Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå

Schizofreni och liknande tillstånd

Uppföljning på verksamhetsnivå

Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå

Kunskap om individernas upplevelser, insatser och resultat gör det möjligt att utvärdera arbetets kvalitet, utveckla verksamheten och det nationella kvalitetsarbetet.

Sammanfattning

Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå innebär att utifrån verksamhetens kvalitetsledningssystem sammanställa den systematiska uppföljningen som görs på individnivå i psykiatrisk öppenvård, psykiatrisk slutenvård eller socialtjänsten till ett resultat för gruppnivå.

Resultatet analyseras och kan sedan användas för att förbättra arbetet med enskilda individer, utveckla kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och som underlag för kunskapsstöd och nationella riktlinjer. Uppföljning och verksamhetsutveckling kan med fördel göras tillsammans med brukare.

Uppgifterna kan även användas som underlag till ledning och nämnder för beslut om resurser och insatser.

Genomförande

En verksamhet som jobbar med systematisk uppföljning får kunskap om

  • verksamhetens målgrupper
  • vilka insatser som används och resultatet av insatserna
  • hur väl insatserna möter de behov som finns hur individerna uppfattar hjälpen de fått
  • om verksamheten lever upp till krav och förväntningar.
  • om ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Den systematiska uppföljningen kan också användas till regionala och nationella register som på sikt ge ökad kvalitet på stöd- och vårdinsatser.

Att bara utreda varje rapport, klagomål eller synpunkt på verksamhetens kvalitet för sig kan leda till att problem som finns med verksamhetens styrning inte uppmärksammas fullt ut. Genom att göra en samlad analys kan man också upptäcka mönster och trender som inte framkommit i utredningen av ett enskilt fall.

Om en verksamhet inte når upp till krav och mål i föreskrifter och beslut föreligger en avvikelse som verksamheten måste hantera.

Identifierade avvikelser ska dels åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att den som bedriver verksamheten kan säkra att avvikelsen inte inträffar igen.

Delar i ett systematiskt förbättringsarbete:

  • identifiera krav och mål
  • planera arbetet
  • göra riskanalyser
  • utreda rapporter, klagomål och synpunkter
  • egenkontroll
  • utveckla och förbättra processer och rutiner.
Illustration från Socialstyrelsens handbok

Illustration från socialstyrelsens handbok

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår