Rådgivande och psykosociala insatser för vuxna

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Behandling och stöd

Rådgivande och psykosociala insatser för vuxna

Rådgivande och stödjande insatser kan ges vid enklare problematik, i väntan på utredning eller som del av stöd och behandling vid diagnos.

Målgrupp eller situation

Individer med

  • lättare svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser
  • förmodad adhd i väntan på utredning
  • fastställd adhd.

Kunskapsläge

Nationella riktlinjer är under utarbetande av Socialstyrelsen.

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Rådgivande och psykosociala insatser kan och bör ges direkt när behov identifierats. Stödet bör utgå och anpassas utifrån aktuella symtom, funktion och behov och förutsätter inte diagnos.

Vid lindrigare svårigheter
Det kan vara en tillräcklig hjälp att begripliggöra uppvisade symtom och ge råd för vardagen.

Vid mer uttalade problem
Information och råd kan ge ökad hanterbarhet i väntan på fortsatta utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om symtom, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka.

Vid större svårigheter
Insatser kan ges i väntan på diagnostisk utredning. Vid diagnostiserad adhd kan rådgivande och psykosociala insatser utgöra en del av den inledande behandlingen.

Genomförande

Insatserna bör föregås av initial kartläggning på primärvårdsnivå eller specialistnivå.

Information och råd ges till både individen och de närstående. Information och råd ska alltid anpassas till individens förutsättningar och förkunskaper.

  • Normalisera och begripliggör reaktioner på livshändelser och svårigheter.
  • Erbjud samtal om copingstrategier.
  • Ge egenvårdsråd och stöd till livsstilsförändring för allmänt välbefinnande. Det kan handla om sömnhygien, kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Motiverande samtal, MI, är ett hjälpsamt verktyg för förändring.
  • Ge råd om att anpassa krav, i hemmet och på arbetet, och om närstående deltar också råd om bemötande.
  • Informera om diagnosen adhd, med avseende på orsaker, förekomst, och vanliga behandlingsalternativ och hänvisa till informationsmaterial från t.ex. Attention och Vårdguiden 1177.
  • Lotsa till annan hjälp för stressande faktorer och överbelastning som kan påverka individens mående, till exempel budget- och skuldrådgivning, familjerådgivning och företagshälsovården.
  • Kognitivt stöd kan underlätta vardagen och till viss del kompensera de kognitiva svårigheterna. Det kan handla om anpassningar i den fysiska miljön, stöd för att etablera rutiner eller hjälpmedel.
  • Kartlägg orsaker till och ge insatser vid sömnproblem.
  • Vid psykisk ohälsa som påverkar föräldraförmåga bör man rekommendera att individen etablerar egen kontakt med sjukvård eller socialtjänst.

Uppföljning

Insatser ska alltid följas upp så att man kan ta ställning till om de varit tillräckliga eller om ytterligare insatser behövs.

I ett uppföljande samtal om aktuell situation och genomförda insatser bör man

  • skatta symtom och funktion
  • bedöma om insatser i hemmet och i studier eller på arbetet är tillräckliga
  • bedöma om det finns ett riskbruk eller skadligt bruk.

Har man gjort en samordnad individuell plan, SIP, ska den följas upp.

Individens funktionsnivå avgör om ytterligare insatser behövs. Om uppföljningen visar att problemen kvarstår eller har förvärrats med ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet bör man ta ställning till behovet av en diagnostisk utredning.

När insatserna ges som del i behandling efter diagnos ger uppföljningen ett underlag för att ta ställning till om ytterligare insatser behövs.

Om det inte behövs ytterligare insatser avslutas kontakten med tydlig information om hur ny kontakt kan tas om svårigheterna återkommer eller tilltar, till exempel i samband med stora förändringar eller livsomvälvande händelser.

Material

Kunskapsstödet Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)

Riksförbundet Attention

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår