Samordnad individuell plan (SIP)

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Självskadebeteende

Kommunikation och delaktighet

Samordnad individuell plan (SIP)

En SIP görs när en individ får insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och de behöver samordnas. Individens behov står i centrum för arbetet.

Målgrupp eller situation

Individer som har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de fall en plan är nödvändig för att tillgodose individens behov.

Kunskapsläge

SIP är ett lagkrav för patienter som behöver samordnade insatser från både regionen och kommunen.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

En SIP, samordnad individuell plan, tas fram när någon har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas.

I arbetet med en SIP ska man klargöra: 

  • vilka insatser individen är i behov av
  • vilka insatser regionen ansvarar för
  • vilka insatser kommunen ansvarar för
  • vad som ska genomföras av någon annan än regionen eller kommunen
  • vem som ska vara huvudansvarig för planen
  • hur planen ska följas upp.

För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. Individen ska också alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och påverka vilka aktörer som ska delta. Planen är till för att möta individens behov, och måste därför utgå från individens upplevelse och önskemål.



Genomförande

Missbruks- och beroendevården omfattar hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens ansvar för individer i alla åldrar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel samt spel om pengar.


Deltagare i arbetet med en SIP
Personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården

SIP är till för att samordna insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Därför deltar alltid personal därifrån i SIP-arbetet.


Närstående

Om den som planen handlar om vill det kan närstående vara med i SIP-arbetet. Det kan till exempel vara släktingar, kompisar eller andra viktiga personer i individens liv.

Personal från andra verksamheter

Andra verksamheter än socialtjänst och hälso- och sjukvård kan också delta i arbetet med SIP.

Barn

All planering kring SIP ska utgå från vad barnet behöver. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad.

Ansvaret för att bjuda in till ett första möte om SIP är delat

Personal i socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska ta initiativ till att upprätta en SIP om man bedömer att en sådan behövs. Andra aktörer kan både föreslå att en SIP upprättas och bjudas in att delta i arbetet med planen, till exempel skolan eller Försäkringskassan. Individen själv kan också föreslå att en SIP ska genomföras.

Uppföljning

Planen ska följas upp så länge individens behov kvarstår. Huvudmännens skyldighet att delta gäller även under uppföljningen, att delta i möten osv.

SIP-kollen (Uppdrag psykisk hälsa, SKR)

Material

Utbildning, filmer, fallbeskrivningar, information m.m:

SIP, Samordnad individuell plan (Sveriges kommuner och regioner, SKR)
Webbutbildning, SIP för vuxna (Socialstyrelsen)
Kunskapsguiden (Socialstyrelsen)
Om SIP (1177)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning, Tandvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår