Självskadebeteende
Uppföljning på individnivå
Uppföljning socialtjänst
Uppföljning görs både under pågående och efter avslutade insatser. Effekter och eventuella behov av ytterligare insatser ska bedömas.
Målgrupp eller situation
Uppföljning bör ske för samtliga individer med självskadebeteende. Beroende på hur allvarligt självskadebeteendet och/eller övrig samsjuklighet är, varierar uppföljningens omfattning.
Kunskapsläge
Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Föreliggande information om uppföljning bygger framförallt på kliniskt kunnande och beprövad erfarenhet. Uppföljning av självskadebeteende och behandlingsutvärdering anses förenligt med god och etisk vård.
Kompetenskrav
Socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.
Socialnämnden ansvarar för att den som självständigt utför arbetsuppgifter, såsom utredning, bedömning av behov av insatser samt uppföljning, har tillräcklig erfarenhet.
Sammanfattning
Systematisk uppföljning behövs på tre nivåer:
- Individuell uppföljning under pågående insats och efter avslutad insats (följa effekter under insatsens genomförande, bedöma om det finns ytterligare behov m.m.)
- Verksamhetsuppföljning, sammanställning av uppgifter på gruppnivå
- Nationell uppföljning med exempelvis öppna jämförelser, kvalitetsregister
Genom bland annat kravet på att kvaliteten i socialnämndens verksamhet systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL och SOSFS 2011:9) finns ett uppföljningsansvar när det gäller beslutade insatser. Däremot finns inte några regler om på vilket sätt och hur ofta en insats ska följas upp. Utföraren måste vara lyhörd för den enskildes önskemål (3 kap. 5 § SoL resp. 6 § LSS). Finns en genomförandeplan följer man upp denna och reviderar vid behov.
När det gäller barn finns särskilda regler vid avslutad utredning respektive insats i form av vård (11 kap. 4 a-c §§ SoL).
Genomförande
Individuell uppföljning under pågående insats och efter avslutad insats handlar bland annat om att följa effekter under insatsens genomförande och bedöma om det finns ytterligare behov. Denna kan bland annat innehålla följande:
Vårdplanen (vid placering i heldygnsvård):
- Har målen i vårdplanen uppnåtts?
- Har nya behov uppkommit? Behöver dessa nya mål eller insatser? Har individen behov av insats från annan huvudman? Har individen vid behov lotsats till sådan huvudman?
- Är individen fortfarande i behov av vård?
Uppdrag/Genomförandeplan (vid andra typer av insatser):
- Har individen erhållit planerad insats?
- Har målen i genomförandeplanen uppnåtts?
- Har nya behov identifierats? Behöver dessa nya mål eller insatser? Har individen behov av insats från annan huvudman? Har individen vid behov lotsats till sådan huvudman?
- Är individen fortfarande i behov av insats?
Samordnad individuell plan (SIP)
- Har det vid behov gjorts en samordnad planering (SIP) för individen?
Material
Socialtjänstlagen, SFS 2001:453, Socialdepartementet
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387, Socialdepartementet