Arbetsterapeutisk utredning

Utredningen av individens funktion och förmåga till aktivitet görs genom intervjuer, skattningar, observationer och tester. Innehållet i utredningen anpassas både efter individens förutsättningar och behov och efter omgivningens krav. Det kan till exempel handla om personlig vård, boende, fritid, arbete, utbildning och sysselsättning.

Vid behov kan man göra en del av utredningen och bedömningen i individens hemmiljö eller annan relevant miljö, som till exempel skola eller arbetsplats. Det ger ofta värdefull och kompletterande information. 

Informera om hur utredningen går till

Innan utredningen görs ska individen och eventuellt närstående eller vårdnadshavare informeras om: 

• vad arbetsterapi är och vilken roll arbetsterapeuten har
• vad syftet med utredningen är och vad resultatet av utredningen kan leda till
• vilka delar som ingår i utredningen
• när utredningen planeras att starta och när den förväntas vara klar.

Observera att man alltid ska fråga efter samtycke till en utredning.

• Vilka aktiviteter som individen vill och/eller behöver utföra, och vilka som är prioriterade.
• Hur miljön ser ut där individen ska utföra sina aktiviteter.
• Vilka aktiviteter som fungerar bra och vilka aktiviteter som är svåra.
• Vilka faktorer som möjliggör eller hindrar individens aktiviteter och delaktighet i vardagslivet.
• Om det finns det behov av insatser och vilka.

• ADL-taxonomin
  För individer med psykisk funktionsnedsättning: bedömningsinstrument för kartläggning av en individs förmåga att utföra dagliga aktiviteter.
  (Vuxna och anpassningar för barn.)
  
  
• AMPS
  Bedömningsinstrument som mäter individens motoriska färdigheter och processfärdigheter.
  (Från 3 år.)
  
  
• ATMS-S
  Standardiserat självskattningsinstrument som identifierar individens egna upplevelser av sina problem med att hantera tid och organisera aktiviteter.
  (Vuxna)
  
  
• BAS
  Bedömning av anpassningar i skolmiljö.
  (Från ca 7 år.)
  
  
• BOT 2
  Bedömning av fin och grovmotorik.
  (4–21 år)
  
  
• COSA-S
  Barns mening om aktiviteter.
  (7–17 år)
  
  
• DOA
  Dialog om arbetsförmåga.
  (Individer i arbetsför ålder.)
  
  
• KaTid
  Test för kartläggning av tidsuppfattning.
  (5–17 år)
  
  
• PEGS
  (5–9 år)
  
  
• PRPP
  Bedömningsinstrument som ger förståelse för sambandet mellan kognitiv informationsbearbetning och utförandet av vardagsaktiviteter.
  (Alla åldrar.)
  
  
• Sensory Profile
  Adolescent/Adult Sensory Profile (AASP). Självskattningsinstrument för bedömning av sensorisk bearbetning.
  (Från 11 år.)
  
  
• Sensory Profile 2
  Skattningsskala för bedömning av sensorisk bearbetning.
  (0–14 år)
  
  
• Skol-AMPS
  Bedömning av skolbarn i klassrumsmiljö.
  (Skolbarn)
  
  
• SPM
  Bedömning av svårigheter med bearbetning av sensorisk information.
  (5–12 år)
  
  
• TVMS3
  Bedömning av visuell finmotorisk koordination.
  (Från 3 år.)
• WCPA
  Aktivitetsbaserat test för bedömning av kognitiva funktioner.
  (Från 12 år.)

Resultatet av utredningen återges till individen, eventuellt närstående, utredningsteamet samt andra berörda parter i individens omgivning, till exempel Försäkringskassan, socialtjänst eller skolan. Säkerställ att informationen är begriplig och uppfattats rätt av individen och de närstående. Erbjud skriftlig information om det behövs.

Utifrån utredningsresultat och individens prioriterade aktivitetsområden kan man ge förslag och rekommendationer för arbetsterapeutisk behandling. Målet är att individen ska bli mer självständig och mer delaktig i olika livsområden. 

Vilka insatser som behandlingen ska bestå av avgör man efter den individuella bedömningen. Insatser som kan erbjudas efter individuell bedömning:

• kognitivt stöd
• aktivitetsträning
• stöd för en bra aktivitetsbalans
• stöd för god sömnhygien
• gruppinterventionen Ha koll.