Familjeintervention – utbildning och stöd

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Familjeintervention – utbildning och stöd

Genom utbildning, stöd och färdighetsträning hjälpa individen och familjen att hantera svårigheter i vardagen. Detta är särskilt angeläget då en individ insjuknar i psykos första gången.

Målgrupp och situation

Familj och närstående till individer som drabbats av psykossjukdom.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och liknande tillstånd och deras närstående. Prioritet 2

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

Insatsen ska hjälpa familjen att stärka sina resurser att hantera sin livssituation genom att öka familjens kunskap och förståelse, minska stress, oro och otrygghet. Insatsen består av utbildning, stöd från behandlaren och träning av färdigheter som gör det lättare för familjen att hantera vardagliga svårigheter och kriser relaterade till sjukdomens symtom.  Längd och intensitet på insatsen varierar utifrån familjens behov och önskemål.

Genomförande

När en person insjuknar i en svår psykisk sjukdom påverkas livet både för individen som drabbats och för de närstående. Relationerna förändras och man ställs inför situationer som både kan vara obegripliga och svåra att hantera vilket innebär ökad stress för alla inblandade. Insatsen genomförs med individen och de närstående tillsammans. I de fall individen inte vill, eller av andra skäl inte kan medverka, erbjuds närstående istället psykopedagogisk utbildning och/eller stöd enligt krisintervention . Se insatser Psykopedagogisk utbildning, Krisintervention 

Familjeintervention för utbildning och stöd, kan genomföras på olika sätt och behöver anpassas efter den enskilda familjens situation och behov. Interventionen kan ske i form av regelbundna träffar med familjen, förslagsvis i hemmiljö. Ett annat sätt är att arrangera interventionen för flera familjer samtidigt, vilket ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och kontaktskapande med andra familjer i en liknande situation. Insatsen behöver ofta pågå under en längre tid, från några månader upp till ett år.

Det är en fördel om familjemedlemmarna tidigare har genomgått krisintervention med en kartläggning av familjens situation, önskemål och behov av stöd. Se insatsen krisintervention

Familjeintervention består av 

  • Kartläggning av familjens behov av stöd och färdighetsträning
  • Planering för stöd och färdighetsträning 
  • Utbildning för ökad kunskap och förståelse
  • Stöd och färdighetsträning enligt planering

Undersök hur familjen uppfattar sin situation, sina svårigheter och sina resurser. Uppskatta behov av insatser för att minska familjens stress och påfrestning. 

Fråga till exempel om 

  • vad som fungerar bra
  • vad som fungerar mindre bra/är svårt
  • vad har man för stöd/resurser utanför familjen för praktiskt och känslomässigt stöd och hjälp
  • hur man hanterar svårigheter som uppstår
  • hur man samtalar med varandra
  • om det finns barn i familjen som behöver särskilt stöd. Se Beardslee

Hantera frågor och problem som familjen tar upp genom att öka deras kunskap och förståelse och genom att träna deras kommunikations- och problemlösningsfärdigheter. 

Gör en planering tillsammans med familjen utifrån vad som framkommer i kartläggningen: 

  • Behöver  familjemedlemmarna utbildning om sjukdomen?
  • Behöver familjen träna på empatisk och konstruktiv kommunikation?
  • Behöver familjen träna problemlösning för att möta problem som uppstår i vardagen?
  • Behöver familjen hjälp och stöd i hur man bemöter och hanterar situationer som uppstår till följd av sjukdomens symtom/konsekvenser? 
  • Behöver familjen hjälp att finna praktiskt och känslomässig stöd utanför familjen?

Ge familjen i uppgift att träna på utvalda färdigheter mellan träffarna, och följ upp på nästa träff.

Familjens kunskap om sjukdomens symtom, konsekvenser och behandling, är grundläggande för den fortsatta familjeinterventionen. Familjeintervention bör ha föregåtts av krisintervention och/eller psykopedagogisk utbildning. Om familjen eller enskilda deltagare inte har denna grundläggande kunskap bör familjeinterventionen starta med denna del

Under träffarna med familjen ska kunskapen repeteras och/ eller fördjupas i samband med att behov framkommer. Var uppmärksam på när svårigheter och problem hänger samman med brist på kunskap. Det kan till exempel handla om att det finns behov av att öka kunskap och förståelsen för sjukdomens symtom, för att lättare kunna bemöta individen på ett konstruktivt sätt.

Var lyhörd för när familjens problem och svårigheter beror på brister i kommunikationen. Hjälp familjen att träna på att tala med varandra på ett tydligt, klart och empatiskt sätt. Några exempel på situationer som man kan öva på att göra är att visa uppskattning, be om något på ett positivt sätt, uttrycka känslor (både positiva och negativa), lyssna aktivt och göra kompromisser. I ESL, IMR och Case management-programmen finns arbetsblad och mer information kring kommunikationsträning.

För att bättre kunna hantera problem och svårigheter som uppstår i vardagen kan familjen behöva träna på att lösa problem. Lär familjen en strukturerad modell för problemlösning och använd den gemensamt under träffarna. Ge familjen i uppgift att gemensamt använda problemlösningsmetoden hemma mellan träffarna. Följ upp på nästkommande träff.

Lär ut “Problemlösning i sex steg” och träna tillsammans med familjen genom att använda metoden när en fråga eller ett problem uppstår. De sex stegen är: 

  1. Problembeskrivning- diskutera noga igenom problemet och beskriv vad målet är
  2. Hitta på olika lösningsförslag- alla kommer med förslag på lösningar som skrivs ner utan att värderas
  3. Diskutera för-och nackdelar med de olika förslagen- alla bidrar och man går snabbt igenom alla förslag
  4. Välj den bästa lösningen - deltagarna väljer vilken eller vilka lösningar som ska provas
  5. Planera för hur lösningen ska genomföras- gör en noggrann planering för hur, var och när lösningen ska genomföras
  6. Utvärdera resultatet- bestäm tid för uppföljning av hur lösningen fungerade

Material

Handbok för anhörigkonsulenter (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA) 

Stöd till anhöriga och anhörigstöd - Socialstyrelsen 

Beardslees familjeintervention (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)

Anhörigprojektet (Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH) 

Vem hjälper den som hjälper?  Film om att se anhöriga som en resurs inom vården. (Anhörigprojektet, NSPH)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Familj- och närståendestöd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Schizofreni och liknande tillstånd