Kartläggning av lärmiljöer

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Kartläggning och utredning

Kartläggning av lärmiljöer

I kartläggning av lärmiljön identifierar förskolan och skolan behov av förbättringar genom att göra genomlysningar av befintliga lärmiljöer.

Målgrupp eller situation

Fysisk, social och pedagogisk miljö för barn och elever i förskola och skola.

Kunskapsläge

Kartläggningsmaterial baseras på beprövad erfarenhet och rekommendationer från SPSM, Skolverket, Barnombudsmannen och Myndigheten för delaktighet.

Kompetenskrav

Personal i skolan utifrån arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Lärmiljön är den fysiska, pedagogiska och sociala miljö som ett barn eller elev vistas i under en förskole- eller skoldag och inkluderar även fritids. Kartläggning av lärmiljöer ska genomlysa förskolans eller skolans miljöer utifrån olika perspektiv och nivåer för att hitta förbättringsområden och göra lärmiljöerna tillgängliga.

Pedagogisk lärmiljö

  • Vilka arbetssätt och metoder används för att säkerställa tillgänglighet i den pedagogiska miljön? 
  • Når befintliga arbetssätt och metoder alla barn eller elever?
  • Vilar de arbetssätt och metoder som används på forskning och beprövad erfarenhet?

Social lärmiljö 

  • Möter förskolans eller skolans sociala miljö barnens eller elevernas behov av delaktighet, trygghet och studiero?
  • Hur upplever barnen, eleverna och vårdnadshavarna den sociala miljön?
  • Används och fungerar befintliga arbetssätt och metoder som ska främja den sociala lärmiljön?

Fysisk lärmiljö

  • Används förskolans eller skolans lokaler på ett sätt som bidrar till en tillgänglig fysisk lärmiljö?
  • Hur påverkar ljud och ljus?
  • Bidrar de visuella intrycken till att skapa lugn och fokus?

Genomförande

För att göra lärmiljön tillgänglig för elever med olika förutsättningar och behov behöver skolan kartlägga vad i lärmiljön som behöver förbättras. ​Kartläggningen ska ge svar på hur väl lärmiljön fungerar på olika nivåer.

Kartläggningen ska ge svar på hur väl lärmiljön fungerar på olika nivåer.

  • Organisationsnivå
    Bedömning och prioritering av resurser och kompetensbehov. Schema, lokaler, rutiner, resurser, kompetenser, förhållningssätt, värdegrund, samarbete.

  • Gruppnivå
    Om förskolan eller skolan har en god lärmiljö och utvecklade pedagogiska strategier som skapar delaktighet för alla. Arbetssätt, ledarskap, stimulans, gruppens klimat, bedömning, material.

  • Individnivå
    I vilken mån lärandet ​utgår från kunskap om behov och förutsättningar. Vad fungerar väl, vilka utvecklingsområden finns, vilka behov och förutsättningar har barnet eller eleven?

Vilka arbetssätt och metoder används för att säkerställa tillgänglighet i den pedagogiska miljön?

Exempel på frågor:

  • Tar förskolan eller skolan reda på barnens eller elevernas styrkor, förutsättningar och förmågor så att lärmiljön kan tillgängliggöras utifrån dessa?
  • På vilket sätt används tydliggörande pedagogik, vilka insatser genomförs redan och stödjer de barnen eller eleverna mot utbildningens mål?
  • Vilket visuellt stöd finns som stödjer barnens eller elevernas utveckling och måluppfyllelse?
  • Behöver läromedel anpassas för att möta barnens eller elevernas behov och förutsättningar?
  • Hur tydliggörs övergångar som barnen eller eleverna behöver klara av under dagen?
  • På vilket sätt får barnen eller eleverna stöd, utifrån sina förmågor, att hantera, planera och förhålla sig till tid, såsom lektionstid, tid för att utföra uppgift med mera?
  • Är schemat lagt så att övergångar underlättas och håltimmar undviks, mängden prov och läxor blir rimlig?

Vilka förhållningssätt, arbetssätt och metoder används för att säkerställa tillgänglighet i den sociala miljön?

Exempel på frågor:

  • Möter den sociala miljön barnens eller elevernas behov av delaktighet, trygghet och studiero?
  • Har alla barn eller elever tillgång till minst en positiv vuxenkontakt i verksamheten?
  • Främjar verksamheten delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter så att de blir tillgängliga för alla barn eller elever?
  • Underlättas och tillgängliggörs sociala situationer för barnen eller eleverna?
  • Hur ser klimatet och relationerna ut i gruppen?
  • Har de vuxna på förskolan eller skolan ett gott bemötande av barnen eller elever i konfliktsituationer? Finns behov av gemensamma eller förändrade strategier? På vilket sätt tar vuxna på skolan ansvar för situationer som uppstår?
  • Är kommunikationen anpassad så att alla barn eller elever har förutsättningar att ta till sig innehållet?

Används förskolans eller skolans lokaler på ett sätt som bidrar till en tillgänglig fysisk lärmiljö?

Exempel på frågor:

Lokaler
  • Har förskolan eller skolan varierade flexibla lärmiljöer såsom t.ex. kollaborativa ytor, samlingsytor, reflektionsytor, läshörna?
  • Utgår barnens eller elevernas placeringar utifrån deras behov: grupper, rader, enskilt, avskärmat?
Auditiv miljö ​
  • Hur är ljudvolymen i lokalerna? Går det att göra enkla förändringar såsom t.ex. att sätta upp olika typer av avskiljare, tassar på stolar och bord?
  • Har barnen eller eleverna vid behov tillgång till hörselkåpor?
Visuell miljö
  • Hur är belysningen? Kan den förbättras med enkla medel?
  • Hur kan miljön intryckssaneras för att öka tydlighet och fokus? För mycket saker på väggarna?
  • Kan glasväggar, glasdörrar och invändiga glasrutor täckas för med frostad film eller draperi?
  • Är det lätt att hitta i lokalerna? Finns orienteringsskyltar, är rummen tydligt uppmärkta med t.ex. foto och text?
  • Är det tydligt uppmärkt i rummet var saker finns?
Luftmiljö ​
  • Finns dofter som kan upplevas besvärande?
  • Hur upplevs luftkvaliteten? Kan den förbättras med enkla medel?
  • Finns och följs rutiner för vädring?
Utemiljö
  • Finns miljöer som möter olika intressen?
  • Finns miljöer för aktivitet, återhämtning, social samvaro?
  • Hur visualiseras förutsättningarna och förväntningar vid vistelse i utemiljön?
  • Hur görs barnen eller eleverna delaktiga i vilka anpassningar som behövs?
  • Hur stödjer enheten barnens eller elevernas möjligheter att uttrycka sig i frågor som handlar om den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön? ​
  • Hur tas barnens eller elevernas tankar tillvara?
  • Används verktyg för att skapa delaktighet såsom samtal, intervjuer, observationer​, enkäter och dokumentanalyser?

Uppföljning

Utifrån kartläggningen görs anpassningar för att skapa en tillgänglig lärmiljö. De följs sedan upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Material

Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket

Studiepaket NPF, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Tillgänglig utbildning, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Logoped, Arbetsterapeut, Kurator, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår