Behandling vid diagnostiserad adhd, barn och ungdomar

Psykoedukation är basen i behandlingen, och bör ges till både barnet eller ungdomen och närstående. Med kunskap minskar risken för negativa reaktioner och negativa samspelsmönster.

Psykoedukation omfattar information och råd

Om adhd:

• förekomst, orsaker, prognos och variation över livet
• symtomens uttryck i vardagen
• vad i miljön som kan bidra till eller försämra symtom.

Svårigheter vid adhd:

• vanliga svårigheter som t.ex. sömnproblem
• andra vanliga psykiatriska tillstånd vid adhd
• hur adhd påverkar familjen som helhet, t.ex. föräldraskapet och syskons roll.

Olika typer av insatser:

• information om olika typer av behandlingar
• hur bemötande, krav- och ambitionsnivå hemma och i skolan kan anpassas
• sömnhygien, kost och fysisk aktivitet
• kognitivt stöd, t.ex. tidshjälpmedel, påminnelsesystem, scheman
• samhällets stödinsatser.

Barn och ungdomar i åldrarna 6–17 år med adhd utan annat samtidigt psykiatriskt tillstånd bör erbjudas läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika. Vid adhd i kombination med andra psykiatriska tillstånd kan läkemedelsbehandling erbjudas, men med större försiktighet. Läkemedelsbehandlingen bör alltid erbjudas som del i en multimodal behandling.

Behandling vid adhd innefattar flera kompletterande insatser som planeras och utförs av olika aktörer i samverkan, oftast sjukvården och förskolan/skolan. Effektiv samverkan och samordning bidrar till en helhetssyn på barnets eller ungdomens behov, möjliggör att insatser ges utan dröjsmål och leder till bättre effekt av de insatser som ges.

Resultatet av utredningen och den samlade bedömningen bör kommuniceras till barnets eller ungdomens förskola eller skola och ligga till grund för anpassningar i förskole-/skolmiljön.

En samordnad individuell plan, SIP, upprättas vid behov av samordning av insatser mellan olika huvudmän.

Föräldrar med egen problematik

När barnet eller ungdomen utreds för adhd eller när behandling inleds händer det att föräldrar tar upp att de känner igen svårigheterna hos sig själva. Till exempel adhd eller depression hos föräldern kan försvåra behandlingen och då kan man behöva vägleda föräldern till egen hjälp.

Anpassningar bör göras koordinerat i hem och skola. Anpassning vid adhd handlar till exempel om att

• anpassa bemötande, kravnivå och förväntningar efter barnets förmåga
• avgränsa och tydliggöra uppgifter
• reducera intryck i miljön
• lägga in pauser
• ge omväxling med fysisk rörelse eller byte av uppgift.

Kognitivt stöd

En arbetsterapeutisk utredning kan visa vilka behov som finns för att få vardagen att fungera bättre och ligger till grund för arbetsterapeutisk behandling. Olika kognitiva stöd kan underlätta och till viss del kompensera för svårigheterna, till exempel:

• struktur och rutiner
• dygnsrytm och rutiner för sömn
• strategier för att hantera tid
• strategier för att komma ihåg
• att upprätthålla motivation och koncentration
• anpassning av miljö
• förhållningssätt och bemötande
• kognitiva hjälpmedel.

Utifrån prioriterade aktivitetsområden kan man ge förslag på individuella lösningar i form av exempelvis kognitivt stöd, sömnhygieniska insatser samt tips och råd om konsumentprodukter och vardagsteknik som kan få vardagen att flyta på bättre.

Om barnet eller ungdomen bor på flera ställen kan gemensamma rutiner och möjlighet att ta med eller ha dubbla hjälpmedel betyda mycket.

Adhd hos barn och ungdomar utlöser oftare än annars en negativ föräldrastil med kritik och tjat, vilket leder till ökade konflikter mellan förälder och barn. Barnets eller ungdomens funktionsnedsättning medför ofta en ökad belastning på föräldraskapet, något som i sin tur ökar risken för separation.

Program för föräldraskapsstöd

Program för föräldraskapsstöd är till hjälp både för föräldrar som själva upplever att de har behov av stöd i sitt föräldraskap och för föräldrar till barn med beteendeproblem eller risk att utveckla beteendeproblem.

Program för föräldraskapsstöd har särskild betydelse när föräldern har svårt att omsätta råd och psykoedukation i vardagen, till exempel på grund av att samspelet i familjen är ansträngt eller när föräldern själv har adhd.

Metoden CPS – Problemlösning i samförstånd

Metoden CPS, Problemlösning i samförstånd (Collaborative and proactive solutions), är användbar i alla åldrar vid beteendeproblem som har sin grund i bristande flexibilitet och låg frustrationstolerans och syftar till att hjälpa föräldrar och barn att hitta samarbetslösningar. Den har effekt vid problemskapande beteende hos barn med adhd och trotssyndrom. Svåra adhd-symtom hos barn kan förbättras med en kombination av CPS och läkemedelsbehandling.

För barn och ungdomar som haft effekt av läkemedelsbehandling men fortsatt har nedsatt funktion i vardagen kan man överväga psykologisk behandling, som färdighetsträning och kognitiv beteendeterapi, KBT.

KBT-behandlingen bör fokusera på problem eller svårigheter som till exempel socialt samspel med jämnåriga, självkontroll, problemlösning, att lyssna, att handskas med och uttrycka känslor eller träning av acceptans av adhd-symtomen.

Behandling av adhd syftar även till att minska risken för och behandla andra samtidiga psykiatriska tillstånd. Vid annan samtidig diagnos bör man värdera hur adhd-symtomen påverkar och påverkas av det andra tillståndet.

Om det andra tillståndet bedöms vara sekundärt till adhd kan symtomen ofta förbättras genom behandling för adhd. Behandling av adhd leder till förbättrade möjligheter för barnet eller ungdomen att tillgodogöra sig annan behandling, till exempel att kunna genomföra hemarbete med exponering vid KBT för samtidigt tvångssyndrom. I andra fall kan de båda tillstånden behöva behandlas parallellt.

Vanliga samtidiga psykiatriska tillstånd som till exempel lindrig depression, ångestsyndrom och trotssyndrom bör behandlas parallellt med adhd.

Vid adhd med samtidiga svårare tillstånd som till exempel svår depression, svår ätstörning, PTSD eller skadligt bruk eller beroende, se behandling vid komplexa behov.

Vården ska uppmärksamma munhälsan i samband med besök. Ställ frågor eller använd munbedömningsinstrument. Barn och ungdomar med adhd kan behöva stöd för att upprätthålla rutiner för tandborstning och det kan även behövas extra uppföljning via tandvården. Rekommendera kontakt med tandvården vid behov. Besöken kan anpassas för de barn eller ungdomar som har oro eller rädsla inför kontakt med tandvården.