Kognitiv beteendeterapi

Skadligt bruk/missbruk och beroende

Behandling och stöd

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en strukturerad och avgränsad psykoterapiform som fokuserar på tankar, känslor och beteenden. Syftet är att problembeteenden ska minska eller upphöra helt.

Målgrupp eller situation

Individer med olika typer av problembeteenden och psykisk ohälsa, exempelvis skadligt bruk eller beroende av alkohol och narkotika, eller spelberoende.

Kunskapsläge

Socialstyrelsen nationella riktlinjer anger att kognitiv beteendeterapi bör erbjudas

  • vid missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2).
  • som tillägg till nedtrappning av bensodiazepiner (prioritet 3).
  • för personer med opioidberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 3).
  • vid missbruk eller beroende av cannabis med tillägg av MI eller MET (prioritet 3).
  • i kombination med MET, för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 3). 

Socialstyrelsen nationella riktlinjer anger att kognintiv beteendeterapi kan erbjudas

  • vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 4). 

KBT ingår i Socialstyrelsens nationella rekommendationer för behandling av spelberoende. 

Kompetenskrav

Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant terapiinriktning, alternativt hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en strukturerad och avgränsad psykoterapiform som fokuserar på tankar, känslor och beteenden och hur de hänger ihop med individens psykiska hälsa. I arbetet utgår behandlaren från situationen ”här och nu” och samspelet mellan individen och omgivningen. KBT kan bedrivas både individuellt och i grupp.

Genomförande

Inom KBT finns många olika inriktningar. Beteendeinriktad KBT fokuserar på beteende och beteendeförändring, kognitivt inriktad KBT fokuserar på att bryta problematiska tankemönster och tredje vågens KBT, som Acceptance and Commitment Therapy, har inslag av buddistiskt tänkande, exempelvis mindfulness. 

Behandling enligt KBT kan vara manualbaserad, men behöver inte vara det. Den består vanligen av mellan fem och tjugo sessioner, men vid exempelvis dialektisk beteendeterapi pågår behandlingen under cirka ett år.

När det gäller behandling av ungdomar måste KBT-behandlingen anpassas specifikt efter de förutsättningar som råder under ungdomsåren och kombineras med andra behandlingsmetoder.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som rymmer flera evidensbaserade metoder, tekniker och manualer. Som terapiform kännetecknas KBT av följande:

  • Kartläggning och psykoedukation (patientutbildning), för att skapa en gemensam förståelse för de faktorer som vidmakthåller besvären.
  • Fokus på att förändra de tankar och beteenden som kan spela en central roll i problematiken, i syfte att öka funktion, minska symtom och att förbättra måendet.
  • Behandlingen bedrivs aktivt, målmedvetet och avgränsat i tid, med fokus på de svårigheter som föreligger här och nu.
  • Teamarbete där individen är expert på sina besvär och terapeuten är expert på behandlingen (som kommuniceras i en öppen dialog).
  • Mätbara behandlingsmål som utvärderas längs vägen (kan vara både symtom-, beteende- och/eller funktionsmått).
  • Förmedlingssättet kan variera (t.ex. fysiska möten individuellt eller i grupp, via internetbehandlingsprogram, självhjälpsböcker eller genom videobesök). Det vetenskapliga stödet för olika förmedlingssätt kan dock variera för olika diagnoser.
  • “Hjälp till självhjälp”, då en stor och viktig del i behandlingen utgörs av arbete med hemuppgifter.
  • I slutet av behandlingen görs en vidmakthållandeplan, i syfte att förebygga återfall. I planen sammanfattas viktiga lärdomar och strategier från behandlingen.

Inledningsvis genomförs en kartläggning där individens tankar, känslor, beteenden och de situationer som föregår ett problembeteende kartläggs. Även konsekvenserna av beteendet analyseras. Vid KBT inom området skadligt bruk eller beroende ligger fokus på återfallspreventiva inslag och behandlingen fokuserar i första hand på det skadliga bruket eller beroendet. Precis som vid återfallsprevention kartläggs i första hand olika typer av risksituationer som kan trigga igång problembeteendet eller leda till återfall, till exempel umgänge med vänner som har ett skadligt bruk eller beroende. Även inre tillstånd som nedstämdhet och ångest kan leda till återfall. Därför är det viktigt att kartlägga vad som orsakar den typen av sinnestillstånd.

I nästa fas ligger tyngdpunkten på färdighetsträning. Här övar individen på kommunikation, problemlösning och hanteringsstrategier för att kunna bryta med sitt problembeteende. Risksituationer som tidigare har kartlagts ska antingen undvikas eller hanteras på mer konstruktiva sätt. Individen lär sig att vara uppmärksam på tidiga varningstecken och att agera på dem. Alternativa beteenden testas och lärs sedan in.

I vissa riskfyllda situationer, som inte kan undvikas, kan det vara bra att kunna avslappningstekniker eller att tillämpa mindfulness. Fokus läggs också på individens samspel med omgivningen och de sociala relationerna. Målet är att bryta eller minska det skadliga bruket och att återfallen blir så få och så lindriga som möjligt.

Uppföljning

Mätbara behandlingsmål följs upp och utvärderas under behandlingens gång och efter avslutad behandling. En vidmakthållandeplan görs i syfte att förebygga återfall i problembeteende. För vissa tillstånd och behandlingar finns särskilda rekommenderade utfallsmått, utvärderingsinstrument och skattningsskalor.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår