Självskadebeteende
Kommunikation och delaktighet
Kommunikation och delaktighet i slutenvården
Det föreligger risker med heldygnsvård för individer som självskadar. Trots det kan inläggning vara nödvändig i syfte att rädda liv. Därför är tydlig kommunikation och överenskommelser om vård och behandling viktig.
Målgrupp eller situation
-
Kunskapsläge
Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer/nationella riktlinjer saknas för tillståndet.
Det finns evidens för att vuxna personer med självskadebeteende upplever tvångsåtgärder som straff, och upplever att kommunikation, delaktighet och gott bemötande saknas inom vården.
Det saknas evidens för att tvingande och frihetsinskränkande åtgärder som ofta används inom heldygnsvården har effekt, tvärtemot kan dessa åtgärder innebära risk för eskalering av självskada. Således bör vården av självskadande individer i heldygnsvården kännetecknas av delaktighet, avhållsamhet från tvångsåtgärder i så hög grad som möjligt, samt ett validerande förhållningssätt.
Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.
Kompetenskrav
-
Sammanfattning
Individen med självskadebeteende kan vara ambivalent inför att upphöra med sitt självskadebeteende och heldygnsvård kan få negativa konsekvenser, särskilt vid tvångsåtgärder. Att inkludera individen i behandlingsupplägget är därför centralt. Ett tydligt och strukturerat sätt är att upprätta en vårdplan tillsammans med individen och eventuellt övriga berörda behandlare.
Genomförande
Vård ska ges efter individens samtycke så att respekt för individens integritet, självbestämmande och delaktighet säkerställs. Det kan vara bra om närstående involveras i vården. Samverkan med andra vårdgivare ska ske enligt individens önskemål.
När individer med självskadebeteende ska vårdas inneliggande ska en planering göras för vårdtillfället. Planeringen ska göras tillsammans med individen och på ett sådant sätt att dennes egenansvar stärks. Då får individen möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vård.
Insatser som innebär ett inskränkande, direkt eller indirekt, av individens frihet och självbestämmande kan innebära en ökad risk för att individen upplever det negativt och att självskadebeteende förvärras. Det förekommer en ökad frekvens av suicidhandlingar i heldygnsvård hos individer med självskadebeteende. Negativa känslor som förknippas med tvångsåtgärder där individen upplever kontrollförlust kan vara triggande. Vårdmiljöns betydelse inom heldygnsvården är inte så väl studerad utifrån frågeställningen om den påverkar individers självskadebeteende i negativ riktning eller om beteendet kan kopplas till en svårare sjukdomsbild hos den patientgrupp som vårdas inneliggande.
Viktigt i slutenvård vid självskadebeteende
- Ge information om vilken vård och behandling individen kan få ta del av under heldygnsvårdstillfället.
- Gör en överenskommelse om hur individen vill utforma sin vård. Ge stöd till individens egenansvar. Dokumentera vårdplanen (inkl riskhanteringsplan).
- Individens egen makt och förmåga till delaktighet påverkas negativt vid tvångsåtgärder.
Det är viktigt att vården:
- Samverkar med andra vårdgivare kring patienten, framförallt med öppenvården.
- Inte bidrar till att förstärka destruktiva beteenden, genom att ge mycket stöd och omhändertagande när individen gör sig själv illa, men sällan uppmärksamhet annars.
- Strävar efter att individen deltar i planering av sin vårdtid och vad den ska/kan innehålla.
- Ger uppmärksamhet och omsorg då en individ med självskadebeteende försöker eller klarar av att använda andra strategier än självskadebeteende och/eller ber om hjälp att hantera sin situation.
- För att undvika det som kallas “social smitta” bör personalen ha en gemensam strategi för att behandla individer med själskadebeteende lika oavsett aktuella självskador. Det är viktigt att arbeta för en sammanhållning och ett förtroende på avdelningen, där alla gemensamt har ett ansvar för att skydda varandra från att påverkas negativt av de självskadebeteende som kan ske.
Skapa allians
För att skapa en allians behöver personalen ha ett nyfiket och respektfullt bemötande. I syfte att förstå och skaffa kunskap om vad den individen har för behov av stöd och omsorg kan frågor som dessa ställas:
- Har du strategier/färdigheter för att ta hand om dig själv när det blir svårt?
- Har du en krislista/riskhanteringsplan med färdigheter/strategier som du/vi kan använda?
- När du är i kris, vad innebär det? (Att du t. ex. drar dig undan, tystnar, självskadar eller får annat beteende?)
- När ska du be om hjälp och hur ber du om hjälp?
- Vad kan personalen göra för att lugna, hjälpa eller avleda dig eller för att du ska känna dig lugnare?
Brukarstyrd/självvald inläggning
Brukarstyrd inläggning är ett koncept som ökar individens möjlighet till inflytande och delaktighet, vilket kan minska risker med heldygnsvård. Finns möjlighet att tillämpa konceptet är det att föredra.
Material
Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård och heldygnsvård av individer med självskadebeteende:
www.nationellasjalvskadeprojektet.se
Behandling av självskadepatienter i heldygnsvård, Nationella självskadeprojektet (pdf, ny flik)
Trans people’s health and experiences of healthcare in Sweden, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (pdf, ny flik)
Stöd för kommunikation och delaktighet:
Riskhanteringsplan, Nationella självskadeprojektet
Att nå personer med psykisk ohälsa, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)