Samarbete med närstående

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kommunikation och delaktighet

Samarbete med närstående

Samarbete med individens närstående främjar individens återhämtning. Att närstående får kunskap och stöd kan också ge ett förbättrat känsloklimat kring individen.

Målgrupp eller situation

Individer vars tillstånd även påverkar närstående. Exempelvis när en individ riskerar att förlora kontakten med sina närstående på grund av hög påfrestning.

Kunskapsläge

Socialtjänst ska enligt lag erbjuda stöd för att underlätta för individer som vårdar en långvarigt sjuk närstående, eller stödjer en närstående med funktionshinder. Flera riktlinjer tydliggör att vård och omsorg bör samarbeta med närstående. Insatsen bedöms vara förenlig med god vård utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Samarbetet med närstående kan genomföras av alla verksamheter.

Sammanfattning

Utöver att närstående ofta påverkas av individens tillstånd har de en viktig roll i individens liv och kan bidra med kunskap till personalen. Insatsen kan genomföras av alla verksamheter och innebär att med individens samtycke se närstående som en resurs som kan vara involverade under den tid som individen är i behov av vård och stöd. Det kan också innebära att erbjuda information och insatser till individen och hens närstående tillsammans. Om det inte är möjligt går det att erbjuda samarbete som en insats till närstående individuellt.

Genomförande

Ett gott stöd för närstående kan bland annat innebära att få

  • vetskap om att den närstående får den hjälp och det stöd hen behöver
  • information eller utbildning om individens tillstånd, symtom, behandlingsmetoder och prognos
  • hjälp med att förhålla sig till situationen och bli trygga i hur de kan hjälpa och stödja individen.

Samarbetet med närstående kan genomföras av alla verksamheter och arbetet innebär att personalen:

  • Inhämtar samtycke för att kunna lämna information till närstående från individen och skriver in det i journalen.
  • Berättar för individen att ett samarbete mellan vård, omsorg och närstående ger goda resultat.
  • Gör en nätverkskarta tillsammans med individen för att identifiera vilka närstående som är viktiga och kan vara lämpliga att bjuda in.
  • Förklarar för individen att det är betydelsefullt att samarbeta med de närstående som är viktiga för dem. Inled med att fråga vilka individen vill att ni ska kontakta.
  • Ser närstående som en resurs som kan vara ett viktigt stöd och bidra med information om individens behov.

För att kunna lämna ut sekretessbelagda uppgifter till närstående krävs samtycke från individen. Samtycket ska inhämtas av den som ansvarar för vården och dokumenteras i journalen. Sekretessen gäller även sådant som individ och närstående har berättat för personalen.

Sekretess är inte ett hinder för att ändå samarbeta med närstående. Personalen kan alltid träffa närstående och ge allmän information och individuellt stöd utan att lämna ut uppgifter om individen om hen inte lämnat samtycke.

När det gäller minderåriga finns ingen bestämd åldersgräns när föräldrarnas möjligheter att råda över sekretesskyddade uppgifter minskar utan hänsyn måste tas till det enskilda barnets ålder, mognad och utveckling i övrigt.

En förutsättning för att involvera närstående i beslut och planering av vård och insatser är att alla inblandade har tillräckliga kunskaper om tillståndet. Ibland kan det finnas problem som försvårar individens återhämtning. Det kan till exempel handla om skuldkänslor, olösta konflikter eller direkt våld. I sådana situationer är det särskilt angeläget att erbjuda närstående stöd och uppmärksamma eventuella barns behov av stöd och insatser.

Närstående kan ha mycket kunskap om individens behov av stöd. De kan också bidra med information om hur individen har mått och reagerat på händelser tidigare i livet. Till exempel vad som har triggat försämring eller återfall. Om det är möjligt bör de involveras i Återfallspreventionen och arbetet med att upprätta en eventuell Krisplan.

Tänk på att individer med nedsatt kognitiv funktion kan ha en god verbal förmåga men samtidigt ha svårigheter med att tolka och komma ihåg information. För att öka förutsättningarna för förståelse kan den muntliga informationen behöva kompletteras med skriftlig information och upprepas vid flera tillfällen.

Informationsbroschyrer och hänvisningar till webbsidor ger individen och närstående möjlighet att hämta in information i sin egen takt och vid flera tillfällen. Erbjud information till individ och närstående tillsammans. Om det inte är möjligt kan närstående informeras separat.

Närstående kan ha behov av hjälp med hur de ska bemöta och stödja individen. Många tillstånd innebär också en stor påfrestning på omgivningen. Risken finns att individen drar sig undan och isolerar sig eller att närstående tar på sig för stort ansvar. Med ökad kunskap om tillståndet kan stressen och oron hos närstående minska.

Ett högt känslotryck, det vill säga att individen kan påverkas negativt av närståendes oro, är mycket vanligt bland närstående till individer med psykiska besvär. Det kan bland annat yttra sig i:

  • Kritik eller fientlighet genom att visa ogillande för något som individen gör.
  • Känslomässigt överengagemang genom att överbeskydda och ge uttryck för att individen har liten förmåga att klara sig själv.
  • Överidentifikation genom att anse sig känna sin närståendes känslor och önskningar.
  • Extrem självuppoffring genom att försumma sig själv och sina egna behov.

Att känna sig kritiserad eller fientligt bemött kan leda till ökad stress hos individen och bidra till att symtomen förvärras. Psykoedukation till närstående minskar risken för ett högt känslotryck. Att som närstående få träffa andra med liknande erfarenheter och prata om sin situation kan också vara ett stöd. Närstående kan exempelvis erbjudas att delta i föräldragrupper eller att medverka i behandlingsprogram. Patient- och anhörigföreningar erbjuder också ofta stöd till närstående i olika form.

När syftet med psykoedukationen är att ge fördjupad kunskap, förståelse och färdigheter krävs ofta en mer omfattande utbildningsinsats. Psykoedukation ger bland annat kunskap om tillståndet och hur den påverkar individens livssituation och relationerna inom familjen. Målet med psykoedukation är att individen och närstående ska få bättre förutsättningar att vara delaktiga i planering och beslut rörande behandlingen och stödet.

Målet är också att den ökade kunskapen ska leda till att sjukdomen bli mer begriplig och hanterbar och därigenom öka individens känsla av egenmakt och framtidshopp.

Det kan till exempel göras genom 

ger bland annat kunskap om sjukdomen och hur den påverkar individens livssituation och relationerna inom familjen.

Målet med psykopedagogiken är att individen och närstående ska få bättre förutsättningar att vara delaktiga i planering och beslut rörande behandlingen och stödet. Målet är också att den ökade kunskapen ska leda till att sjukdomen bli mer begriplig och hanterbar och därigenom öka individens känsla av egenmakt och framtidshopp.

Det kan till exempel göras genom Case management.

Material

Handboken för anhörigkonsulenter, NSPH (pdf, ny flik)

Vem hjälper den som hjälper. En film om att se anhöriga som en resurs inom vården, NSPH

Stöd till anhöriga – Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa 

NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, bland annat anhörigprojektet

FMN, Föräldraföreningen mot narkotika

Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår