Depression och ångestsyndrom
Kartläggning och utredning
Kartläggning av psykisk ohälsa hos vuxna – specialistpsykiatri
Initial kartläggning av psykiatriska symtom hos vuxna. Vägledande inför diagnostisk utredning, val av stöd- och behandlingsinsatser och remittering.
Målgrupp eller situation
Vuxna som söker eller är remitterade för psykiatrisk sjukdom.
Kunskapsläge
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för depression och ångestsyndrom bör den specialiserade hälso- och sjukvården erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i till vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt vårdgivarens beslut. Användning av instrumentet MINI förutsätter utbildning i instrumentet.
Sammanfattning
En initial psykiatrisk kartläggning görs genom ett öppet samtal med individen, en riktad psykiatrisk anamnes samt kroppslig undersökning. Användning av strukturerade bedömningsinstrument och suicidriskbedömning är del i kartläggningen.
Genomförande
Psykisk ohälsa och uttryck för psykisk funktionsnedsättning beror ofta på flera faktorer i kombination – till exempel egen sårbarhet (genetisk och erfarenhetsbaserad), somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer, skadligt substansbruk och arbetssituation.
Ett öppet samtal med utgångspunkt i individens berättelse och önskemål
Den psykiatriska anamnesen är grunden i utredningen. Utgångspunkten är individens egen sökorsak. Det finns ämnen som kan vara svåra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller våld i familjen, övergrepp, suicidalitet eller självskadebeteende. Att ställa frågor kring dessa ämnen rutinmässigt och explicit är generellt det bästa tillvägagångssättet. Se utvidgat psykiatriskt anamnesstöd i rutan nedan.
Observera att symtombild för olika tillstånd kan skilja sig hos äldre.
Strukturerad diagnostisk intervju
För att öka den diagnostiska tillförlitligheten bör den kliniska bedömningen kompletteras med en strukturerad intervju såsom MINI eller semistrukturerad diagnostisk intervju som SCID-I. Detta minskar också risken att någon viktig information missas.
Vid misstanke om ett särskilt psykiatriskt tillstånd kan screeninginstrument användas, till exempel:
Somatisk undersökning och medicinska test
Ta ställning till om den psykiatriska problematiken beror på eller kompliceras av kroppsligt tillstånd. Vad som ska ingå i den somatiska undersökningen kan justeras beroende på vad som framkommer i den somatiska och psykiatriska anamnesen och i observation.
Ingår i somatisk status:
- allmäntillstånd
- hjärta och lungor
- puls och blodtryck
- allmän neurologisk status.
Blodstatus:
- Na, K, Krea
- ALAT/ASAT/G-GT
- Albumin
- TSH
- S-Ca
- P-Glukos
- vid behov tillägg av Kobalamin, 25-OH D-vit, PEth/CDT
- överväg drogscreening.
Suicidriskbedömning
En strukturerad suicidriskbedömning ska alltid göras. Vid mycket hög suicidrisk i samband med allvarlig psykisk störning där individen motsätter sig vård ska vårdintyg enligt LPT övervägas.
Fördjupad utredning
Vid misstanke om depression eller ångestsyndrom se följande om utredningsförfarande för att fastställa diagnos:
Anamnesstöd för psykiatrisk anamnes
Sökorsak
- Symtom och problem (enligt individen/omgivningen/inremitterande)
Påverkan
- Hur och när problemet/symtomen märks
- Konsekvenser för individen och personer i dess närhet (familj, sysselsättning, fritid)
Historia och förlopp
- Debut
- Varaktighet
- Förlopp, utlösande faktorer/händelser
- Tidigare episoder/svårigheter.
- Behandlingskontakter (pågående/avslutade)
- Ärftlighet – psykisk sjukdom hos första- eller andragradssläktning
- Utvecklingsrelaterade avvikelser under barndomen (övergripande)
Livssituation
- Familj och relationer
- Sysselsättning
- Hälsovanor (stress, sömn, fysisk aktivitet)
- Omvälvande livshändelser
Aktuella psykiatriska symtom
- Allmäntillstånd, psykiska symtom
- Medicinering, psykofarmaka och/eller annan medicin (pågående/tidigare)
- Substansbruk
Socialt
- Boende, familjesituation, barn, utbildningsnivå, sysselsättning, fritid
- Psykosociala stressorer, till exempel sjukdom eller missbruk i familjen, problem på arbetsplatsen, mobbning, ekonomiska problem eller omvälvande livshändelser
- Traumatiska erfarenheter
- Våldsutsatthet
- Utsätter andra för våld
Kroppslig hälsa
- Allmäntillstånd, kroppsliga symtom/ohälsa/funktionsnedsättning
- Vårdkontakter och behandling med anledning av för kroppslig ohälsa
- Allergier eller överkänslighet
Psykiskt status
- Yttre observationer
- Emotionell och formell kontakt
- Kognitiv funktion
- Minnessvårigheter
- Grundstämning
- Psykotiska symtom (hallucinationer, tankestörning)
- Psykomotorik
- Affekter
- Suicidalitet
Önskemål
- Önskemål om förändring, mål, förhoppningar om framtiden
- Önskemål om typ av hjälp
Bedömning och fortsatta insatser
Sammanväg all tillgänglig information från anamnes och kartläggning och ta ställning till eventuell diagnos. Ta gärna hjälp av anhöriga om patienten godkänner detta samt tidigare journalhandlingar.
Vid fastställd diagnos bör en behandlingsplan göras tillsammans med individen där psykoedukativa åtgärder, självhjälp, psykologisk och farmakologisk behandling diskuteras. Diskutera också eventuella sociala åtgärder och lotsa vid behov till kontakt med kommunala verksamheter, patient- och närståendeorganisationer eller andra aktuella frivilligverksamheter. Ta särskild hänsyn till behov av stöd för minderåriga i hemmet. Planera för utvärdering av behandlingen och uppföljning. Se behandling av respektive tillstånd för mer information.
Om individens problem påverkas av den sociala situationen har sociala orsaker kan samverkan initieras med samordnad individuell plan.