Utredning och insatser vid allvarlig försämring

Schizofreni och liknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Utredning och insatser vid allvarlig försämring

Om individen allvarligt försämras eller när förväntade behandlingseffekter uteblir ska orsaken utredas.

Målgrupp eller situation

Individer som allvarligt försämras i sin sjukdom eller när förväntade behandlingseffekter uteblir.

Kunskapsläge

Rekommendationer från olika professionsföreningar och regionala vårdprogram.

Kompetenskrav

Läkare är ansvarig för utredningen. Andra professioner i teamet kan bidra i utredningsarbetet som till exempel kurator, arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska, psykolog och skötare.

Sammanfattning

Om individen försämras allvarligt eller när förväntade behandlingseffekter uteblir kan delar av fördjupad diagnostisk utredning genomföras för att ge en bild av nuvarande situation, förstå orsaken bakom återinsjuknandet samt för att kunna sätta in adekvata behandling- och stödinsatser.

Genomförande

Undersök eventuella orsaker bakom försämringen. Be individen och närstående beskriva vad som föregått den aktuella situationen och vad som kan ha orsakat återinsjuknandet. 

  • Har individen haft avbrott i läkemedelsbehandlingen? Ta eventuellt läkemedelskoncentration. 
  • Finns psykosociala problem, livshändelser eller förändrade levnadsvanor som har lett till ökad stress?
  • Hur är sömnen?
  • Finns pågående skadligt bruk eller beroende av alkohol och/eller droger?
  • Finns tecken fysisk ohälsa som kunnat bidra till återinsjuknandet?
Att uppmärksamma vid allvarlig försämring
  • Förvärrade symtom kan vara biverkningar av antipsykotisk medicinering, eller utsättningssymtom/rebound effekt av till exempel klozapin. Finns det misstanke om att individens försämring är kopplat till medicinering ska man göra en uppföljning av antipsykotisk läkemedelsbehandling.
  • Samsjuklighet med depression kan vara en del av de negativa symtomen. Gör alltid en strukturerad bedömning av depression om det finns misstanke om depression. 
  • Hos kvinnor i fertil ålder kan psykotiska symtom förvärras pre- och perimenstruellt. Samråd med gynekolog om lämplig behandling.

Relevanta insatser vid olika orsaker till en allvarlig försämring: 

Läkemedelsrelaterade problem

Om individen själv avslutat sin läkemedelsbehandling behöver man ta reda på varför. Om det är för att den inte gett tillräcklig effekt eller gett för stora biverkningar ska läkare ta ställning till läkemedelsbyte eller dosjustering efter en noggrann uppföljning av antipsykotisk läkemedelsbehandling

Psykosociala problem

Om individens försämring kan bero på ensamhet, relationsproblem, stress, brist på meningsfull sysselsättning eller svårigheter att klara av vardagsrutiner behöver man göra en fördjupad psykosocial utredning i samverkan med socialtjänsten för att hitta lämpliga insatser. Undersök möjligheten att minska kraven och öka stödet i vardagen. Stödjande insatser för att bygga upp en fungerande struktur i vardagen är ofta till stor hjälp . Erbjud stödjande insatser utifrån behov och önskemål, till exempel Boendestöd, Illness Managment Recovery (IMR), Ett självständigt liv (ESL) eller familjeinterventioner.

Om individen arbetar eller studerar kan man behöva göra anpassningar i arbete/studiesituation. 

Sömnproblem

Utred bakgrunden till sömnproblemen tex läkemedelsbiverkningar, bristande aktivitet under dagen. Erbjud insatser som kan förbättra sömnen utifrån individens behov. Se sömnhygien.

Skadligt bruk eller beroende 

Om individen har ett skadligt bruk eller beroende ska man ta ställning till om vidare utredning behöver göras, initiera ett samarbete med beroendevården och överväga integrerade insatser för skadligt bruk och/eller beroende. Observera att individen omgående kan behöva abstinensbehandling om långvarigt bruk. 

Om det kommer fram att individen är i behov av insatser från socialtjänsten ska hen lotsas dit och och samverkan inledas se samordnad individuell plan, SIP.  En utredning och bedömning av behov av insatser för vuxna enligt Socialtjänstlagen ska göras.  

Om det framkommit att individen har ett skadligt bruk eller beroende ska hen erbjudas, remitteras till eller få hjälp och stöd att själv söka adekvat beroendevård.

Uppföljning

Utredning och insatser följs upp kliniskt och i samband med vårdplanering när det så bedöms lämpligt.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration