Schizofreni och liknande tillstånd
Kommunikation och delaktighet
Delaktighet i vård, stöd och omsorg
Insatser ska utgå från individens kompetens kring det egna tillståndet och de individuella förutsättningarna och behoven.
Målgrupp eller situation
Individer som får insatser från socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården.
Kunskapsläge
Att vara delaktig i sin vård och i beslut om insatser är en rättighet reglerad i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, patientlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter, och så långt det är möjligt ska hen göras delaktig i sin vård och behandling. För att få möjlighet att uttrycka sina synpunkter och önskemål, och öka känslan av egenmakt är det nödvändigt att individen involveras både i utredning och behandling och när beslut tas.
Att utifrån individens förutsättningar och behov:
- Informera om vilka alternativa insatser som eventuellt finns att tillgå
- Diskutera insatsernas utformning, ta upp för- och nackdelar
- Tillsammans fatta ett beslut
- Utforma och genomföra insatserna efter individens behov och önskemål
- Följa upp att delaktigheten består
Genomförande
Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter. Därför är det nödvändigt att involvera individen både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet.
Vid psykiatriska tillstånd i allmänhet och psykossjukdom i synnerhet kan kommunikationssvårigheter och sjukdomssymtom försämra individens möjlighet till delaktighet. Försvårande faktorer inkluderar:
- Traditionellt förhållningssätt bland personal där man ser sig som “experten” och individen som passiv mottagare av information och insatser
- Självstigma vilket inkluderar låg tilltro till sin förmåga att fatta beslut
- Kognitiva nedsättningar som försvårar möjligheten att ta till sig och bearbeta information samt agera utifrån denna.
- Bristande hänsynstagande till hur kulturella och kontextuella faktorer bidrar till hur psykiatriska tillstånd dels upplevs och uttrycks av individer, dels uppfattas och bemöts av behandlare.
Dessa utmaningar behöver vård- och omsorgspersonal ta hänsyn till genom att alltid:
- Ödmjukt efterfråga vad som är viktigt för just denna individ
- Ta oss tid att ställa frågor och försöka förstå
- Värna individens rätt till självbestämmande gentemot anhöriga/närstående, annan personal, myndigheter och verksamheter.
- Låta beslut ta tid, vara kreativa och hitta individuellt anpassade lösningar
Information till individen
För att tillgodose individens rätt till delaktighet bör hen få individuellt utformad information om sin problematik, utredning och möjliga åtgärder. Anpassa informationen efter individens kognitiva funktion, till exempel genom att ge den
- både muntligt och skriftligt
- skriftligt inför det första mötet
- vid flera tillfällen
- på ett vardagligt och lättfattligt språk.
Individen bör få information om
- den aktuella verksamheten
- möjliga behandlingar och insatser
- sina rättigheter och skyldigheter
- vad som kommer att hända
- vilka krav som kommer att ställas.
Personligt ombud
Individen kan också få stöd i att ta tillvara på sina intressen och stärka sin förmåga till inflytande genom ett personligt ombud.
Planera insatser tillsammans med individen
Upprätta planerna för vård- och stödinsatser tillsammans med individen och stäm av att ni är överens om vad som ska göras. Planerna som används som stöd är:
- samordnad individuell plan, SIP för insatser som ges av både hälso- och sjukvård och socialtjänst
- vårdplan för insatser från hälso- och sjukvården
- genomförandeplan för insatser från socialtjänsten
Metoden Delat beslutsfattande
Metoden Delat beslutsfattande går ut på att individen tillsammans med sina behandlare har den gemensamma målsättningen att alla beslut i vård och omsorg som rör individen ska vara gemensamma beslut. Ambitionen är att individen, de professionella samt eventuella övriga personer i det relevanta nätverket är överens om mål och metod.
Kan beskrivas som en process med följande innehåll:
- uppmärksamma att ett beslut behöver fattas
- beskriv och tydliggör deltagarnas roller och ansvar
- presentera behandlingsalternativ
- informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen
- undersök individens förståelse, värderingar och förväntningar
- identifiera deltagarnas preferenser
- diskussion
- fatta ett beslut som alla personer samtycker till
- planera uppföljning
Metodens huvudprinciper
- Individen ska vara aktivt deltagande i sin behandling
- Individen kan bidra med nödvändig information till vården och omsorgen
- Målet är att alltid fatta gemensamma beslut
- Individen är en jämlik part och man arbetar tillsammans.
Den professionelles uppgifter
Den professionelle ska:
- stödja individens egen återhämtning
- vara konsult mer än expert
- bidra med den information som individen behöver för att kunna fatta ett beslut
- förmedla för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ
- värdera individens kunskap lika högt som sin egen
- stödja individen genom processen
- involvera individens patientens nätverk
Beslutet som tas måste vara aktivt, det vill säga dokumenteras och följas upp. Vanligen görs detta via en vårdplan, genomförandeplan eller SIP. Alternativt kan kallelse till resursgrupp via case manager bli aktuellt. Ett gemensamt beslut kan vara att inget görs just nu. Det är viktigt att tydliggöra vem som ska göra vad samt vilket/vilka stöd och verktyg som ska användas.
Barns delaktighet i beslut och stöd för att tillämpa barnkonventionen
De här samtalsfrågorna om barnkonventionen kan användas som utgångspunkt i möten där beslut tas som rör barn.
Artikel 6
Barnet har rätt till liv och utveckling. Sätt barnet i centrum och fundera, ur barnets perspektiv, på vad barnet behöver för att utvecklas. Barnkonventionen har en helhetssyn på barnets utveckling. Barnrättkommittén talar om en fysisk, psykisk, social, andlig och moralisk utveckling. Dessa delar samspelar och behövs för en fullgod utveckling.
Exempel på frågeställningar: vad behöver barnet för att utvecklas ur ett helhetsperspektiv? Hur kan vi behöva samverka, internt eller externt, för att fatta beslut för barnets bästa?
Artikel 2 och artikel 23
Alla barn ska ges likvärdiga villkor i våra verksamheter. Här bör man ställa sig frågan om det finns barn som riskerar att diskrimineras på grund av till exempel ålder, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning. Barnkonventionen lyfter särskilt vikten av att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras.
Exempel på frågeställningar: finns det några diskriminerande faktorer som försvårar barnets rätt till en god hälsa och utveckling? Hur kan vi agera för att motverka diskriminering?
Artikel 12
Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade. Barnets eget perspektiv är nödvändigt för att vi ska kunna uttala oss om barnets bästa. Tänk på att förbereda barnet med den information som krävs för ett meningsfullt inflytande.
Exempel på frågeställningar: vad vet vi om barnets egna synpunkter om sin situation eller vilka insatser som kan behövas? Om vi inte har inhämtat barnets synpunkter redan, hur kan vi göra detta?
Artikel 3
Vi är skyldiga att bedöma vad som är bäst för barnet, med stöd i till exempel forskning, erfarenhet, lagstiftning, konventionens rättigheter och barnets egna åsikter. Det som är bäst för barnet ska väga lite tyngre än andra intressen, om de finns sådana.
Exempel på frågeställningar: vad bedömer vi är barnets bästa i den aktuella situationen? Hur kan vi fatta ett beslut som går i linje med barnets bästa?
Uppföljning
Ett sätt att säkerställa delaktighet är att i en individuell plan dokumentera de mål och metoder som överenskommits. Planen kan sedan ligga till grund för uppföljning av målen och de eventuella insatserna.
Material
Om vård och omsorgstagares delaktighet, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Stödmaterial, manualer och exempel för delaktighet i vård- och omsorg för personer med funktionsnedsättningar, Kunskapsguiden
Nätverket NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, för patient-, brukar- och anhörigorganisationer
Så vill vi ha det, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH (pdf, ny flik)
Från delaktighet till delat beslutsfattande, NSPH & SKR (pdf, ny flik)