Återföra resultatet av utredningen

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kartläggning och utredning

Återföra resultatet av utredningen

Den som genomgått en utredning och de närstående ska få en begriplig och meningsfull återföring av utredningens resultat.

Målgrupp eller situation

Individer med adhd eller liknande svårigheter som genomgått en utredning. 

Kunskapsläge

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) ska resultatet av utredningen förklaras på ett begripligt sätt för den som har utretts och eventuellt för andra berörda, såsom närstående och skolpersonal. En åtgärdsplan för insatser och uppföljning ska upprättas, oavsett om en diagnos har ställts eller inte. 

För barn eller ungdomar som har genomgått utredning rekommenderar riktlinjerna att samverkan innefattar en genomgång av utredningsresultaten tillsammans med förskolan eller skolan inklusive elevhälsan, oavsett om barnet eller ungdomen har fått en diagnos eller inte (prioritet 3).

Kompetenskrav

Utredningsteamet bör bestå av minst legitimerad psykolog och specialistläkare eller ST-läkare inom psykiatrisk specialitet eller barnmedicin.

Sammanfattning

Vid kartläggning och utredning oavsett omfattning ska man tydligt sammanfatta resultaten och den bedömning som gjorts, och vad det innebär för individen. Informationen ska ges på ett sätt som är lättbegripligt för mottagarna.

Utredningsresultatet ska återföras både muntligt och skriftligt till individen själv och till närstående. Utredningsresultatet kan också behöva delges kommande behandlare, skola, socialtjänst, arbetsgivare och andra som behöver resultatet för att ge ändamålsenliga insatser.

Genomförande

Den muntliga återföringen bör anpassas till mottagaren och innehålla information om:

  • bedömningen och den eller de diagnoser som ställts
  • psykoedukation
  • information om behandlingsalternativ och samtal om fortsatta insatser.

I det skriftliga utlåtandet ska det framgå 

  • vilka moment som ingått i utredningen
  • diagnos
  • diagnoskod
  • svårighetsgrad
  • eventuell bidiagnos
  • funktions- och aktivitetsbedömning inklusive styrkor och svårigheter 
  • risk- och skyddsfaktorer
  • en åtgärdsplan med förslag på behandling, stöd och anpassning.

Utredningsresultatet kan med fördel sammanfattas redan i journalen på ett sådant sätt att det går att använda som skriftlig återföring till individen. Det eftersom många kan läsa sin journal på nätet.

Utredningen ska sammanfattas skriftligt i ett utlåtande till individen eller till vårdnadshavare. Om utredningsresultatet också behöver delges andra kan man skriva ett riktat utlåtande eller intyg.

Använd “du” eller namn beroende på vem utlåtandet gäller.

Exempeltext

Du har genomgått en utredning hos oss som har innefattat: [moment som genomförts och av vem].

Vår/min bedömning

  • Du har [diagnos] och det beror på att du har följande symtom […].
    Du har även [diagnos] därför att […].
    Du har inte någon annan diagnos därför att [...].
    I vårt diagnossystem blir det följande koder [DSM-5 eller ICD 10].
    Du har inte någon diagnos därför att [...].
  • Svårighetsgraden på din/dina diagnoser är [lindrig, medelsvår, svår], men det kan förstås förändras med tiden.
  • Utifrån de undersökningar vi gjort så ser vi att du har många styrkor. Du är extra bra på [...]. Du har stora möjligheter tack vare [...], och kan utveckla [...].
  • Utredningen visar att du har en del svårigheter, speciellt med [...]. Det kan i praktiken betyda att [...]. Det kan i ditt dagliga liv visa sig genom [...].
  • Det finns följande riskfaktorer i ditt liv: [...]. Men samtidigt har du också skyddsfaktorer i form av [...].

Våra/mina förslag på åtgärder utifrån vår/min utredning

  • Mer information och kunskap med hjälp av [skrift, kurs, webbsida, person].
  • Behandling i form av [psykosocialt stöd, läkemedel, terapi] för att [...].
  • Stöd i vardagen i form av [...], i arbete/skola med […], för att underlätta relationer med [...].
  • Anpassning i vardag, arbete, skola, fritid för att kompensera för [...]. 
  • Nästa steg från vår sida är att [...].

Om utredningen gäller ett barn eller ungdom bör resultatet återföras till både barn och föräldrar muntligt. Som regel är det bra att barnet får veta att diagnosen är ställd och vad det innebär. 

Det är ofta bra att ge föräldrarna möjlighet att ta del av resultatet först så att de kan diskutera sina frågor utan att behöva ta hänsyn till barnet. Återkopplingen till barnet bör anpassas till barnets mognadsgrad och perspektiv. Det är bra om föräldrar också deltar så att de kan besvara eventuella frågor som barnet har i efterhand. 

Utgå från de svårigheter som barnet eller ungdomen beskrivit under utredningen, och gör en tydlig koppling mellan svårigheterna och bedömningen, gärna med flera konkreta exempel. 

Ett barnanpassat material kan användas som underlag för samtal om vad barnet känner igen och behöver hjälp med, och kan ingå i det skriftliga informationsmaterial som barnet får med sig hem.

Ge barnet eller ungdomen en sammanfattning av utlåtandet. Det ska vara kortfattat och tydligt. Skriv barnets eller ungdomens namn och lägg gärna till en bild på barnet. Det är bra att lämna barnanpassat material tillsammans med sammanfattningen.

Exempeltext
  • Du har varit hos […] och träffat […]. 
  • Vi har gjort […].

Utredningen som vi har gjort har visat att:

  • du är extra bra på […]
  • det som är svårt för dig är […]
  • med ett samlingsnamn kallar vi det för adhd
  • det vi också har fått reda på är […] och det kallas med ett annat namn för […].

Det här händer nu

  • För att det ska fungera bättre för dig är det viktigt att de som finns runt dig får reda på vad adhd är så att de kan hjälpa dig.
  • [Skriv ner vilka insatser som barnet eller ungdomen ska få prova och planerade möten hen ska vara med på.]

Uppföljning

Följ upp återgivningen med brev eller telefonsamtal för att höra om det uppkommit några frågor i efterhand och att individen vet vad som är nästa steg.

Material

Om adhd, Attention

Boken för dig med adhd, faktabok för barn ca 9–12 år, Region Stockholm

Boken för dig med adhd, tips och övningar för barn ca 9–12 år, Region Stockholm

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård
  • Yrkesroll: Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Specialpedagog
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår