrycka sin mening och att barnets tankar och inställning ska tillmätas betydelse (artikel 12). 

Barnkonventionen reglerar också barns rätt till hälso- och sjukvård (artikel 24), social trygghet (artikel 26) och utbildning (artikel 28). Enligt artikel 23 ska barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ges förutsättningar att delta aktivt i samhället.

Genomförande

Enligt barnkonventionen ska man alltid ta hänsyn till barns bästa. Vid insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan ska barns åsikter och erfarenheter vägas in i den sammantagna bedömningen av vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.

Barn kan ha olika behov och kan reagera olika i mötet med vården, socialtjänsten eller skolan. Den som möter barnet har en skyldighet att ta reda på barnets inställning, behov och önskemål. Det kan handla om att ta reda på 

  • hur barnet ser på sin situation 
  • om barnet har fått och förstått information som gör det möjligt för barnet att vara delaktigt
  • om barnet under ett möte eller samtal behöver en paus
  • om barnet har några särskilda önskemål vid en undersökning eller utredning 
  • vem barnet vill ska närvara vid en undersökning eller samtal
  • om det är något som barnet oroar sig eller är rädd för.

Barns bästa ska också vara vägledande vid verksamhetsplanering och vid samverkan inom och mellan huvudmän. Verksamheter ska då ta hänsyn till vad som är bäst för barnet sett ur ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till barnets mående och hela livssituation. 

Verksamheter som möter barn eller som fattar beslut som påverkar barn ska 

  • arbeta för att stärka barns och ungas rättigheter 
  • utveckla barns och ungas delaktighet och inflytande inom verksamheten 
  • verka för att barns bästa lyfts fram i beslut, avtal, verksamhetsplanering och budget. 

För att säkerställa att barnets bästa är satt i första rummet vid alla åtgärder kan barnkonsekvensanalyser genomföras för att analysera och utvärdera de faktiska konsekvenser som beslut och åtgärder har fått för barn. Vid behov kan en prövning av barnets bästa genomföras. Prövningen kan gälla det enskilda barnet, barn som grupp och gruppen barn.

De här samtalsfrågorna om barnkonventionen kan användas som utgångspunkt vid till exempel ett SIP-möte, behandlingskonferens eller andra möten där beslut tas som rör barns psykiska hälsa.

Artikel 6

Barnet har rätt till liv och utveckling. Sätt barnet i centrum och fundera, ur barnets perspektiv, på vad barnet behöver för att utvecklas. Barnkonventionen har en helhetssyn på barnets utveckling. Barnrättskommittén talar om en fysisk, psykisk, social, andlig och moralisk utveckling. Dessa delar samspelar och behövs för en fullgod utveckling. 

Fråga er:

Vad behöver barnet för att utvecklas ur ett helhetsperspektiv? Hur kan vi behöva samverka, intern eller externt, för att fatta beslut för barnets bästa?

Artikel 2 och artikel 23

Alla barn ska ges likvärdiga villkor i våra verksamheter. Här bör man ställa sig frågan om det finns barn som riskerar att diskrimineras på grund av till exempel ålder, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning. Barnkonventionen lyfter särskilt vikten av att barn med en funktionsnedsättning inte diskrimineras. 

Fråga er:

Finns det några diskriminerande faktorer som försvårar barnets rätt till en god hälsa och utveckling? Hur kan vi agera för att motverka diskriminering?

Artikel 12

Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och att få dessa beaktade. Barnets eget perspektiv är nödvändigt för att vi ska kunna uttala oss om barnets bästa. Tänk på att förbereda barnet med den information som krävs för ett meningsfullt inflytande. 

Fråga er:

Vad vet vi om barnets egna synpunkter om sin situation eller vilka insatser som kan behövas? Om vi inte har inhämtat barnets synpunkter redan, hur kan vi göra detta?

Artikel 3

Vi är skyldiga att bedöma vad som är bäst för barnet, med stöd i till exempel forskning, erfarenhet, lagstiftning, konventionens rättigheter och barnets egna åsikter. Det som är bäst för barnet ska väga lite tyngre än andra intressen, om det finns sådana. 

Fråga er:

Vad bedömer vi är barnets bästa i den aktuella situationen? Hur kan vi fatta ett beslut som går i linje med barnets bästa?

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår