Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende

Utreda och bedöma behov av insatser enligt LSS

Gå till huvudsidan: Adhd

Märkning

Uppdaterad: 2023-03-30
Utförare: Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri
Yrkesroll: Arbetsterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Stöd i boende | Boendestöd
Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Målgrupp eller situation

Individer som tillhör personkrets 1, 2 eller 3 enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Adhd i sig ger inte rätt till insatser enligt LSS men kan i kombination med annan funktionsnedsättning vara grund för stöd enligt LSS.

Kunskapsläge

Bedömning av insatser regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Barn, ungdomar och vuxna som har svårt att klara vardagen kan ansöka och beviljas stöd enligt lagen om stöd och service (LSS). Innan stöd enligt LSS beviljas genomförs en utredning för att fastställa huruvida individen tillhör någon av personkrets 1, 2 eller 3 samt en kartläggning av resurser och behov.

Genomförande

Insatser enligt LSS är frivilliga och beviljas utifrån en skriftlig eller muntlig ansökan. Vid en ansökan inleder handläggare en utredning. Utredningen ska ge svar på frågorna:

Tillhör individen personkrets 1, 2 eller 3 enligt LSS?
Vilka behov behöver tillgodoses?
Kan behoven tillgodoses på annat sätt än med LSS?

Beslut om huruvida insatser beviljas eller inte ska dokumenteras och kommuniceras till individ eller till vårdnadshavare om det rör ett barn eller ungdom. I de fall där ansökan avslås helt eller delvis ska individen få information om hur hen kan överklaga beslutet. Om en insats inte kan beviljas enligt LSS kan individen ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Då utreder och bedömer man behovet av insatser enligt socialtjänstlagen för barn respektive vuxna.

Om utredningen visar att det finns behov av stöd kan någon eller några av LSS tio olika typer av insatser beviljas.

Handläggningsprocessen bör ge en helhetsbild som ringar in individens livsområden, exempelvis familj, sociala relationer, arbetsliv och skola och hur funktionsnedsättningen påverkar vardagen.

Under handläggningsprocessen är det centralt att handläggaren tänker på att den sökande står i beroendeställning. Utredningen bör genomföras på ett sätt så att individen får möjlighet till inflytande.

Personkrets 1, 2 och 3

För att beviljas stöd enligt LSS ska individen som ansöker om stödet tillhöra personkrets 1, 2 eller 3. Hit hör individer med:

utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vid ansökan om stöd enligt LSS görs en utredning av personkretsen. För att genomföra utredningen krävs ofta skriftliga underlag, exempelvis från habilitering, psykiatri, primärvård och skola. Ansvarig handläggare avgör vilka underlag som behöver inhämtas.

I de fall där det tydligt framgår att individen tillhör personkrets 1, 2 eller 3 eller om utredning av personkrets genomförts vid ett tidigare tillfälle görs ingen ny utredning.

Utredningssamtalet

Under ett eller flera samtal kartlägger ansvarig handläggare vilka resurser, behov och önskemål som individen har. Samtalet bör genomföras på ett sådant sätt att individen som ansökt om stöd bemöts med respekt och empati. Utredande handläggare bör säkerställa att kommunikationen förs på ett sådant sätt att individen kommer till tals och känner sig delaktig. Handläggaren ska använda sig av alternativ kompletterande kommunikation om individen behöver det, till exempel Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK).

Handläggaren bedömer utifrån ålder, mognad och situation på vilket sätt och i vilken omfattning barnet eller ungdomen ska vara delaktig i utredningen.

Uppföljning

Den som fattar beslut om insatser enligt LSS ansvarar också för att beslutet verkställs och följs upp. I beslutet ska det framgå när uppföljningen ska göras. Genomförandeplanen ska hållas aktuell och behöver därför revideras i samråd med individen när situationen förändras.