Inför läkemedelsbehandling

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Inför läkemedelsbehandling

Råd om information och förberedelser inför läkemedelsbehandling vid adhd.

Målgrupp eller situation

Individer från 6 års ålder med diagnostiserad adhd, såvida det inte föreligger någon kontraindikation för medicinering.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens beslutsstöd Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna anger att hälso- och sjukvården, till barn (från 6 års ålder) och vuxna med adhd

  • bör erbjuda behandling med centralt verkande sympatomimetika
  • kan erbjuda behandling med sympatomimetika vid vissa andra samtidiga psykiatriska tillstånd
  • bör erbjuda läkemedelsbehandlingen i kombination med andra behandlingsinsatser.

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer Läkemedel vid adhd anger att 

  • läkemedelsbehandling vid adhd ska individualiseras och vara en del i ett multimodalt behandlingsprogram.

Kompetenskrav

Legitimerad läkare, legitimerad sjuksköterska. För att skriva ut narkotikaklassade läkemedel som godkänts för behandling av adhd krävs specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.

Sammanfattning

Inför läkemedelsbehandlingen ges information om olika läkemedelsalternativ. Förväntningar och förutsättningar diskuteras igenom. Val av läkemedel görs i samråd med individen, och i förekommande fall vårdnadshavare, med hänsyn till behov och önskemål och eventuell annan medicinering eller annan problematik.

Genomförande

 

Inför behandling med läkemedel ska individen och närstående få information om

  • vilka olika läkemedel som finns
  • förväntade effekter
  • hur länge effekten varar över dygnet
  • möjliga biverkningar
  • mottagningens rutiner för insättning och uppföljning.

Inför läkemedelsbehandling av adhd görs en bedömning av eventuella riskfaktorer och om det finns några kontraindikationer för medicinering. 

Gå igenom övriga läkemedel och eventuell läkemedelsöverkänslighet. Ta hänsyn till eventuella risker för läkemedelsinteraktioner.

Somatisk undersökning omfattande auskultation av hjärta och lungor samt kontroll av puls och blodtryck ska alltid göras. EKG och kardiologkonsultation görs vid misstanke om hjärt-kärlsjukdom.

Fråga efter:

  • Hjärt-kärlsjukdom och eventuell medicinering.
  • Tecken på oupptäckt hjärtsjukdom som t.ex. svimningar vid ansträngning.
  • Förekomst av hjärtsjukdom och/eller plötslig död hos unga (under 35 år) bland förstagradssläktingar.
  • Kramper eller andra tecken på epilepsi.
  • Hypertyreos, glaukom, feokromocytom.

Om något av ovanstående bekräftas eller misstänks ska man ta ställning till behovet av vidare utredning eller undersökning, och om specialist inom respektive område ska konsulteras före insättning av adhd-läkemedel.

Barn och ungdomar som har någon form av pågående läkemedelsbehandling för medfött hjärtfel bör inte behandlas med adhd-läkemedel utan samråd med barnkardiolog.

Andra samtidiga psykiatriska tillstånd

Om det finns eller har funnits episoder av depression, ångest, mani/hypomani, psykos, missbruk, anorexi, suicidalitet behöver man ta ställning till om ytterligare utredning behövs och hur läkemedelsbehandlingen ska läggas upp. 

Individer som har andra samtidiga psykiatriska tillstånd bör få sin läkemedelsbehandling vid adhd av läkare med erfarenhet av det tillståndet. Tillståndet bör vara behandlat och i stabil fas före insättning av adhd-läkemedel.

  • Dokumentera individens puls, blodtryck och vikt, samt längd för växande individer.
  • Skatta adhd-symtomen (självskattning med ASRS för vuxna, SNAP IV från föräldrar och om möjligt från skolan för barn).
  • Skatta övriga symtom och besvär som sömnbesvär, huvudvärk, illamående, nedsatt aptit, oro, irritabilitet, för att kunna skilja befintliga besvär från biverkningar.
  • Välj läkemedel i samråd med individen, och i förekommande fall vårdnadshavare. Ta hänsyn till individens behov av symtomlindring under dygnet, eventuell annan medicinering eller kontraindikationer för vissa preparat.
  • Upprätta en vårdplan med behandlingsmål, dosupptrappning och planerad behandlingsuppföljning.

Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om effekterna av adhd-medicinering under graviditet och amning. Vid graviditet och amning måste därför en individuell avvägning av behandlingsnyttan för individen och risken för påverkan av fostret eller barnet göras.

Fallbeskrivningar, pilotstudier och kliniska erfarenheter talar för att vuxna över 65 år med adhd kan få positiv effekt av behandling med adhd-läkemedel. Störst erfarenhet finns av metylfenidat och då oftast i något lägre doser än vid behandling av yngre individer. Men effekt och säkerhet har inte utvärderats systematiskt.

Risker för hjärt-kärlsjukdomar ökar med stigande ålder. Därmed ökar också riskerna för allvarliga biverkningar av adhd-läkemedel och risker vid annan samtidig läkemedelsbehandling. På grund av risken för biverkningar bör startdosen vara låg och dosen ökas med försiktighet.

Små kliniska prövningar talar för att behandling med adhd-läkemedel kan vara effektivt och säkert hos individer med adhd och kriminalitet. Det är dock viktigt att behandling med narkotikaklassade läkemedel som centralstimulantia sker under strikt kontrollerade former för att minska risken för spridning och felanvändning av läkemedlen. Två stora nordiska registerstudier ger stöd för resultaten från de kliniska prövningarna, då de rapporterat minskad kriminalitet under perioder när individerna behandlades med adhd-läkemedel, jämfört med perioder när de var utan behandling.

En noggrann avvägning mellan risk och nytta bör göras vid behandling av individer med adhd och kriminalitet. Samtidigt skadligt bruk och beroende är mycket vanligt och behandling bör endast ges av förskrivare med särskild kunskap inom området.

Uppföljning

Regelbunden uppföljning av medicinering med adhd-läkemedel ska alltid göras.

Material

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Läkemedel vid adhd – behandlingsrekommendationer, Läkemedelsverket

Adhd – Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU (pdf, ny flik)

Riktlinje adhd, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP

Behandling och insatser vid adhd, Psykiatristöd, Region Stockholm

SNAP IV skattningsformulär, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP (pdf, ny flik)

Information om SNAP-IV formuläret, fbanken.se

ASRS-S skattningsformulär (pdf, ny flik)

Biverkningsformulär vid adhd-medicinering, Psykiatristöd, Region Stockholm (pdf, ny flik)

Vårdprogram för barnkardiologisk övervakning vid läkemedelsbehandling av barn och ungdomar med adhd, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Sjuksköterska
  • Typ av behandling/stöd: Läkemedelsbehandling
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår