Uppföljning av stödinsatser i förskolan och skolan

De generella anpassningar som görs för hela gruppen, dvs arbetet med att organisera och planera för undervisningen inom ramen för ledning och stimulans samt tillgängliggöra lärmiljöer, bör följas upp inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. De insatser eller anpassningar som ges på gruppnivå men som är förutsättningar för att ett enskilt barn eller elev ska må bra och utvecklas i förskolan eller skolan ska följas upp individuellt. Uppföljningen kan genomföras på olika sätt beroende på vad som avses. 

Exempel på frågor till barn eller elever för att följa upp ledning och stimulans: 

• Trivs du i förskolan eller skolan?
• Lyssnar andra på dig i förskolan eller skolan?
• Får du den hjälp och uppmuntran du behöver för att lära dig?
• Är det tydligt vad du ska göra i förskolan eller skolan?
• Känner du att du kommer till din rätt och utvecklas i skolan, både socialt och kunskapsmässigt?

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag för att följa upp ledning och stimulans?

• Hur planerar vi för att alla elever ska kunna ta till sig undervisningen?
• Hur genomför vi undervisningen så att alla elever kan ta till sig undervisningen?
• Hur stimulerar vi elever att vilja lära sig?
• Hur säkerställer vi att eleverna får förutsättningar att utveckla sociala förmågor och välmående?

Det är arbetslaget eller läraren som ansvarar för uppföljningen av tillgänglighet i lärmiljöer. 

Exempel på frågor till barn i förskolan:

• Vad tycker du bäst om att göra här?
• Var är det roligast att vara?
• Vet du var leksaker och annat som du vill använda finns?
• Är det lätt att hitta rum där du kan göra olika saker?
• Vad gör du om du behöver hjälp med något?
• Får du veta när du gjort något bra?

Exempel på frågor till elever i skolan:

• Tycker du att det är tydligt vad du ska göra i skolan och hur? 
• Undervisar läraren på ett sätt som fungerar för dig? Är material och uppgifter anpassade utifrån dina förutsättningar?
• Är det lätt att hitta det du behöver i klassrummet?
• Kan du koncentrera dig och lära dig i klassrummet? Vad behöver du för att kunna fokusera? 
• Har till exempel stressboll, hörselkåpor och skärmar varit till hjälp för dig? Har du haft nytta av digitala hjälpmedel?
• Har du förslag på hur skolan kan bli en bättre plats för lärande och trivsel?
• Känner du dig trygg i skolan? Vad skulle kunna öka din känsla av trygghet?
• Får du positiv och tydlig återkoppling när du gör något bra?

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag i förskola och skola:

• Hur säkerställer vi att barn och elever vet vad de ska göra (vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen)  
• Finns det tillräckliga fysiska anpassningar i lärmiljön för barn och elever med olika funktionsnedsättningar?
• Hur tar vi reda på hur barn och elever upplever den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön?
• Hur bidrar skolans lärmiljö till elevernas förutsättningar att nå kunskapsmålen?
• Finns det alternativa läromedel eller tekniska hjälpmedel för elever med olika inlärningsstilar eller behov, t.ex. talande böcker eller text-till-tal-program?

Uppföljningen ska ske kontinuerligt utifrån insatser och behov och bör inkludera en analys av

• om insatser har genomförts som planerat
• i vilken utsträckning stödet haft förväntad effekt
• om barnet utvecklas i riktning mot målen i läroplanen
• nya omständigheter som påverkar behovet av stöd
• barnets och vårdnadshavares upplevelse av stödet.

Exempel på frågor till barnet och/eller vårdnadshavare: 

• Vad har du lärt dig på förskolan? 
• Finns det något som är svårt? Vad är roligt?
• Vilka andra barn är du med på förskolan?
• Får du hjälp på förskolan och av vem?
• Finns det något du är extra stolt över att du kan göra nu?
• Vad skulle du vilja göra mer av eller lära dig i förskolan?

Formulera om frågorna om de ställs till vårdnadshavare. 

Exempel på frågor till förskollärare och arbetslag för att följa upp stöd i förskolan: 

• Har observationer genomförts och vad har de visat?
• Vilket stöd har getts? 
• Hur har stödet anpassats för att möta barnets behov?
• Har det tillkommit svårigheter och vilket stöd behöver barnet för att överkomma dessa?
• Finns särskilda intressen eller talanger hos barnet som kan utvecklas vidare?
• Vilka framsteg ser ni hos barnet?

Läraren ansvarar för uppföljning av extra anpassningar och elev och vårdnadshavare ska alltid vara delaktiga. 

Exempel på frågor till eleven: 

• Har anpassningarna hjälpt dig i inlärningen? 
• Har du fått hjälp att delta i grupparbeten och lärande tillsammans med andra?
• Har du fått tillräcklig hjälp?  
• Har du fått vara med och påverka anpassningarna?
• Finns det något mer som du skulle vilja ha eller behöver för att underlätta ditt lärande eller din vardag i skolan?
• Märker du någon skillnad i hur du upplever skolan och klarar ditt skolarbete sedan anpassningarna infördes?

Det är bra att konkretisera frågorna ytterligare och ange den specifika anpassningen, till exempel ditt eget färgschema, tidsstöd, skolmaterial.

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag: 

• Vad var målet med anpassningarna?
• Möter anpassningarna elevens behov i undervisningen?
• Märks några positiva förändringar eller framsteg hos eleven sedan anpassningarna infördes?
• Syns skillnader i elevens beteende, engagemang eller lärande?
• Finns det svårigheter att upprätthålla anpassningarna? Behövs stöd för detta?
• Vilken feedback ger eleven och vårdnadshavare på anpassningarna?

Om genomförda anpassningar har haft önskad effekt bör man arbeta för att vidmakthålla effekten över tid. 

Om genomförda anpassningar inte gett tillfredsställande effekt bör detta leda till att kartlägga ytterligare för att komma fram till förslag på justeringar i de extra anpassningarna. Vid behov ska även en utredning av behov av särskilt stöd genomföras.

I uppföljningen av särskilt stöd tar man reda på om åtgärdsprogrammet följts och om åtgärderna gett önskvärda resultat. Om åtgärderna är otillräckliga revideras åtgärdsprogrammet utifrån det som framkommer i uppföljningen. Uppföljning kan ske vid olika tidpunkter utifrån olika insatser. 

Alla som varit delaktiga i att ge stödet ska delta när man gör en utvärdering av åtgärdsprogrammet. För att avsluta ett åtgärdsprogram behöver man ha gjort bedömningen att eleven har förutsättningar att klara sitt skolarbete utan särskilt stöd.

Exempel på frågor till eleven: 

• Har det särskilda stödet hjälpt dig i skolan?
• Vad tycker du har varit mest hjälpsamt och när?
• Har stödet påverkat ditt självförtroende i skolan? 
• Känner du dig trygg med de vuxna som ger dig särskilt stöd? Vad tycker du om samarbetet med dem?
• Kan du berätta om några specifika strategier eller tekniker som du har lärt dig och som du använder i skolan?
• Tror du att du behöver fortsatt stöd och i så fall varför och på vilket sätt? 
• Är det något annat du vill berätta om hur du upplever stödet eller din skolsituation?

Det är bra att konkretisera frågorna ytterligare och ange det specifika stödet, t.ex. utökat vuxenstöd, placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad timplan.

Exempel på frågor till lärare och/eller arbetslag: 

• Vilka konkreta mål och indikatorer för måluppfyllelse har fastställts för eleven i åtgärdsprogrammet?
• Har alla planerade åtgärder genomförts, på vilket sätt och i vilken utsträckning?
• Vilka verktyg eller pedagogiska strategier används för att hjälpa eleven att uppnå målen?
• Hur möter det särskilda stödet elevens förutsättningar till lärande utifrån identifierade behov? 
• Märks några positiva förändringar eller framsteg hos eleven?
• Verkar stödet ha gett förändringar i elevens engagemang, deltagande eller beteende i klassrummet?

En utvärdering av åtgärdsprogrammet ska inkludera en analys av

• om elevens behov, definierade i den pedagogiska utredningen, tillgodoses av åtgärderna
• om åtgärderna genomförts som planerat
• i vilken utsträckning mål och delmål har uppnåtts 
• om eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
• nya omständigheter påverkar elevens behov av stöd
• det särskilda stödets effekt på elevens framtida förutsättningar för fortsatta studier.

Använd olika underlag för att få en helhetsbild av barnets eller elevens utveckling och lärande såsom

• närvarostatistik
• observationer i olika situationer och miljöer
• samtal med barnet eller eleven och vårdnadshavare
• självskattning och kamratbedömning, t.ex. enkäter, intervjuer eller skattningsformulär 
• annan kartläggning av kunskapsutvecklingen
• betyg och resultat på prov och andra tester 
• formativ bedömning.

Vad som ska dokumenteras och hur det ska göras varierar beroende på vilken typ av stöd som uppföljningen handlar om.

Ledning och stimulans

Det finns inget lagkrav på specifik dokumentation av ledning och stimulans. Förskolan har krav på dokumentation som syftar till att följa barnens utveckling och lärande men också att analysera och utvärdera utbildningens kvalitet. Skolans ledning och stimulans kan dokumenteras i Skolverkets omdömesblanketter.

Stöd till barn i förskolan

Stödinsatser för enskilt barn i förskolan ska dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska visa på hur förskolan möter barnets behov och stödjer utveckling och lärande. I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är rektorn som bestämmer hur insatserna ska följas upp och dokumenteras.

Extra anpassningar

Krav på dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt beroende på skolform. I årskurs 1–5 ska extra anpassningar dokumenteras och följas upp i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, IUP, medan det i årskurs 6–9 är upp till rektor hur extra anpassningar dokumenteras. I gymnasiet finns inget formellt krav på dokumentation men det är rektors ansvar att stödja lärarna i deras arbete att utveckla effektiva former för dokumentation.

Särskilt stöd

Skolan ska dokumentera utredningar om behov av särskilt stöd skriftligt. Åtgärdsprogrammet är en samlad dokumentation av elevens behov och de insatser som har eller ska genomföras.