Kommunikation och delaktighet i slutenvården

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Självskadebeteende

Kommunikation och delaktighet

Kommunikation och delaktighet i slutenvården

Det föreligger risker med slutenvård för denna patientgrupp, men trots det kan inläggning vara nödvändig i syfte att rädda liv. Därför är tydlig kommunikation och överenskommelser om vård och behandling viktig.

Målgrupp eller situation

-

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer/nationella riktlinjer saknas för tillståndet.

Det finns evidens för att vuxna personer med självskadebeteende upplever tvångsåtgärder som straff, och att vård baserad på kommunikation, delaktighet och gott bemötande saknas inom vården (1, 2).

Det saknas evidens för att tvingande och frihetsinskränkande åtgärder som ofta används inom slutenvården har någon effekt, men däremot kan dessa åtgärder innebära risk för eskalering av självskada vid vård. Således bör vården av självskadande individer i slutenvården kännetecknas av delaktighet, avhållsamhet från tvångsåtgärder i så hög grad som möjligt, samt ett validerande förhållningssätt.

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor. 

 

Kompetenskrav

-

Sammanfattning

  • Ge information om vilken vård och behandling individen kan få ta del av under slutenvårdstillfället.
  • Gör en överenskommelse om hur individen vill utforma sin vård. Ge stöd till individens egenansvar. Dokumentera vårdplanen (inkl riskhanteringsplan).
  • Individens egen makt och förmåga till delaktighet påverkas negativt vid tvångsåtgärder.

Genomförande

Vård ska ges efter individens samtycke så att respekt för individens integritet, självbestämmande och delaktighet säkerställs. Det kan vara bra om närstående involveras i vården. Samverkan med andra vårdgivare ska ske enligt individens önskemål.

När individer med självskadebeteende ska vårdas inneliggande ska en planering göras för vårdtillfället. Planeringen ska göras tillsammans med individen och på ett sådant sätt att dennes egenansvar stärks. Då får individen möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vård.

Insatser som innebär ett inskränkande, direkt eller indirekt, av individens frihet och självbestämmande kan innebära en ökad risk för att individen ska uppleva det negativt och att t ex självskadebeteende därmed förvärras. Det förekommer en ökad frekvens av suicidhandlingar i slutenvård hos individer med självskadebeteende. Negativa känslor som förknippas med tvångsåtgärder där individen upplever kontrollförlust kan vara triggande. Vårdmiljöns betydelse inom slutenvården är inte så väl studerad utifrån frågeställningen om den påverkar individers självskadebeteende i negativ riktning eller om det kan kopplas till en svårare sjukdomsbild hos den patientgrupp som vårdas inneliggande.

Om möjlighet finns är Brukarstyrd inläggning ett koncept som ökar individens möjlighet till inflytande och delaktighet, vilket kan minska risker med slutenvården.

Identifiera behov av stöd och omsorg
För att skapa allians behöver personalen ha ett nyfiket och respektfullt bemötande. I syfte att förstå och skaffa kunskap om vad den här individen har för behov av stöd och omsorg kan frågor som dessa ställas:

  • Har du strategier/färdigheter för att ta hand om dig själv när det blir svårt?
  • Har du en krislista/riskhanteringsplan med färdigheter/strategier som du/vi kan använda?
  • När du är i kris, vad innebär det? (Att du tex drar dig undan, tystnar, självskadar eller annat beteende?)
  • När ska du be om hjälp och hur ber du om hjälp?
  • Vad kan personalen göra i syfte att lugna, hjälpa eller avleda dig?

Det är viktigt att vården:

  • Samverkar med andra vårdgivare kring patienten, framförallt med öppenvården.
  • Inte bidrar till att förstärka destruktiva beteende, genom att ge mycket stöd och omhändertagande när denne gör sig själv illa, men sällan uppmärksamhet annars.
  • Sträva efter att individen deltar i planering av sin vårdtid och vad den ska/kan innehålla.
  • Ger uppmärksamhet och omsorg då en individ med självskadebeteende försöker eller klarar av att använda andra strategier än självskadebeteende och/eller ber om hjälp att hantera sin situation.
  • För att undvika det som kallas “social smitta” bör personalen ha en gemensam strategi för att behandla individer med själskadebeteende lika oavsett aktuella självskador. Det är viktigt att arbeta för en sammanhållning och ett förtroende på avdelningen, där alla gemensamt har ett ansvar för att skydda varandra från att påverkas negativt av de självskadebeteende som kan ske.

Material

Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård och slutenvård av individer med självskadebeteende: www.nationellasjalvskadeprojektet.se
Behandling av självskadepatienter i heldygnsvård (Nationella självskadeprojektet)
Trans people’s health and experiences of healthcare in Sweden (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter)

Stöd för kommunikation och delaktighet:
Delat beslutsfattande (SKL)
Riskhanteringsplan (Nationella självskadeprojektet)
Att nå personer med psykisk ohälsa (Socialstyrelsen)

Referenser:
(1) Patientupplevelser vård vid självskada (Nationella självskadeprojektet)
(2) Rapport om bemötande vid självskada (Nationella självskadeprojektet)

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Fysioterapeut, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår