Delaktighet/medbestämmande

Schizofreni och liknande tillstånd

Kommunikation och delaktighet

Delaktighet/medbestämmande

Att arbeta aktivt för att individen ska ha information och inflytande över den vård och omsorg som ges förbättrar återhämtningen och självständigheten.

Sammanfattning

Att utifrån individens förutsättningar och behov:

  • Informera om vilka alternativa insatser som ev finns
  • Diskutera insatsernas utformning, ta upp för- och nackdelar
  • Tillsammans fatta ett beslut
  • Utforma och genomföra insatserna efter individens behov och önskemål
  • Följa upp att delaktigheten består

Genomförande

Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter. Därför är det nödvändigt att involvera honom eller henne både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet. För att tillgodose individens rätt till delaktighet är det en stor fördel att ha kännedom om den enskildes kognitiva funktion (minne, exekutiv funktion mm). Information kan till exempel behöva upprepas vid flera kontakttillfällen och anpassas språkmässigt, både muntligt och skriftligt.

Vid psykossjukdom finns särskilda utmaningar för individens möjlighet till delaktighet.

  • Traditionellt förhållningssätt bland personal där man ser sig som “experten” och individen som passiv mottagare av information och insatser
  • Självstigma vilket inkluderar låg tilltro till sin förmåga att fatta beslut
  • Kognitiva nedsättningar som försvårar möjligheten att ta till sig och bearbeta information samt agera utifrån denna.

Dessa utmaningar behöver vi som personal ta hänsyn till genom att alltid:

  • Ödmjukt efterfråga vad som är viktigt för just denna individ
  • Ta oss tid att ställa frågor och försöka förstå
  • Värna individens rätt till självbestämmande gentemot anhöriga/närstående, annan personal, myndigheter och verksamheter.
  • Låta beslut ta tid, vara kreativa och hitta individuellt anpassade lösningar.

Systematiskt arbete för delaktighet

Ett väl fungerande arbete för ökad delaktighet bidrar till ökad vilja och förmåga att delta i beslutsfattande. Känslan av sammanhang, förkortat KASAM, är av stor betydelse för hälsotillståndet och bygger på:

  • Meningsfullhet - att vilja och en känsla av att det är värt ansträngningen.  
  • Begriplighet - att förstå och kunna skapa struktur och regelbundenhet
  • Hanterbarhet - att kunna och uppleva att man har resurser - inte behöva känna sig hjälplös.

Ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete för ökad delaktighet innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården på flera sätt stärker förutsättningarna för den enskildes engagemang i livssituationer. För minderåriga är det även mycket viktigt att stödja familjens delaktighet. Det handlar om att:

  • Utgå från individens tillfälle, förmåga och vilja till delaktighet
  • Arbeta med en helhetssyn
  • Använda kunskap om individens funktionstillstånd och stödbehov
  • Utforma stödet med och för den enskildes delaktighet
  • Ta reda på vilka aktiviteter som är viktiga för individen
  • Ge arbetsfrämjande stöd på flera nivåer som kan göra det möjligt för den enskilde att få och behålla ett förvärvsarbete och för ungdomar motsvarande vad det gäller skolgång.
  • Välja och använda metoder och arbetssätt med insikt om det osäkra kunskapsläget inom området.

Stöd i arbetet med delaktighet

Som stöd för arbetet med delaktighet finns det flera olika metoder och modeller att använda, några exempel är:  

  • Delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM).
    Delat beslutsfattande innehåller olika verktyg för att underlätta individens deltagande i beslut som rör det egna tillståndet. Verktygen är utformade för att hjälpa den enskilde att förstå olika alternativ och kunna väga fördelar och nackdelar mot varandra. Läs mer under insatsen Delat beslutsfattande.
  • SIP, Samordnad individuell plan
    Om individen får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (och ev fler aktörer) ska en samordnad individuell plan (SIP), upprättas om det finns behov av samordning. Planen formuleras av berörda verksamheter och individ tillsammans och i de fall individen inte motsätter sig det, även i samråd med anhöriga. Planen bidrar också till att integrera insatser, och tydliggöra ansvarsfördelningen. Läs mer under SIP, Samordnad individuell plan.
  • Personligt ombud
    Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av en individ med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning. Ombudet ska ta till vara individens intressen, stärka den enskildes förmåga till inflytande och självständighet i vardagen.

Material

Om vård och omsorgstagares delaktighet (Socialstyrelsen)
Vägar till ökad delaktighet, kunskapsstöd för socialtjänsten i arbete med stöd och service enligt LSS (Socialstyrelsen)
Att ge ordet och lämna plats, vägledning om brukarinflytande (Socialstyrelsen). 
Brukarkraft, resurscentrum för brukarinflytande- webbplats

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke
  • Typ av behandling/stöd: Anpassning | Hjälpmedel, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår