Om psykos, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Schizofreni och liknande tillstånd

Om tillståndet

Om psykos, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Psykos innebär en förändrad och uppenbart avvikande tolkning av omvärlden. Det finns flera olika psykossjukdomar av vilka schizofreni är den vanligaste.

Sammanfattning

  • Psykos innebär en förändrad och uppenbart avvikande tolkning av omvärlden. Individen som drabbas  kan ha svårt att sortera bland olika sinnesintryck (syn, hörsel, känsel). Ofta upplevs omvärlden skrämmande och hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar är vanliga. Vid en psykos påverkas även individens kognitiva funktioner som leder till oförmåga att koncentrera sig och fördela uppmärksamhet.
  • Psykotiska symtom eller psykotiska tillstånd kan även förekomma vid missbruk, mani, djup depression, läkemedelsbiverkan eller hjärnskada. Alla som drabbas av psykos har alltså inte schizofreni.
  • Ca 1500-2000 personer insjuknar varje år i psykotiska tillstånd i Sverige. 
  • Det finns olika flera olika psykossjukdomar där schizofreni är den vanligaste av dem. Knappt en halv procent av befolkningen har en schizofrenidiagnos (ca 0,45).  
  • Schizofreni kännetecknas av att individen både har så kallade negativa och positiva symtom.  Negativa symtom  innebär en förlust av funktion och förmågor. Vid schizofreni handlar det ofta om att  känslolivet påverkas genom att man känner likgiltighet, att man blir passiv, att man brister i förmåga att ta initiativ och fatta beslut och att man drar sig undan relationer. Positiva symtom, något som tillkommer,  är vid schizofreni ofta hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar.
  • Vid schizofreni drabbas individen även i olika grader av problem att bearbeta och/eller planera händelser och intryck.  Detta visar sig ofta i svårigheter att ta initiativ, tidsuppfattning, planera, organisera, skapa struktur i vardagen, motivera sig själv, bearbeta information, fördela och behålla uppmärksamhet. Minnesproblem och svårigheter att ta till sig och bearbeta information är också vanligt.
  • Schizofreni innebär ofta att individen behöver stöd för att klara sitt dagliga liv Sjukdomen påverkar dessutom ofta relationer till närstående/anhöriga och möjligheter att få och behålla ett arbete.
  • Vanligaste ålder för insjuknande i schizofreni är 18- 30 år men det finns anledning att tro att många har tidiga symtom innan insjuknandet varför man bör vara uppmärksam även tidigare. Enstaka tydliga insjuknanden förekommer hos yngre tonåringar. Kvinnor insjuknar oftast något senare i livet.
  • Personer med schizofreni har en ökad dödlighet i kroppsliga sjukdomar och kortare livslängd jämfört med befolkningen i övrigt. Även frekvensen av självmord är förhöjd.
  • Vi vet idag inte orsaken till schizofreni, men man anser att det är en kombination av en inre sårbarhet, som sannolikt är ärftlig, och yttre påfrestningar.

Målet med behandlingen för schizofreni/schizofreniliknande tillstånd är symtomlindring, förhindra återinsjuknanden i psykos,  förbättrad funktion och delaktighet samt möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Genomförande

Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Vård och insatsprogrammet inkluderar följande psykossjukdomar schizofreni, schizofreniform psykos, schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom, korta och övergående psykotiska syndrom, ospecificerad icke-organisk psykos.

  • Schizofreni. Är den vanligaste och allvarligaste av psykossjukdomarna. Individen har förutom upprepade insjuknanden i psykos också psykisk funktionsnedsättning. Sjukdomen drabbar individer olika. Med behandling och stöd återhämtar sig en del helt från sjukdomen medan de flesta har kvarstående problem och behöver stöd och behandling hela livet.
  • Akut schizofreniliknande psykos  Tiden som måste gå för att få diagnosen schizofreni varierar mellan olika diagnossystem.Om individen har symtom på schizofreni men dessa inte har varat tillräckligt länge för att ställa diagnosen brukar man kalla det för akut schizofreniliknande psykos.
  • Schizoaffektivt sjukdom: När individer som utöver schizofreni också har återkommande depressioner och manier benämns deras sjukdom som Schizoaffektiv.
  • Vanföreställningssyndrom: Individen  har en eller flera vanföreställningar men har inte någon funktionsnedsättning utöver det som har med själva vanföreställningarna att göra.  
  • Korta övergående och ospecificerade psykoser: Psykoser kan förekomma vid djup depression, maniska tillstånd,  beroendetillstånd och hjärnskada. Även olika droger kan utlösa psykoser. Omvälvande och svåra händelser kan också göra att en individ drabbas av en enstaka mer kortvarig psykos.

Hallucinationer är när  sinnesintryck (hörsel, syn eller känsel) uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten. Sinnesintrycken är verkliga för hen som upplever dem men där personer runt omkring hen inte uppfattar dessa.  

Vanföreställningar innebär att tolka verkligheten på ett sätt som är uppenbart felaktig för andra, som inte kan förstås mot bakgrund av personens kultur eller begåvning och som inte går att korrigera. Det kan till exempel vara att man är förföljd, att tecken och symboler i omgivningen  innehåller personliga riktade budskap.

Tankestörningar innebär att tankeförloppet är splittrat, antingen brist eller överflöd av tankar. Tankarna kan upplevas komma in i huvudet utifrån. Tankarna kan också upplevas vara möjliga att överföras till andra. Då nya tankar dyker upp, avbryter pågående tankar och distraherar gör det ofta att individen har svårt att tala sammanhängande.

Behandling vid långvarig psykossjukdom
Många som drabbas av långvarig psykossjukdom med psykisk funktionsnedsättning såsom schizofreni och schizoaffektiv sjukdom behöver omfattande insatser, från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, periodvis eller kontinuerligt under livet. En kombination av läkemedel och psykosociala insatser, som löpande utvärderas tillsammans med den drabbade och närstående, är avgörande för att undvika återinsjuknande i psykos, minska symtom och möjliggöra återhämtning.Stöd till att klara sitt dagliga liv med boende, arbete och sociala relationer tillsammans med kontroll av riskfaktorer i kombination med stöd till livsstilsförändringar är ofta en viktig del av behandlingen.

Behandling av korta, övergående psykoser
Har individen inte sovit på länge så kan hjälp att sova vara en första insats som hjälper tillfrisknandet från psykos. Många antipsykotiska läkemedel har god effekt på vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Efter att individen har tillfrisknat från psykosen kan ofta läkemedel trappas ner med noga uppföljning och stöd.

Material

Information om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Om schizofreni (Kunskapsguiden)
Filmade föreläsningar tema schizofreni (Kunskapsguiden)
Tema:schizofreni (karolinska institutet)
Fakta och råd om schizofreni (1177 Vårdguiden) 
Fakta och råd om psykos (1177 Vårdguiden) 
Kliniska riktlinjer om schizofreni (Svenska Psykiatriska Föreningen
PsykE Bas grundkurs för kommun och landstingspersonal
Kunskapsskrift om psykosåterfall (Schizofreniförbundet)
Det finns hjälp mot psykos, information till individ, närstående och personal (Psykos-R, Nationellt kvalitetsregister för psykosvård)

Kunskapssidor från Läkemedelsbolag
Leva med schizofreni, tips och råd till dig som lever med eller är anhörig/närstående (Janssen-Cilag AB)
Nyheter, råd och kunskap om psykossjukdomar (Otsuka Pharma Scandinavia AB)
Schizofreniskolan (Otsuka Pharma Scandinavia AB)

Brukar- och närstående föreningar
Schizofreniförbundet 
RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa
NSPH Nationell samverkan för psykisk hälsa

 

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår