Främja hälsosamma levnadsvanor

Ett första steg mot att stödja individen till hälsosamma levnadsvanor är att kartlägga situationen. Ofta har verksamheten egna hälsoformulär som används för att kartlägga levnadsvanor med fasta svarsalternativ. 

Följande frågor bör ingå i att kartlägga individens levnadsvanor (Socialstyrelsens indikatorfrågor). Du hittar de kompletta indikatorfrågorna i GULDKORN i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa.

Fysisk aktivitet

• Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 
• Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader cykling eller trädgårdsarbete?
• Vistas du utomhus dagligen?
• Ligger du och vilar dagtid? Omfattning?
• Typ av aktivitet?

Kost

• Frågor om hur ofta du äter (enligt kostindex med poäng)
• grönsaker & rotfrukter
• frukt & bär
• fisk & skaldjur
• kakor, choklad, godis 
• När på dagen äter du första målet och vad?
• Om du har morgonmedicin, vilken tid tar du den?  
• Äter du på natten? Hur ofta och vad?

Tobak

Förslag för frågor om rökning men kan anpassas för allt tobaksbruk (tex snus)

• Aldrig varit rökare
• Slutat röka för mer än 6 månader sedan. När? 
• Slutat röka för mindre än 6 månader sedan. När? 
• Röker, men inte dagligen. Hur ofta?
• Röker dagligen. Hur mycket (1–9 cigaretter, 10–19 cigaretter, 20 eller fler cigaretter)
• Om individen röker; fråga sedan hur länge?
• Förekommer rökning nattetid?

Alkohol

• Hur många standardglas (12 gram alkohol) dricker du en vanlig vecka?
• Hur ofta dricker du som är kvinna mer än 4 standardglas och du som är man mer än 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?                         

(självskattning för alkoholbruk, AUDIT, görs vid årsuppföljning)

Sömn och vila

• Hur många timmars sömn uppskattar du att du får per natt?
• Hur många gånger vaknar du upp under natten?
• När lägger du dig resp. går upp?    
• Använder du något slags sömnmedel?      
• Sover du något under dagtid? Omfattning?

Munhälsa och tandstatus

• Bra
• Dåligt
• Daglig tandborstning
• muntorrhet/dålig salivation
• Regelbundna tandläkarbesök/hygienist
• Sista tandläkarbesöket

Alla som möter individer i hälso- och sjukvården och socialtjänst ha kompetens att uppmärksamma levnadsvanor, kunna ge enkla råd och vid behov hänvisa vidare till rekommenderade åtgärder.

Enkla råd

Enkla råd avser att ge information och korta, evidensbaserade råd om levnadsvanor. Enkla råd kan erbjudas för att fortsätta dialogen med patienten när en ohälsosam levnadsvana konstaterats, för att väcka intresse och motivera till rekommenderade åtgärder. Råden kan kompletteras med skriftlig information. 

Rådgivande samtal

Dialog mellan personal och individ som är anpassad till individens ålder, hälsa och risknivåer. Samtalet kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel samt med särskild uppföljning. Samverkan med andra aktörer som boendestödjare är grundläggande. Motiverande strategier inkluderas när det behövs.

Kvalificerat rådgivande samtal

Utförs av personal med utbildning i ämnesområdet och teoribaserad eller strukturerad metod. Genomförs i tät dialog mellan personal och individ med anpassning till individens ålder, hälsa och risknivåer. Samtalet bygger vanligen på principer för kognitiv beteendeterapi och innehåller motiverande stöd och rådgivning. Stödet ska ges under en längre tid och kan erbjudas individuellt eller i grupp.

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att tillsammans med individen utforska nya syn- och tankesätt och motivera till förändring. I samtalet ges individen möjlighet att reflektera över det som är viktigt och får hjälp att utforska tankar, känslor och motivation till förändring. MI är personcentrerad och målinriktad och som mest verksamt för att väcka intresse när personen ännu inte är motiverad till förändring eller när personen är ambivalent. Metoden går i korthet ut på att:

- Hjälpa individen att med egna ord formulera en förståelse för sina problem
- Hjälpa individen att hitta och formulera egna argument för att göra en förändring
- Stödja förändringsprocessen genom att uppmuntra framsteg.

Material

• MI-sticka som stöd i arbetet med motiverande samtal, Folkhälsomyndigheten (pdf, ny flik)
• Ta kontroll över din hälsa, Hälsolitteracitet
• De kroniska sjukdomarnas utmaning, Personcentrerad vård – En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 
• Rådgivande metoder kring levnadsvanor, Region Stockholm

Maten har stor betydelse för människans fysiska och psykisk hälsa, välmående och ork både nu och framåt. Stöd till hälsosamma matvanor ska erbjudas av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Inled gärna samtal om matvanor med att be om lov att utforska patientens matvanor:

• Dina matvanor kan ha betydelse för din hälsa, hur du mår och för de besvär du söker hjälp för. Är det okej att vi pratar en stund om dina matvanor?

Stödet utformas alltid tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Som ett första steg kan enkla råd eller rådgivande samtal erbjudas för att väcka intresse och motivera till fortsatt samtal. Om individen saknar grundläggande kunskaper och förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val ska ett kvalificerat rådgivande samtal erbjudas. Åtgärden behöver ofta samordnas så att eventuella boendestödjare eller anhöriga kan vara delaktiga i syfte att stötta personen att genomföra önskade förändringar.

Att skapa rutiner i vardagen kan vara ett första steg i att åstadkomma en varaktig förändring och en mer hälsosam livsstil. Stödet kan till exempel innebära att tillsammans med individen göra veckomatsedel, planera inköp av mat och schemalägga måltider. Läs mer om att skapa struktur och rutiner under Stöd att skapa struktur i vardagen, Boendestöd och kognitivt stöd.

Exempel på stöd kan vara:

• Praktiskt stöd på plats hemma (laga mat)
• Stöd från anhöriga (äta tillsammans)
• Tillsammans undersöka vad som är rimligt när det gäller matvanor 
• Ge exempel på enkla, ekonomiska och hälsosamma måltider

Material

• Ohälsosamma matvanor – Kunskapsguiden, Socialstyrelsen
• Stöd för samtal om matvanor ”Enkla råd för bra matvanor”, Socialstyrelsen
• Webbutbildning “Samtal och råd om bra matvanor”, Socialstyrelsen
• Prata mat, rädda liv, Livsmedelsverket
• Hälsosamma matvanor, patientmaterial, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Ett riskbruk av alkohol definieras utifrån mängden standardglas man dricker per vecka och eller vid ett och samma tillfälle. För vissa individer kan risker uppstå även vid lägre nivåer därför bör riskbruk definieras som ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Genom att uppmärksamma och tala om alkoholkonsumtion kan medvetenheten öka kring möjliga risker och konsekvenser.

Be alltid om att lov att få ta upp ämnet och ge respons utifrån var personen befinner sig. Utforska nyfiket vilken funktion alkoholen fyller för individen och i vilka situationer drickandet kan få negativa respektive positiva konsekvenser.  

Börja med att fråga vad personen känner till om alkoholens inverkan på hälsan:

• Alkohol kan ha betydelse för din hälsa, hur du mår och för det besvär du söker hjälp för. Är det okej att vi pratar en stund om alkohol? 

Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Som ett första steg kan enkla råd eller rådgivande samtal erbjudas för att väcka intresse och motivera till kvalificerat rådgivande samtal. I samband med åtgärden behöver ofta samordning ske så att eventuella boendestödjare eller anhöriga kan vara delaktiga i syfte att ge stöd till önskad förändring. 

Genom självskattningsverktyget AUDIT kan skadligt bruk uppmärksammas. Individer som tar läkemedel för skadligt bruk av alkohol kan behöva hjälp i vardagen att följa ordinationen. Se även insatsen Stöd vid riskbruk av alkohol. 

Se även 15-metoden som kan användas för individer med alkoholproblem som har kontakt med primärvård eller företagshälsovård och har 15 poäng eller mer på AUDIT. 

Se även VIP missbruk och beroende

Material

• Alkoholhjälpen
• AUDIT
• Socialstyrelsens riktlinjer, rådgivande samtal kring alkohol.
• 1177, fakta och råd, alkohol och droger

Tillräcklig fysisk aktivitet är ett grundläggande mänskligt behov. Individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har ofta en inaktiv livsstil och behöver stöd för att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag. Fysisk aktivitet kan ge omedelbara effekter som sänkt blodtryck och blodsocker, minskad oro, samt förbättrad sömn och kognitiv funktion.

Stöd till fysisk aktivitet ska erbjudas av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Insatsen ska vara individanpassad, och avser både friskvård och behandling. Insatsen bör ges tidigt i behandlingen för att förebygga kroppslig sjukdom, psykiska symtom samt understödja återhämtning.

Stödet utformas alltid tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Som ett första steg kan enkla råd eller rådgivande samtal erbjudas för att väcka intresse och motivera till fortsatt samtal. Åtgärden behöver ofta samordnas så att eventuellt boendestöd eller anhöriga kan vara delaktiga i syfte att stötta personen att genomföra önskade förändringar.

Aktivitetsmätare
Ett rådgivande samtal kan också kompletteras med tillägg av aktivitetsmätare. Det innebär att patienten uppmanas att regelbundet använda sig av aktivitetsmätare för att motivera till ökad fysisk aktivitet. En aktivitetsmätare kan (beroende på typ) registrera antal steg vid promenad eller löpning eller registrera hela mönstret av den fysiska aktiviteten, det vill säga intensitet, varaktighet och frekvens.

Friskvårdande insatser för ökad fysisk aktivitet i vardagen

Friskvårdande insatser utgår från individens vardag, graden av inaktivitet och behov av strukturerad fysisk aktivitet och träning. Alla anställda inom kommun och hälso- och sjukvård kan uppmuntra och understödja en ökad grad av fysisk aktivitet och träning i vardagen. 

För många individer är det nödvändigt att planera vardagsmotionen och göra den så konkret som möjligt, t.ex. att den schemaläggs och följs upp veckovis utifrån patientens önskemål om stöd och uppföljning.

Organiserad träning för fysisk aktivitet

Vid allvarlig psykisk ohälsa förekommer ofta en nedsättning av exekutiva och sociala funktioner vilket försvårar deltagande i de tränings- och sportverksamheter som erbjuds i samhället. Sjukvård och socialtjänst behöver erbjuda möjlighet till organiserad fysisk aktivitet i en mer skyddad miljö samt ge stöd för deltagande.

Organiserade gruppaktiviteter kan ledas av personal, egenerfarna, eller annan person med intresse och kunskap. Kommunen som har ansvar för daglig sysselsättning kan till exempel  inkludera fysisk träning som en aktivitet som erbjuds vid flera tillfällen i veckan.

Stöd för deltagande i fysiska gruppaktiviteter bör erbjudas efter behov och kan bestå av:

•  SMS-påminnelse
•  Kontakt med övriga gruppdeltagare
•  Individanpassat upplägg t.ex att delta en kortare tid av träningstillfället 
•  Planering inför träningstillfällena
•  Förberedande studiebesök
•  Social färdighetsträning
•  Planering inför träningstillfällena
•  Uppföljande utvärdering efter träningstillfällena

Behandlande insatser

Vissa svårigheter kan motivera till mer behandlande insatser av fysioterapeut, till exempel vid:

• olika former av psykomotoriska svårigheter 
• påtagligt begränsad fysisk funktion på grund av t ex. övervikt eller somatisk sjukdom.
• rörelserädsla som sammantaget med den psykiatriska grundsjukdomen försvårar friskvårdande åtgärd och samhällsbaserad träning.

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

När individen bedöms ha initiativförmåga och förmåga att skapa struktur kan rådgivande samtal kompletteras med aktivitet på recept (FaR). 

Fysisk aktivitet på recept (FaR) omfattar följande moment:

• Samtal som innefattar kartläggning, målsättning och lämpliga aktiviteter
• Ordination/recept i samråd med individen
• Fysisk aktivitet som kan utföras på egen hand eller som organiserad aktivitet
• Uppföljning

Beakta att personer som drabbats av psykossjukdom ofta har nedsatta exekutiva funktioner vilket kan göra det svårt att tillgodogöra sig FaR. Individerna är motiverade men har ofta nedsatt initiativförmåga och kan ha svårt att skapa den struktur i vardagen som krävs för att följa ett FaR-recept på egen hand. Ställningstagande till FaR behöver göras utifrån individens förmåga att tillgodogöra sig insatsen.

Material

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS

Fysisk aktivitet vid schizofreni, FYSS (pdf, ny flik)

Fysisk aktivitet vid metabolt syndrom, FYSS (pdf, ny flik)

Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma, FYSS (pdf, ny flik)

Manual FaR 2.0, FYSS (pdf, ny flik)

Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd röker ofta och mer. Tobaksrökning är en stor riskfaktorer för sjukdom och förtida död och det är viktigt att ge stöd för minskad rökning eller rökstopp. En kartläggning av levnadsvanor ger information om individens tobaksbruk och dess omfattning. Om individen är rökare eller nyttjar andra former av tobak:

• Be om lov att få ställa några frågor för att få en bild av individens syn på sitt tobaksbruk
• Om individen inte uppger intresse av att förändra sina tobaksvanor, försök väcka intresse och erbjud information
• Om individen är ambivalent inför sitt tobaksbruk, ställ frågor för att utforska ambivalensen.
• Om individen uttrycker en önskan om att förändra sitt tobaksbruk, ge stöd för genomförande.

Individer med allvarlig psykisk sjukdom behöver ofta mycket stöd under en lång tid för att kunna sluta röka eller röka mindre. Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Som ett första steg kan enkla råd eller rådgivande samtal erbjudas för att väcka intresse och motivera till kvalificerat rådgivande samtal.

I samband med åtgärden behöver ofta samordning ske så att eventuella boendestödjare eller anhöriga kan vara delaktiga i syfte att ge stöd till önskad förändring. 

Läkemedel för att främja rökreduktion och rökfrihet

Ett kvalificerat rådgivande samtal kombineras vanligen med läkemedel, och det finns flera godkända läkemedel för rökavvänjning:

• bupropion 
• vareniklin 
• nikotinläkemedel

Bupropion och vareniklin är receptbelagda läkemedel och behandlingen pågår i 12 veckor. Högkostnadsskydd gäller om individen samtidigt får motiverande stöd i form av t.ex Kvalificerat rådgivande samtal för tobaksavvänjning.

Nikotinläkemedel finns i många olika former t.ex. som tuggummi, munspray och plåster. Nikotinläkemedel är receptfria men det blir billigare för individen om de förskrivs på recept. En kombinationsbehandling av dessa rekommenderas, dvs. långtidsverkande preparat (plåster) tillsammans med snabbverkande preparat (tablett, tuggummi eller spray).

Observera behov av sänkt neuroleptikados vid rökstopp. Rökning ökar aktiviteten i leverns enzymsystem som metaboliserar många neuroleptika. Vid rökstopp behöver neuroleptikadosen därmed ofta sänkas. Patienten behöver informeras och monitoreras eftersom dosen av läkemedlen behöver ökas igen vid återfall.

Material
Folder med fakta och råd om levnadsvanor (däribland rökning), Svenska läkaresällskapet (pdf, ny flik)

Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst - en manual, Psykologer mot tobak i samarbete med Läkare, Sjuksköterskor och Tandvård mot Tobak 

Material för tobaksavvänjning, Psykologer mot Tobak

Sluta-röka-linjen, stödlinje för tobaksavvänjning, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Läkemedel mot rökning, 1177

Rökning och snusning, 1177