Schizofreni och liknande tillstånd
Kommunikation och delaktighet
Delat beslutsfattande
En metod för att individen, de professionella och övriga i individens nätverk ska ta beslut gemensamt om individens vård och omsorg samt dela all relevant information.
Målgrupp eller situation
Individer med behov av insatser från socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Hänsyn kan behöva tas till nedsatt kognitiv funktion och till individens egen uppfattning om sitt behov av insatser.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda delat beslutsfattande till individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 2).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Delat beslutsfattande är en metod för att tillsammans med individen arbeta mot målet att alla beslut i vård och omsorg som rör individen, ska vara gemensamma beslut dvs. att individen, de professionella samt ev. övriga i nätverket är överens. I metoden ingår att:
- Förmedla information om alternativ
- Tydliggöra individens egna önskemål
- Fatta gemensamma beslut om behandling eller stödinsatser
- Lägga upp en plan, enligt modellen delat beslutsfattande
Genomförande
Delat beslutsfattande är inte bara en metodik. Det handlar om inställning, vilja och attityd. Centralt i processen är personen själv och hens erfarenhet av psykisk ohälsa. Både individen och vård-/omsorgspersonal behöver tro på och vilja använda individens egen kraft och erfarenheter. Delat beslutsfattande innebär att överläggningar och beslut inte sker om, för eller åt, utan tillsammans med individen. Det är ett samarbete som leder till att både brukare och personal delar samma information och utifrån informationen görs ett gemensamt val - ett delat beslut fattas.
Insatsen kräver vanligtvis någon form av beslutsstöd. Beslutsstöd kan vara skriftlig information om olika insatser och/eller att få träffa en person som kan berätta om en verksamhet eller visa olika hjälpmedel. Se även Information till individ och närstående/anhöriga. Psykoedukativa och psykosociala insatser som till exempel IMR och NECT, modeller för case management /vård- och stödsamordning alternativt fast vårdkontakt, samspelar väl med arbetet för delat beslutsfattande.
Centrala delar i delat beslutsfattande
- Det måste finnas en behandlingskultur med värderingar som respekterar och har tilltro till individens egen vilja och kraft.
- Det måste finnas mer än ett alternativ att välja mellan. En verksamhet behöver därför vara flexibel och kunna anpassa sig, såväl kring stora som små beslut.
- Delat beslutsfattande bygger på att minst två personer möts, individen och vård-/omsorgspersonalen och delar all relevant information, samarbetar och för ett jämlikt samtal. När beslutas fattas gör det gemensamt.
- Det måste tas fram information som alla har tillgång till om olika behandlingsalternativ. Alla inblandade behöver värna om att de andra har förstått informationen.
- Olika “verktyg” behövs för delat beslutfattande som till exempel beslutstödjande material. Det behövs också rutiner för hur man ska gå tillväga, en beslutsprocess (se beslutsprocee).
- Individen behöver stöd i förberedelsearbetet och genomförandet av besluten. Såväl närstående,kamratstödjare, personligt ombud, vård-/omsorgspersonal eller personal från boende kan då vara viktiga. Patient-, Brukar- och närstående- föreningarnas studiecirklar och annan verksamhet fyller också sin betydelse för att stärka den enskilde. Och för vård-/ omsorgspersonal behöver organisationen och arbetsplatsen stödja arbetssättet med delat beslutsfattande
- Beslutet som tas måste vara aktivt, det vill säga dokumenteras och följas upp. Vanligen via en vårdplan, genomförandeplan eller SIP. Ett gemensamt beslut kan vara att inget görs just nu. Det är viktigt att tydliggöra vem som ska göra vad samt vilket/vilka stöd och verktyg som ska användas.
Beslutsprocess
Under processen finns beslutsstödjande material såsom listor, guider och appar att tillgå. Allas perspektiv diskuteras och vägs in i beslutet liksom nytta och risker som är förenade med de olika alternativen. Processen avslutas med att ett beslut fattas och en plan upprättas för vad som ska göras härnäst samt hur uppföljningen ska gå till.
- Uppmärksamma att ett beslut ska fattas
- Beskriv och tydliggör de deltagande personernas roller och ansvar
- Presentera de alternativ som finns för behandling och stöd
- Informera om för- och nackdelar med de olika alternativen
- Undersök individens förståelse, förväntningar och värderingar
- Identifiera de deltagande personernas preferenser
- Diskutera
- Fatta besut som alla samtycker till
- Planera uppföljning
Uppföljning
- Psykiatrikollen, ett sätt framtaget av PsykosR för individen och närstående att tycka till om vård och stöd med fokus på upplevd delaktighet.
- Nationella patientenkäten, upplevelse av delaktighet i vård och behandling följs upp.
- Socialstyrelsens indikator