Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Stöd för att sluta röka
Stöd till individer för att de ska sluta röka och därmed minska risken för kroppsliga sjukdomar.
Målgrupp eller situation
Individer som är i behov av stöd och behandling för att sluta röka, framför allt de med särskild risk. Till särskild risk räknas sjukdomar som t.ex. metabolt syndrom, KOL, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, depression, långvarig smärta eller högt blodtryck. Andra riskfaktorer kan vara låg socioekonomisk status, fysisk och kognitiv funktionsnedsättning samt flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt.
Kunskapsläge
All rökning är förenad med hälsorisker. Rökning orsakar till exempel sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och flera olika typer av cancer. Forskning har visat att rökstopp ökar chansen att bli alkohol- eller drogfri signifikant med upp till 25 % oberoende av om individen bibehåller rökfriheten eller inte.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Rökstopp ökar chansen för individer med beroendeproblematik att bli fri från annat beroende. Stöd för att sluta röka bör därför erbjudas samtidigt som insatser för annat beroende. Tillsammans med individen kartläggs behovet av stöd för egenvård för att sluta röka eller röka mindre.
Samma rekommendationer gäller för den som behöver hjälp med att sluta snusa.
Genomförande
En stor andel av de som missbrukar alkohol och droger är rökare, och ofta storkonsumenter, vilket gör att de utgör en högriskgrupp för att få rökrelaterade sjukdomar.
Utforma stödet tillsammans med individen
Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina behov och förutsättningar. I vilka situationer har individen svårt att avstå från rökning? Vilka aktiviteter kan avleda och ge avkoppling? För storkonsumenter av tobak är minskning av tobakskonsumtion en möjlig insats. Individer som tar läkemedel för att sluta röka kan behöva hjälp i vardagen att följa ordinationen.
Att sluta röka är många gånger svårt och kan ta lång tid. Fokusera på att lyssna aktivt, informera om rekommenderade metoder och försök att stärka individens tilltro till sin egen förmåga. Undvik restriktioner och att komma med “goda råd”. Erbjud kort information anpassad efter individens önskemål och förkunskaper och hjälp individen att själv söka upp information.
I ett hälsofrämjande samtal är det personalens uppgift att stödja individen till förändring. Ett exempel på rådgivande samtal är motiverande samtal som handlar om att individen själv formulerar sina problem och argument för förändring, och att man sedan stödjer förändringen.
Individer med beroende av alkohol och narkotika kan vara i behov av extra stödinsatser för fortsatt tobaksfrihet, eftersom olika typer av beroende kan förstärka eller avlösa varandra.
Hänsyn kan behöva tas till individens kognitiva funktion (till exempel minne, förmåga att sortera information, exekutiv funktion). Information kan behöva ges både muntligt och skriftligt, och upprepas vid flera olika kontakttillfällen.
Sluta röka ökar chansen att lyckas bryta annat beroende
Individer som lyckas sluta röka har också större chans att bli fria från annat beroende. Stöd för att sluta röka bör erbjudas samtidigt som insatser för annat missbruk eller beroende. Rökavvänjningen kan påbörjas samtidigt som insatser för annat beroende eller avvakta stabil nykterhet eller drogfrihet.
Abstinenssymtomen vid tobaksavvänjning kan påminna om abstinenssymtom vid upphörande av intag av alkohol och narkotika.
Rådgivande samtal i hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården bör erbjuda Kvalificerat rådgivande samtal (i dagligt tal rökavvänjning) som är teoribaserat och strukturerat enligt en metod. Det kan göras individuellt eller i grupp.
Sluta röka-linjen
Sluta röka-linjen erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd för att sluta använda tobak. Det finns även information och stöd för vårdgivare. Sluta röka-linjen förskriver inte läkemedel eller ger medicinska råd.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning enligt vårdplan, genomförandeplan eller motsvarande.