Boendestöd

Boendestödet i praktiken kan handla om att motivera varför man behöver göra vissa saker, förklara hur vardagsaktiviteter går till, träna på dem och ibland följa med som stöd. 

Boendestödet kan bestå av en eller flera olika delar, till exempel:

• Sköta sin ekonomi
  Betala hyra och räkningar, ansluta autogiro, ansöka om god man, lotsa till budget- och skuldrådgivare.
  
  
• Sköta hemmet
  Städa, tvätta, använda gemensam tvättstuga, handla och planera mat.
  
  
• Ta ansvar för sitt boende
  Kontakt med grannar, vad som är otillåtna störningar.
  
  
• Kontakt med vården
  Söka vård och upprätthålla kontakter med hälso- och sjukvård, psykiatri och tandvård.
  
  
• Goda relationer
  Fungerande kontakt med närstående och fungerande socialt samspel.
  
  
• Meningsfull sysselsättning
  Daglig sysselsättning, delta i stödgrupper, brukarföreningar eller fritidsaktiviteter, söka jobb eller studera.
  
  
• Myndighetskontakter
  Söka bidrag, kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, andra sociala förvaltningar.
  
  
• Levnadsvanor och livsstil
  Bra kost, god sömn, fysisk rörelse och social kontakt. Minska alkoholkonsumtion och tobaksanvändning. Sköta sin hygien.
  
  
• Struktur och rutiner i vardagen
  Stöd i att prova ut och lära sig använda kognitiva stöd.

Boendestöd kan beviljas vid olika former av boende. Individen kan ha en egen bostad eller boende med stöd.

Så går handläggningen av bostadsstöd till:

1. Individen ansöker om boendestöd hos socialtjänsten.
2. Handläggare på socialtjänsten utreder vilket stöd individen behöver i sin vardag i bostaden.
3. Handläggaren fattar beslut, och om boendestödet beviljas ger man ett tidsbegränsat bistånd och sätter upp mål för insatsen.
4. Målen med boendestödet beskrivs i ett uppdrag.
5. Boendestödjaren eller utföraren formulerar i en genomförandeplan hur boendestödet ska genomföras för att nå de uppsatta målen.

När man utreder hur behovet av boendestöd ser ut gör man en kartläggning av individens situation och behov. Om boendestöd beviljas utformar man det tillsammans och efter individens förutsättningar. 

Utredning och kartläggning

I utredningen kartlägger man vad individen behöver stöd med för att hantera sin vardag, vilka styrkor och svagheter hen har och mål med insatsen. Det kan till exempel handla om

• levnadsvanor och förmåga att sköta sitt hem
• förmåga hantera ekonomi, behov av god man
• social situation
• sysselsättning
• delta i samhällsinkluderande aktiviteter
• eventuellt missbruk eller beroende.

Utforma boendestödet

När man utformar boendestödet behöver man kunskap om individens förutsättningar och behov. Man kan behöva ta hänsyn till nedsatt kognitiv funktion (till exempel försämrat minne, koncentrationsförmåga eller exekutiv funktion), stark stress och/eller bristande praktiska kunskaper. 

Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Ta reda på:

• Vilka kunskaper har eller saknar individen?
• Vad gör individen trygg nog att utföra eller prova aktiviteter?
• Vilka aktiviteter, situationer och personer får individen att må bra?
• Vad motiverar individen?

Om individen har kontakt med kommunal hälso- och sjukvård bör stödet planeras gemensamt. Läkemedel får bara hanteras och administreras efter beslut från läkare.

Individer i behov av boendestöd behöver ofta också stöd med motivationen. Det kan handla om att öka motivationen till att ta emot stöd, bli mer självständig, skapa och upprätthålla en struktur i vardagen, ta sina mediciner eller fullfölja andra behandlingar. 

Ett sätt att arbeta med motivationen är att använda sig av metoden motiverande samtal.

Genomförandeplanen bör också innehålla en krisplan. I den konkretiserar man dels vad individen själv kan göra vid känslor av ensamhet, stress, och/eller försämring eller återfall i psykos, dels vad andra runt omkring ska göra.