Självskadebeteende

Behandling och stöd

Vårdplan

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Vårdplan

Att i samråd med patienten upprätta en vårdplan som ger en samlad bild av patientens behov, mål och de insatser som planeras. Vårdplanen ska även innehålla en riskhanteringsplan där skydds- och riskfaktorer samt krisplan beskrivs.

Målgrupp eller situation

För individer som nyligen självskadat eller har självskadeimpulser. För individer med samtidig suicidrisk kan andra åtgärder behöva vidtas, se (Kartläggning och utredning av självskadebeteende med självmordsavsikt). Insatsen kan både ges till individer utan aktuell behandling och till individer med pågående behandling inom psykiatri eller primärvård.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor och utgår från lagstiftning om svensk sjukvård.

Insatsen baseras på klinisk erfarenhet, och är ett lämpligt arbetsredskap i mötet med en individ med icke-suicidalt självskadandebeteende.

Kompetenskrav

Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, elevhälsan eller socialtjänsten.

Samtliga journalföringspliktiga yrkesgrupper tillför och ansvarar för sin del i den gemensamma vårdplanen. Vårdplanen är tvärprofessionell.

Sammanfattning

Vårdplanen, inklusive riskhanteringsplanen, ska innehålla diagnoser, svårigheter/problem, skydd- och riskfaktorer, samt mål som identifierats för och tillsammans med patienten. Vidtagna åtgärderordinationer och en krisplan ska också ingå.

Genomförande

Vårdplan
En vårdplan ska upprättas snarast efter att en patient har ankommit till en vårdinrättning, till exempel inom timmar efter ankomst till en vårdavdelning inom akutsjukvården, eller direkt i samråd med patientenvid öppenvårds-, hem- eller primärvårdsbesök som föranleder annat än en engångsinsats.

Vårdplanen ska innehålla:

  • Kontaktuppgifter om Fast vårdkontakt, läkare samt andra medbehandlare.
  • Datum om när den är upprättad och/eller uppdaterad.
  • Information om patientens behov, aktuella problem och diagnoser.
  • Information om intern och/eller extern samverkan.
  • Bedömning och riskbedömning.
  • Mål utifrån patientens behov och förutsättningar. Målen bör formuleras så att de går att utvärdera. Är de realistiska, mätbara, tidsangivna?
  • Information om planering av olika insatser.
  • Planering av uppföljning och utvärdering. Information om utförd uppföljning och utvärdering.
  • Delaktighet i utformandet samt godkännande av patienten samt i aktuella fall av vårdnadshavare eller närstående.

Riskhanteringsplanen dokumenteras i vårdplanen och bör innehålla:

  • Skydds- och riskfaktorer som kan minska respektive öka icke-suicidalt självskadebeteende. Dessa identifieras gemensamt av personal och den självskadande individen.
  • Strukturerade bedömningsinstrument eller skattningsskalor (se Kartläggning och utredning). Dessa kan inte ensamt utgöra underlaget för att förutsäga framtida risk för självskada.
  • En krisplan framtagen i samarbete mellan personalen och individen med självskadebeteende, inklusive anhöriga/närstående om möjligt. Alla inblandade behöver uttryckligen åta sig att följa krisplanen. Finns flera vårdgivare och huvudmän bör krisplanen vara gemensam (se Samordnad Individuell Plan). Krisplanen behöver vara tillgänglig för både individen med självskadebeteende och vårdpersonalen.

Skyddsfaktorer att kartlägga är:

  • Copingförmåga: Förmågan att hantera emotionell instabilitet och självskadeimpulser. Vilka strategier har individen att ta till för att begränsa eller undvika självskadebeteende eller minska faktorer som utlöst självskadebeteendet?
  • Viktiga relationer som kan fungera stödjande och minska risken för självskadebeteende på kort och lång sikt.
  • Hopp inför framtiden; intressen, planer, drömmar både nu och i framtiden.
  • Ansvar gentemot barn, familj, husdjur eller andra som individen inte skulle överge.
  • Beredskap att skapa och följa en krisplan, med för individen möjliga strategier för egenvård och kontaktväg om dessa inte fungerar.
  • Mentalisering, tankeflexibilitet, förmåga att skifta perspektiv.

Riskfaktorer att kartlägga är:

  • Metod och frekvens för aktuellt och tidigare självskadebeteende.
  • Aktuell och tidigare självmordsavsikt.
  • Tidigare självmordsförsök.
  • Suicid inom familj/släkt.
  • Psykiatrisk sjukdom och hur den relaterar till självskadebeteendet.
  • Personliga och sociala omständigheter/ negativa känslor eller förändringar i relationer som föregått självskadebeteendet.
  • Specifika riskfaktorer kopplade till aktuellt och tidigare självskadebeteende.
  • Relationer som kan innebära hot och leda till förändring av risken.
  • Riskfaktorer/sårbarheter i nuet och på lång sikt som kan påverka förmågan att stå emot självskadetankar, beteende och impulser är t.ex brist på sömn, lågt energiintag och hormonell påverkan.

Krisplanen ska innehålla:

  • Strategier för egenvård, andra beteenden/aktiviteter än självskadebeteende för att hantera krissituation (Se under “Material”)
  • De alternativa beteendena/aktiviteterna bör rangordnas utifrån var i ett krisförlopp de är lämpliga för individen att använda.

Hur individen akut får tillgång till hjälp när egenvård inte är tillräckligt. Exempelvis namn och telefonnummer till de personer man kan be om hjälp, men också kontaktuppgifter till t.ex. sjukvård och boendestödjare.

Uppföljning

Uppföljning och eventuell uppdatering av risk- och krisplan bör ske regelbundet under pågående behandling/uppföljande insats.

För individer som har stöd och förebyggande insatser bör tät uppföljning ske initialt för att tidigt upptäcka om självskadandet upprepats.

Material

Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård av individer med självskadebeteende
www.nationellasjalvskadeprojektet.se (Nationella självskadeprojektet)
Kunskapsguiden om självskadebeteende (Socialstyrelsen)

Information, kunskapsstöd för upprättande av vårdplan (och riskhanteringsplan):
Samverkan i vården (Sveriges Regioner och kommuner)
Vårdplan (Sveriges Regioner och kommuner)
Riskhanteringsplan (Nationella självskadeprojektet)

Förslag på färdigheter att lägga in i vårdplan(riskhanteringsplan):
SHEDO-s färdighetslista (SHEDO)

Referenser:
(1) NICE. (2012). Self-Harm: Longer-Term Management. Leicester (UK): National Institute for Health and Clinical Excellence: Guidance. Available at www.nice.org.uk/guidance/CG133

Märkning

  • Verksamhetsgren: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Kurator, Psykoterapeut
  • Samordnad insats: Ja
  • Behandlings- eller stödinsats: Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning
  • KVÅ-kod: AU120, AU123
  • Diagnos (ICD): X61, X61, X62, X62, X63, X63, X64, X64, X65, X65, X66, X66, X67, X67, X68, X68, X69, X69, X70, X70, X76, X77, x78, x79, x83
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem