Familjeintervention – utbildning och stöd

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Familjeintervention – utbildning och stöd

Genom utbildning, stöd och färdighetsträning hjälpa personen och familjen att bättre hantera svårigheter i vardagen som kan uppstå till följd av sjukdomen.

Målgrupp eller situation

Familj och närstående till individer som drabbats av psykossjukdom. Särskilt angelägen då en individ insjuknar i psykos första gången.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och liknande tillstånd och deras närstående. Prioritet 2

Kompetenskrav

Behandlaren bör ha gått någon av de specifika utbildningar som finns för psykopedagogiska familjeinterventioner, ha erfarenhet av att möta personer med svår psykisk sjukdom och deras närstående samt ha vana av att leda samtal i grupp. 

Sammanfattning

Familjeintervention ska hjälpa familjen att stärka sina resurser att hantera sin livssituation. 

Insatsen ges för att öka familjens kunskap och förståelse, och minska stress, oro och otrygghet. Interventionen består av utbildning, stöd från behandlaren och träning av färdigheter som gör det lättare för familjen att hantera vardagliga svårigheter, relationsproblem och kriser relaterade till sjukdomens symtom.  

Längd och intensitet på insatsen varierar utifrån familjens behov och önskemål. Insatsen kan genomföras mellan 3 månader och 1 år och rekommenderas innehålla minst 10 planerade sessioner. 

När en person insjuknar i en svår psykisk sjukdom påverkas livet både för individen som drabbats och för de närstående. Relationerna förändras och man ställs inför situationer som både kan vara obegripliga och svåra att hantera. Stress hos anhöriga/närstående, som kommer till uttryck i form av en hög grad av kritik, överengagemang, självuppoffring och/eller överidentifikation bidrar till negativ stress hos individen och kan medföra risk för återfall. Insatsen kan ges utan att individen själv medverkar om individen inte vill eller av andra skäl inte kan medverka. Insatsen ska erbjudas så snart som möjligt. Se även Samarbete med närstående/anhöriga

Genomförande

Skapa förtroende och ett gott samarbete

Erbjud samtal till familjemedlemmar, tillsammans eller enskilt efter behov och önskemål. Ställ öppna frågor och lyssna. Bekräfta upplevelsen, uttryck att ni finns där för att hjälpa. Fråga vad individen och/eller familjen önskar och behöver, och fråga hur mottagningen kan hjälpa till. Informera om vilka insatser som kan ges på mottagningen eller av andra verksamheter (till exempel socialtjänst, brukar- och anhörigföreningar).

Familjeinterventionen består av:

  • kartläggning av familjens situation
  • utbildning
  • hjälp att kommunicera bättre med och vara ett stöd för varandra
  • lösa problem i vardagen
  • hantera konsekvenser av sjukdomen.

Kartlägg familjens situation – stress och resurser

Uppskatta behovet av insatser för att minska stress och förbättra känsloklimatet i familjen. Undersök vilka uttryck stressen hos familjen tar sig? Till exempel:

  • Kritik/fientlighet
  • Tydligt visa ogillande för något som individen gör eller säger.
  • Känslomässigt överengagemang
  • Överbeskydda och ge uttryck för att individen har väldigt liten förmåga att klara sig själv.
  • Överidentifikation
  • Anse sig själv känna och förstå individens känslor och önskningar, ibland bättre än individen själv.
  • Extrem självuppoffring
  • Försumma sig själv och egna behov.

Om det finns många inslag av ovanstående punkter brukar man benämna det som att familjen har ett "högt känsloklimat”. Du kan vid behov ta hjälp av formulär avsedda som hjälp för att uppskatta en familjs känsloklimat, se under rubriken Material. För familjer med högt känsloklimat är familjeinsatser i form av utbildning och stöd extra viktigt.

Vad har familjen för resurser? Har de tidigare fungerat bra och hur kan det återupptas? Finns det ytterligare personer i omgivningen som kan vara till stöd för familjen (praktisk avlastning eller känslomässigt stöd). Hur fungerar familjen, vad behöver de stöd med praktiskt? Finns barn i familjen som behöver särskilt stöd? Se Beardslee familjeintervention, Stöd till barn som anhöriga och Stöd i föräldraskap.

Utbildning och anpassad information om sjukdom och behandling

Familjeutbildning kan genomföras på olika sätt och behöver anpassas efter den enskilda familjens behov. Ibland genomförs familjeutbildning i form av regelbundna träffar med familjen under en längre tid, ofta i deras hemmiljö. Ibland sker den i form av en föreläsningsserie tillsammans med andra familjer. I det sistnämnda fallet åtföljs föreläsningarna av gruppdiskussioner där deltagarna får möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. För familjer med stora behov av stöd kan det bli aktuellt att delta både i en föreläsningsserie och att få enskilt familjestöd. Se Psykopedagogisk utbildning

Hjälp att kommunicera bättre och vara ett stöd för varandra

Hjälp familjen att träna på att tala med varandra på ett tydligt, klart och empatiskt sätt. Några exempel på situationer som man kan öva på att göra är att visa uppskattning, be om något på ett positivt sätt, uttrycka känslor, (både positiva och negativa), lyssna aktivt och göra kompromisser. I flera av manualerna under Material nedan finns arbetsblad och mer information kring kommunikationsträning. 

Hantera konsekvenser av sjukdomen

Börja med att tillsammans göra en analys av problemen Beskriv problemen så exakt som möjligt och gör en tydlig handlingsplan för hur det ska lösas. Försök att skapa ett gott samarbete i familjen där det är naturligt att prata om och be om hjälp med olika problem. Prata om vem eller vilka som kan hjälpa till med respektive problem. Det kan vara olika stödinsatser, en familjemedlem eller någon i familjens närhet. I flera av manualerna under Material nedan finns arbetsblad och mer information kring problemlösning.

Uppföljning

Planering för kontakt 

Utifrån behov och önskemål görs en planering tillsammans för kontakt och insatser. Hur många gånger ni ska träffas och hur ofta. Vilka ska vara med? Ska ni träffas tillsammans eller enskilt eller både och?

Material

Praktisk guide för familjeintervention (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
Handbok för anhörigkonsulenter (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA) 
Stöd till anhöriga– vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (Socialstyrelsen) 
Familjeinterventioner och Beardslees familjeintervention (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)
Stöd till anhöriga (Socialstyrelsen)
Anhörigprojektet (Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH) 
Vem hjälper den som hjälper- film om att se anhöriga som en resurs inom vården. (Anhörigprojektet, NSPH) 
Filmade föreläsningar (Kunskapsguiden)

Familjeinterventioner ingår och finns inom följande program:
R-ACT information och manualer att ladda ner ( Nationella Rådet för resursgrupps-ACT och liknande modeller) 
Case Management Vård- och stödsamordning- arbetsmodell och arbetsblad 2018 (Region Skåne och Kommunförbundet Skåne)

Flexibel ACT manual och arbetsblad (Kompetenscentrum för Schizofreni, Västra Götalandsregionen)
Case management, resursgrupp- och familjestöd (Nisse Berglund, Per Borell)
ESL – Manual och handbok steg för steg
ESL- Material att ladda ner
Illness Management Recovery (IMR)

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Familj- och närståendestöd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår