Vårdplan

• Kontaktuppgifter om Fast vårdkontakt, läkare samt andra behandlare.​
• Datum om när den är upprättad och/eller uppdaterad.​
• Information om patientens behov, aktuella problem och diagnoser.​
• Information om intern och/eller extern samverkan.​
• Bedömning och riskbedömning.​
• Mål utifrån patientens behov och förutsättningar. Målen bör formuleras så att de går att utvärdera. Är de realistiska, mätbara, tidsangivna?​
• Information om planering av olika insatser.​
• Planering av uppföljning och utvärdering. ​Information om utförd uppföljning och utvärdering.
• Delaktighet i utformandet samt godkännande av patienten samt i aktuella fall av vårdnadshavare eller närstående.​

Den ska dokumenteras i vårdplanen och bör innehålla:

• Skydds- och riskfaktorer som kan minska respektive öka icke-suicidalt självskadebeteende. Dessa identifieras gemensamt av personal och den självskadande individen. Se nedan för skydds- och riskfaktorer att kartlägga.
• Strukturerade bedömningsinstrument eller skattningsskalor (se Kartläggning och utredning). Dessa kan inte ensamt utgöra underlaget för att förutsäga framtida risk för självskada.
• En krisplan framtagen i samarbete mellan personalen och individen med självskadebeteende, inklusive anhöriga/närstående om möjligt. Alla inblandade behöver uttryckligen åta sig att följa krisplanen. Finns flera vårdgivare och huvudmän bör krisplanen vara gemensam (se Samordnad Individuell Plan). Krisplanen behöver vara tillgänglig för både individen med självskadebeteende och vårdpersonalen.

Faktorer att kartlägga som kan minska risken för självskadebeteende är:

• Copingförmåga: Förmågan att hantera emotionell instabilitet och självskadeimpulser. Vilka strategier har individen att ta till för att begränsa eller undvika självskadebeteende eller minska faktorer som utlöst självskadebeteendet?
• Viktiga relationer som kan fungera stödjande och minska risken för självskadebeteende på kort och lång sikt.
• Hopp inför framtiden; intressen, planer, drömmar både nu och i framtiden.
• Ansvar gentemot barn, familj, husdjur eller andra som individen inte skulle överge.
• Beredskap att skapa och följa en krisplan, med för individen möjliga strategier för egenvård och kontaktväg om dessa inte fungerar.
• Mentalisering, tankeflexibilitet, förmåga att skifta perspektiv.

Faktorer att kartlägga som kan öka risken för självskadebeteende är:

• Metod och frekvens för aktuellt och tidigare självskadebeteende.
• Aktuell och tidigare självmordsavsikt.
• Tidigare självmordsförsök.
• Suicid inom familj/släkt.
• Psykiatrisk sjukdom och hur den relaterar till självskadebeteendet.
• Personliga och sociala omständigheter/negativa känslor eller förändringar i relationer som föregått självskadebeteendet.
• Specifika riskfaktorer kopplade till aktuellt och tidigare självskadebeteende.
• Relationer som kan innebära hot och leda till förändring av risken.
• Riskfaktorer/sårbarheter i nuet och på lång sikt som kan påverka förmågan att stå emot självskadetankar, beteende och impulser är t.ex. brist på sömn, lågt energiintag och hormonell påverkan.

Denna ska dokumenteras och innehålla:

• Strategier för egenvård, andra beteenden/aktiviteter än självskadebeteende för att hantera krissituation (Se under “Material”)
• De alternativa beteendena/aktiviteterna bör rangordnas utifrån var i ett krisförlopp de är lämpliga för individen att använda.
• Hur individen akut får tillgång till hjälp när egenvård inte är tillräckligt. Exempelvis namn och telefonnummer till de personer man kan be om hjälp, men också kontaktuppgifter till t.ex. sjukvård och boendestödjare.