Adhd
Förebyggande insatser
Tillgängliggöra förskolans lärmiljö
Att tillgängliggöra lärmiljön är särskilt främjande för barn som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser.
Målgrupp eller situation
Barn i förskolans verksamhet.
Kunskapsläge
Det allmänna forskningsläget inom pedagogik och särskilt stöd samt beprövad erfarenhet visar att en tillgänglig lärmiljö är gynnsamt för barn och elever i deras utveckling och lärande. Arbete med lärmiljöer stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö får alla barn bättre förutsättningar för att utvecklas mot målen i läroplanen. För barn som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är en tillgänglig lärmiljö ofta avgörande. Ju mer tillgänglig en lärmiljö är, desto färre stödåtgärder behöver förskolan sätta in på individnivå.
Genomförande
Med lärmiljö menas all kontext där barnen deltar i förskolans verksamhet, exempelvis lek-, skapande- och samlingsrum, vilorum, matsal och utemiljö. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar oavsett individens funktionsförmåga.
Genom att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön blir verksamheten tillgänglig för barnen. Det görs genom att skapa tydlighet och struktur samt genom användande av goda bemötandestrategier.
Insatserna ska vara gynnsamma för alla barn, men kan för vissa vara en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om så är fallet ska insatserna hanteras som stöd för enskilt barn i förskolan, utifrån skollagen.
Arbetet bör föregås av en kartläggning av lärmiljöer för att få kunskap om vilka förändringar som kan göra verksamheten mer tillgänglig för barnen.
Pedagogisk miljö
Tydliggörande pedagogik handlar om att:
- säkerställa att den pedagogik som används gör det möjligt för alla barn att ha svar på frågorna "varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen"
- skapa förutsägbarhet, genom att till exempel visuellt tydliggöra hållpunkter för aktiviteten, dagen eller veckan
- planera tid för återhämtning
- använda text- och bildstöd, arbeta efter en steg-för-steg-modell samt ge tidsstöd när man ger instruktioner
- strukturera och planera det som ska göras vid skapande aktiviteter genom visuellt stödjande arbetsordningar
- i lämplig omfattning och utifrån tydligt syfte använda assisterande teknik som digitala hjälpmedel och appar
- utifrån ålder och mognad arbeta med vardagsaktiviteter, exempelvis påklädning och mat- och hygiensituationer
- använda olika kommunikationssätt vid samlingar och aktiviteter, exempelvis bilder, fysiska föremål, kroppsspråk, tal och sång
- fördela ordet med hjälp av föremål, t.ex. boll eller kloss
- använda kommunikationsstöd i form av bild- och symbolstöd, tecken som stöd eller samtalsmatta
- ge positiv och tydlig återkoppling när ett barn eller gruppen gör något bra.
Fysisk miljö
En tillgänglig fysisk lärmiljö handlar om att:
- märka upp vad som finns i skåp och lådor med bilder och text och ha orienteringsskyltar för rum
- rensa intrycken i rummen genom att ha neutrala färger på inredning, se över ljud och ljus och strukturera uppsatta arbeten på väggarna
- minska ljud- och ljusintryck som kan störa, t.ex. flimrande ljuskällor, skrapljud från stolar och säkerställa ljuddämpande material i bordsskivor och lådor
- använda hjälpmedel som hörselkåpor och skärmar
- skapa avgränsade lekmiljöer utomhus där varje avgränsat område har ett tydligt syfte och är självinstruerande.
Social miljö
En tillgänglig social lärmiljö handlar om att:
- alla barn har en positiv anknytning till vuxna på förskolan
- utgå från förhållningssättet att barn gör rätt om de kan
- vid konflikter ställa öppna frågor och använda metoder som hjälper barnen i sin kommunikation och förståelse, t.ex. ritprat
- ge barn inflytande och delaktighet samt en känsla av att “höra till” men samtidigt ta hänsyn till att vissa barn har svårt om valmöjligheterna blir för stora och att vissa barn kan behöva stöd
- arbeta med förstärkt samspel
- använda hjälpmedel som stressbollar för att hantera sinnesintryck
- ge stöd och struktur i den fria leken inom- och utomhus
- anpassa barngruppens sammansättning och storlek utifrån dess förutsättningar och behov samt om möjligt dela in barnen i mindre grupperingar.
Verktygslåda
- Stödmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Materialet behandlar kommunikationsutveckling, hälsofrämjande och relationellt perspektiv, trygghet och anknytning samt vuxnas ansvar för lekutveckling. - Levla
Material som fokuserar på specifika situationer som uppstår i lärmiljön. En del av materialet utgörs av en anpassnings- och åtgärdsbank för förskola. - Förskolekompassen
Bok med verktyg för kartläggning och situationsanalys. Material finns att ladda ner gratis. - DART, Uttrycka åsikter med samtalsmatta
- Bildstöd, Region Västra Götaland
- Skapa bildstöd, Symbolbruket
- Alternativ och kompletterande kommunikation, (spsm.se)
Uppföljning
Förskolans pedagogiska upplägg utvärderas och följs upp av personal och rektor för att säkerställa kvalitet och utveckling. Uppföljningen kan med fördel göras i arbetslaget eftersom det bidrar till kollegialt lärande om anpassningar och stöd samtidigt som det skapar en gemensam syn på tillgänglighet.
Material
Skollagen, kap. 1 barns rätt till utbildning, kap. 3 barns rätt till ledning och stimulans, kap. 8 särskilda bestämmelser för förskolans verksamhet.
Läroplan för förskolan (Lpfö18)
Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, Skolverket
Studiepaket NPF - Specialpedagogiska skolmyndigheten, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM