Adhd
Kartläggning och utredning
Neuropsykologisk utredning, barn och ungdomar
Utredning av kognitiva funktioner som görs av psykolog med stöd i standardiserade och normerade neuropsykologiska test, strukturerade intervjuer och observationer.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med misstänkt eller diagnostiserad adhd vars kognitiva funktion behöver utredas.
Kunskapsläge
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) ska utredningar av adhd göras enligt fastställda grundprinciper. Standardiserade, normerade test kan ge underlag för funktionsbedömning och beskrivning av kognitiva nedsättningar vid adhd. Diagnos adhd bör inte ställas utifrån enbart datoriserade uppmärksamhetstester (icke göra).
Kompetenskrav
Legitimerad psykolog.
Sammanfattning
Kognitiva tester och strukturerade intervju- och observationsinstrument används för en noggrann undersökning av kognitiva och exekutiva funktioner, minne, perception, social förmåga och språk. Beskrivna svårigheter, testprestation och observationer i utredningssituationen vägs samman i en bedömning. Att identifiera styrkor och förmågor är också av vikt. Psykologen sammanfattar funktionsbeskrivning och bedömning i ett skriftligt utlåtande.
Bedömning av begåvning med psykologisk testning görs vid
- tecken på ojämn eller svag teoretisk begåvning
- misstanke om intellektuell funktionsnedsättning
- svårigheter i dagliga aktiviteter.
Bedömning av neuropsykologiska funktioner görs vid till exempel
- uttalade exekutiva svårigheter
- minnessvårigheter
- visuella perceptionssvårigheter
- komplexa tillstånd med kognitiv påverkan.
Genomförande
Utredningen bör utformas med utgångspunkt i de uppgifter som kommit fram i initial kartläggning och diagnostisk utredning och val av metod avgörs av frågeställningen. Utredningen kan ge svar på frågor om barnets eller ungdomens begåvning, exekutiva och adaptiva förmågor, sociala förmåga, psykiska mående och självbild.
Bedömningen bör baseras på information från flera källor:
- barnets eller ungdomens upplevelse av sin situation, svårigheter och styrkor i vardagen
- information från närstående
- information från förskola/skola
- resultat från psykologiska test och skattningsskalor
- observationer av barnet eller ungdomen under utredningens gång.
Begåvning
Intellektuell funktionsnedsättning och även svag teoretisk begåvning, motsvarande området mellan en och två standardavvikelser under genomsnittet (IQ 70–85), är förenat med svårigheter att klara av vardag och skola och därför kan det behöva undersökas inom ramen för adhd-diagnostik. Risken är annars att svårigheterna antingen felaktigt tas för adhd eller att en komplicerad bild av adhd med kognitiva svårigheter missas. Indikationer på uttalat hög begåvning och samtidigt låg funktion bör beaktas och kan också behöva undersökas närmare för att förtydliga graden av funktionsnedsättningen och de behov som finns. Uttalat välbegåvade barn och ungdomar kan klara godkända betyg i skolan och samtidigt ha en tydligt sänkt funktionsnivå på andra områden, som i hemmet, i relationer och i fritidsaktiviteter.
Exekutiva funktioner och adaptiva förmågor
Nedsättningar i de exekutiva funktionerna är vanligt vid adhd, men graden av svårigheter varierar. När svårigheterna är stora ger utredning kunskap om hur anpassning och kompensatoriskt stöd bör utformas.
På samma sätt som svårigheter varierar, skiftar även styrkor och förmågor. Att identifiera styrkor som kan användas för att träna olika färdigheter och utgöra möjliga vägar för barnet eller ungdomen att kompensera för sina svårigheter är därför också av värde.
Exekutiva funktioner innefattar:
- initieringsförmåga
- planeringsförmåga
- uppmärksamhet
- uthållighet
- flexibilitet
- impulskontroll.
Andra funktioner som kan bedömas inom ramen för en neuropsykologisk utredning är exempelvis minne, språk, social kognition samt visuell perception.
Tolkning av testresultat
Under testning är man observant på beteenden som kan påverka bedömningen eller tolkningen av testresultaten, till exempel motivation och insikt om sina svårigheter, kontaktförmåga, samarbetskvalitet, förståelse av instruktioner samt förmåga att adekvat bedöma sina egna prestationer.
Kognitiva tester speglar barnets eller ungdomens funktion vid testtillfället. Psykisk och somatisk sjukdom, läkemedel, andra psykoaktiva substanser, trötthet och olika yttre omständigheter inverkar på förmågan att prestera vid tester.
Den aktuella funktionsnivån är alltid relevant och bidrar till förståelse av individens svårigheter, men det är viktigt att tillfälliga faktorer som påverkar prestationen skiljs från tolkningen av stabila svårigheter i helhetsbedömningen.
Instrument att använda vid neuropsykologisk testning och funktionsbeskrivning
Allmänintellektuell nivå
- Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence (WPPSI) (< 6 år)
- Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) (6–16 år)
- Wechsler Nonverbal Scale of Ability (WNV) (4–21 år)
- Griffiths III: Griffiths Scales of Child Development (0–6 år)
- SON-R 6−40 Non-Verbal Intelligence Test
- SON-R 2½−7 Non-Verbal Intelligence Test
- Leiter-3, Icke-verbalt begåvningstest (3–75+ år)
- Ravens matriser, CPM (4–11 år)
Exekutiva funktioner
- NEPSY (3–16 år)
- Test of Everyday Attention for Children (TEA-Ch) (6–16 år)
- Delis-Kaplan Executive Functions System (D-KEFS) (8–89 år)
- BRIEF
Uppmärksamhet, uthållighet och impulsivitet
- CPT 3 (från 8 år)
- IVA 2 (från 6 år)
- Qb-test
Adaptiva färdigheter
- Adaptive Behavior Assessment System (ABAS)
- Vineland (2–21 år)
Minne och inlärning
- NEPSY (3–16 år)
- Benton Visual Retention test (BVRT) (från 8 år)
- Rey Complex Figure Test (RCFT) (6–89 år)
Bedömning och fortsatta insatser
Bedömningen sammanfattas i en skriftlig funktionsbeskrivning som utgör grund för rekommendationer om anpassning och fortsatt stöd.