Överkonsumtion av alkohol

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Förebyggande insatser

Överkonsumtion av alkohol

Överkonsumtion av alkohol kan orsaka och förvärra psykiska besvär. Förebyggande arbete utformas tillsammans med individen.

Målgrupp eller situation

Individer vid besök i primärvården eller vid allmänna hälsoundersökningar. 

Kunskapsläge

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (NR) rekommenderas för vuxna med särskild risk och riskbruk av alkohol

  • rådgivande samtal (prioritet 3)
  • kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 6).

Kompetenskrav

Legitimerad sjukvårdspersonal, kurator eller skötare.

Sammanfattning

Om individen har ett riskbruk eller ett skadligt bruk av alkohol bör man erbjuda rådgivande samtal. Man kan också erbjuda kvalificerat rådgivande samtal.

Ett rådgivande samtal är ca 5–15 minuter där vård- eller omsorgspersonal ger både information och råd för att minska alkoholkonsumtionen. Ett kvalificerat rådgivande samtal är mer omfattande än rådgivande samtal både vad gäller tidsåtgång (ca 30–60 minuter) och antal uppföljningar.

Genomförande

Stöd för att minska alkoholkonsumtionen eller för att sluta dricka utformas tillsammans med individen. Råd och åtgärder anpassas till individens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Hen får själv berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag till lösningar. I vilka situationer har hen svårt att avstå alkohol? Finns det andra aktiviteter som kan ge glädje och avkoppling? 

Samtalet ska genomsyras av respekt för individens integritet. Be alltid om att lov att få ta upp ämnet och utgå ifrån var individen befinner sig.

Kartläggning av alkoholkonsumtion kan göras med hjälp av självskattningsformulären AUDIT, AUDIT-C eller för ungdomar CRAFFT.

Rådgivande samtal tar vanligen 5–15 minuter. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, särskild uppföljning och kan inkludera motiverande strategier. Rådgivande samtal kan innebära kontakt vid ett eller flera tillfällen.

Samtalet är vanligen teoribaserat eller strukturerat enligt en metod och kan ges individuellt eller i grupp. Exempel på metoder som kan användas är motiverande samtal (MI) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).

  • Om individen inte är beredd: väck intresse och erbjud information.
  • Om individen är osäker/tveksam: ta reda på vad osäkerheten handlar om.
  • Om individen är beredd: ge stöd för individen att agera.

Rådgivning rymmer några eller samtliga av följande delar:

  • ta reda på individens egen motivation till förändring
  • klargöra vad som är alkoholkonsumtion med låg risk
  • informera om skadeverkningar av fortsatt alkoholkonsumtion
  • informera om fördelar med att minska alkoholkonsumtionen
  • motivationshöjande samtal
  • kartlägg högrisksituationer och utveckla strategier för att hantera dessa
  • gör en individuell plan för att minska alkoholkonsumtionen.

I Sverige definieras riskbruk som mer än 9 standardglas per vecka för kvinnor och mer än 14 för män, eller minst 4 standardglas för kvinnor vid samma tillfälle respektive 5 för män.

Material

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (pdf, ny flik)

MI (Motiverande samtal), Socialstyrelsen

Goda levnadsvanor gör skillnad, HFS-nätverket (PDF, ny flik)

HFS-material att ladda ned, HFS-nätverket

Gemensamt arbete för att förebygga alkoholens skador, IQ

Alkohol riskbruk/skadligt bruk/beroende hos vuxna, Region Västernorrland, (pdf, ny flik)

Foldern Guldkorn i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa, Svenska Läkaresällskapet (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator
  • Typ av behandling/stöd: Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår