Samverkan vid villkorlig frigivning

Gå till huvudsidan: Adhd - remissversion

Adhd - remissversion

Nivå och process

Samverkan vid villkorlig frigivning

Samverkan mellan Kriminalvård, sjukvård och socialtjänst vid villkorlig frigivning minskar risken för återfall i kriminalitet och ökar möjligheterna till återanpassning till samhället.

Målgrupp eller situation

Individer i Kriminalvården i samband med villkorlig frigivning. 

Kunskapsläge

Beprövad erfarenhet. 

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

När individer med adhd som är intagna i Kriminalvården närmar sig villkorlig frigivning, behöver Kriminalvården och berörda verksamheter, till exempel psykiatri, beroendevård och socialtjänst, samverka. Det kan gälla fortsatt läkemedelsbehandling för adhd, stöd i drogfrihet, sysselsättning, boende och tryggad ekonomi.

En obruten vård- och insatskedja minskar risken för återfall i missbruk och kriminalitet och ökar möjligheterna till återanpassning till samhället och ger en bättre livskvalitet.

Genomförande

Den första tiden efter villkorlig frigivning är kritisk när det gäller återfall i brott. Redan under tiden på anstalten bör man kartlägga individens behov och motivera till att delta i samverkan. För samverkan behöver individen ge sitt samtycke så att sekretessen mellan myndigheterna upphävs.

Planeringen av samordnat stöd efter villkorlig frigivning bör vara personcentrerad med individens behov i fokus och präglas av en helhetssyn på individens hela livssituation och göras i tillräckligt god tid.

  • Ta tidigt kontakt med relevanta samverkansaktörer, helst 4–6 månader innan villkorlig frigivning och bjud in till samverkan. Även om socialtjänsten inte arbetar aktivt med ärendet kan de initieras tidigt och delta i planeringen.
  • Gör en tydlig planering och ett schema för individens första tid efter villkorlig frigivning.
  • Ge individen eget ansvar för det hen kan klara själv.
  • Dokumentera tydligt vem som ska göra vad och när. 
  • Kom överens om kommunikationsvägar och handlingsplan för hur eventuella avvikelser ska hanteras (exempelvis misskötsamhet eller personalomsättning). 
  • Följ upp planen och dokumentera när uppföljning har gjorts.
  • Ha en ömsesidig respekt och förståelse för varandras uppdrag.
  • Bygg en struktur baserad på funktioner, inte personal.
  • Samverkan är en pågående process som behöver underhållas löpande över tid.

Kriminalvårdens inslussmodell syftar till en samordnad och effektiv samverkan för klienter som ska friges villkorligt och ställas under övervakning. Modellen kan även användas för skyddstillsynsdömda som har behov av samordning av de insatser som planeras. Skillnaden är att samordningen då inte påbörjas i anstalt.

Inslussningsmodellen innebär ett samordnat stöd från Kriminalvården och lokala samhällsaktörer på individens hemort. Stödet hålls samman av en tjänsteman, en frivårdskoordinator. Individer som ska friges villkorligt med övervakning och som vill sluta begå brott ska erbjudas att få ta del av inslussning.  

Inslussningen påbörjas under tiden på anstalten och fortsätter under övervakningstiden. Inslussningen innebär:

  • samordnad och tidig frigivningsplanering
  • samordnad planering och uppföljning under övervakningstiden  
  • insatser under tiden på anstalten fullföljs och följs upp, glappet mellan anstalt och frihet täpps till
  • praktisk hjälp och ett schema för första tiden i frihet för individen
  • en tydlig fortsättning på inledd men inte avslutad behandling eller utbildning 
  • sysselsättning i någon form 
  • skuldrådgivning vid behov 
  • tillgång till en stödperson från det civila samhället.

Uppföljning

Kontinuerlig uppföljning görs enligt genomförandeplan, vårdplan eller motsvarande. Om individen har behov av insatser från olika verksamheter bör uppföljningen göras med en samordnad individuell plan, SIP

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår